Inlägg
Ingemar Nordin på The Climate Scam beklagar sig över att SvD Brännpunkt refuserat en text som han tillsammans med Göran Ahlgren och Peter Stilbs författat som svar på artikeln Ansvarslöst att inte göra något den 25/5 av Johan Kleman och åtta andra klimatforskare (vilken vi kort kommenterade här på UI).1 Förtrytat skriver Nordin: "Återigen vågade inte SvD tillåta någon kritik eller debatt i klimatfrågan. Det är trist att de stora medierna i Sverige är så slätkammade och ointresserade av sin publicistiska uppgift. Man vill inte tillåta en öppen och ärlig diskussion om ett ämne som är centralt, både ur ekonomisk och politiskt perspektiv."
Efter att ha tittat närmare på texten, som Nordin lagt upp i sin bloggpost, har jag en alternativ idé om vad som kan ligga bakom SvD:s refuseringsbeslut. Kanske det inte alls handlar om att förhindra "en öppen och ärlig diskussion", utan tvärtom en ambition att undvika att publicera ovederhäftigheter och ren båg - saker som annars lätt hamnar i vägen för den önskade öppna och ärliga diskussionen.
Ahlgren, Nordin och Stilbs skriver i den refuserade artikeln att "satellitmätningar från och med 1979 visar en global temperaturökning på c:a 0,2 grader sedan dess". De syftar på den så kallade UAH-mätserien, från University of Alabama in Huntsville:
Efter att ha tittat närmare på texten, som Nordin lagt upp i sin bloggpost, har jag en alternativ idé om vad som kan ligga bakom SvD:s refuseringsbeslut. Kanske det inte alls handlar om att förhindra "en öppen och ärlig diskussion", utan tvärtom en ambition att undvika att publicera ovederhäftigheter och ren båg - saker som annars lätt hamnar i vägen för den önskade öppna och ärliga diskussionen.
Ahlgren, Nordin och Stilbs skriver i den refuserade artikeln att "satellitmätningar från och med 1979 visar en global temperaturökning på c:a 0,2 grader sedan dess". De syftar på den så kallade UAH-mätserien, från University of Alabama in Huntsville:
Hur herrarna Ahlgren, Nordin och Stilbs ur denna mätserie lyckats utläsa en ökning om "c:a 0,2 grader" sedan 1979 övergår mitt förstånd, och de får gärna förklara sig. (Också förslag från UI:s övriga läsekrets emottages tacksamt. På den lärorika interaktiva webbplatsen Wood for Trees kan man t.ex. roa sig med att med hjälp av vanlig linjär regression anpassa en trendlinje till den aktuella dataserien.)
Särskilt nyfiken är jag på hur Peter Stilbs får ihop påståendet om de 0,2 graderna med sin deklaration bara några månader tidigare om att det inte finns något godtagbart sätt att fastställa en global medeltemperatur.
Fotnot
1) Tack till Bo Jonsson och bloggen Piprök, som vi lånat uppslaget till denna bloggpost av.
Särskilt nyfiken är jag på hur Peter Stilbs får ihop påståendet om de 0,2 graderna med sin deklaration bara några månader tidigare om att det inte finns något godtagbart sätt att fastställa en global medeltemperatur.
Fotnot
1) Tack till Bo Jonsson och bloggen Piprök, som vi lånat uppslaget till denna bloggpost av.
Det är ju lite drygt tre decennier i mätserien, med 0,53 graders total ökning så vitt jag förstår. Kan det vara så att de "glömde" att skriva cirka 0,2 grader per decennium? Förutsatt att det är samma mätserie de har i åtanke dvs.
SvaraRadera/J
J, att förstå hur de där herrarna resonerar är inte det lättaste, så your guess is as good as mine. Men de 0,53 gradernas ökning är inte relativt 1979 utan relativt genomsnittet över referensperioden 1979-1998.
SvaraRaderaJag kan tillägga att det väl är möjligt att Ahlgren-Nordin-Stilbs inte åsyftar UAH utan den likartade RSS-serien, som dock inte ser ut att ge bättre möjlighet att motivera deras påstående 0,2 grader, utan om möjligt ännu sämre. Wood for Trees.
SvaraRaderaOch hur har ni lyckats utläsa 0,53 grader sedan 1979? Trenden 1979-2009 är enligt WfT 0,0136°C/år vilket jag får till ca 0,41°C för hela 30-årsperioden.
SvaraRadera/Seymore
Seymore, jag tolkar J:s 0,53 grader som den avvikelse (i förhållande till referensperioden 1979-1998) vi läser av i sista mätpunkten (maj 2010). En extremt grovhuggen metod, vilket vi dock inte bör hålla emot J, då hans avsikt ju inte var att hitta en vettig sådan, utan bara att försöka förstå vad Ahlgren et al pysslar med.
SvaraRaderaOlle H, Som klimata förklarade. Ta ett snittvärde, åren 1979 t.o.m. 2009. Betrakta detta som en baslinje. Vi kan kalla den "A". Ta sedan ett genomsnittsvärde för de senaste 5 åren. Den kallar vi såklart "B". Sedan kontrollerar vi helt enkelt skillnaden.
SvaraRaderaSvaret blir troligtvis nållkommanått = ingenting. Sedan tänker vi på att den största effekten uppnås vid polerna. Den mindre effekten närmare ekvatorn ska sedan trigga stora befolkningsrörelser med åtföljande krig och oroligheter, så kallade klimatflyktingar. Känns inte så oroande
Anonym 11.15,
SvaraRaderaJag har visserligen inte kontrollräknat, men en snabb koll på diagrammet ger vid handen att differensen med din räknemetod mycket riktigt hamnar kring den av Ahlgren-Nordin-Stilbs omhuldade siffran 0,2 grader.
Men ger metoden verkligen ett rättvisande värde på hur mycket varmare det blivit mellan 1979 och 2010? Om ett medelvärde över en viss tid kan anses approximera klimatet vid viss tidpunkt, så synes det rimligast att denna tidpunkt specificeras som mittpunkten i tidsintervallet. Ditt medelvärde A representerar då (31-års-)klimatet 1994, och medelvärde B (5-års-)"klimatet" 2007. Om vi nu (möjligen en smula tveksamt) tillåter oss att jämföra ett 31-årsmedelvärde med ett 5-årsmedelvärde så ger din differens om cirka 0,2 grader ett mått på hur mycket medeltemperaturen gått upp under 13-årsperioden 1994 till 2007. Att kalla den differensen för hela 31-årsintervallets uppgång är gravt vilseledande.
Ett annat sätt att förklara samma sak är följande. Skälet till att vi överhuvudtaget behöver medelvärdesbilda för att uttala oss om klimat, är de naturliga variationerna. Men låt oss tänka oss en hypotetisk situation där dessa variationer är försumbara, och den globala uppvärmningen tickar på deterministiskt med (säg) 0,01 grad per år. I den situationen kan det inte råda någon rimlig tvivel om att klimatet är 0,31 grader varmare år 2010 än år 1979. Verje sund metod att bestämma uppvärmningen under perioden måste alltså i detta hypotetiska fall ge en uppvärmning på (cirka) 0,31 grader. Men som du själv lätt kan kontrollräkna så ger din metod i detta hypotetiska fall det hårresande felaktiga svaret 0,13 grader, och metoden måste därför avfärdas såsom högst olämplig.
(Övriga läsare: den diskussion med "klimata" som åsyftas finns på Piprök.)
Jag kan hålla med om att slutsatsen på 0,2 grader är skakig. Också att klimatas föreslagna mätmetod som jag tog upp är alltför godtycklig. Men din metod att ponera en i allra högsta grad hypotetisk situation där viktiga anledningar till flerårssnitt, som naturliga variationer utesluts för att, med det som bevis avfärda mätmetoden är fel. Ditt tankesätt blir bara meningsfullt om man, i sitt sinne tror att det pågår en, i stort linjär temperaturhöjning. Har man inte den bakomliggande tron/grundinställningen så säger exemplet verkligen ingenting.
SvaraRaderaDet är som att ponera en situation där årstiderna inte länge finns och att använda den tänkta situationen för att hypotetiskt falsifiera mätningar som fastställer temperaturskillnader mellan sommar och vinterhalvåret. Detta resonemang kan endast föras fram av en individ som, av olika anledningar tror att jordaxelns lutning är på väg att räta upp sig.
Anonym 18.32,
SvaraRaderaOlle gav ett enkelt exempel på när metoden inte fungerar utan ger ett uppenbart felaktigt svar. Om metoden inte ens fungerar för ett sådant enkelt exempel, varför ska vi tro att den fungerar med andra data?
Snälla Anonym 18.32, förlåt mig om jag nu kommer med något som liknar ett auktoritetsargument. Jag har hur som helst forskat i matematiska statistik i snart två decennier, vilket försett mig med vissa generella erfarenheter. Om man vill föreslå en metod, så är det lämpligt att börja med att utröna hurpass väl den fungerar i enklast möjliga situation. Om det då visar sig att den i enklast möjliga situation ger fullkomligt vilseledande svar, så är hoppet mycket svagt, näst intill obefintligt, att den skall ge ett rimligare svar i det avsevärt mer komplicerade fall som kallas verkligheten.
SvaraRaderaMen om du inte begriper min andra förklaring så står ju min första till din tjänst. Slutsatsen 0,2 grader är inte skakig, den är fullkomligt uppåt väggarna. Och din parallell med årstiderna saknar fullständigt relevans.
En annan erfarenhet jag från min akademiska gärning är att det är lite jobbigt med elever som inte förstår. Det allra värsta är dock elever som inte vill förstå, och som därför bjäbbar emot istället för att ta till sig den kunskap som erbjuds.
"En annan erfarenhet jag från min akademiska gärning är att det är lite jobbigt med elever som inte förstår. Det allra värsta är dock elever som inte vill förstå, och som därför bjäbbar emot istället för att ta till sig den kunskap som erbjuds."
SvaraRaderaHaha!
Veckans "fredagsmys" kom en dag tidigare.
Men snälla Lars och Olle.
SvaraRaderaLars du skriver:
"Olle gav ett enkelt exempel på när metoden inte fungerar utan ger ett uppenbart felaktigt svar"
Nej, Olle gav ett felaktigt exempel som enligt honom själv, flera ggr. uppgavs vara hypotetiskt. Ett fiktivt, overkligt exempel kan inte användas för att utvärdera någon metod. Det är väl klart?
Olle, jag fortsätter. Du skriver "Om man vill föreslå en metod, så är det lämpligt att börja med att utröna hurpass väl den fungerar i enklast möjliga situation"
Javisst men enklast möjliga situation är inte samma sak som en felaktig, orealistisk eller fiktiv situation.
Du ger mig faktiskt stöd i din egen text när du förklarar varför vi använder medelvärden, för att ex, jämna ut naturliga variationer i det kortare perspektivet.
Som jag skrev så är jag inte inne på att 0,2 grader är en vettig slutsats och kräver viss "cherry picking" för att uppnås. Det påpekandet skulle jag acceptera men Olles förklaring köper jag inte. Jag har inte svårt att förstå vad han/du menar men tycker inte den är tillämplig.
Rent spontant så skulle jag vilja se ett rullande 10 års snitt bakåt, exempelvis vilken snitttemperatur vi haft åren:
2000-2010
1999-2009
1998-2008
osv. Då borde vi kunna få din eftersökta skillnad på 0,01 grad för varje post med en metod som, enligt mig bättre speglar verkligheten.
Ett helt annat förslag till var dom hämtat uppgiften om 0,2 grader skulle ju kunna vara Olles egen källa:
SvaraRaderahttp://www.woodfortrees.org/plot/rss/from:1979/to:2010/offset
Angående "Anonyms" kommentarer: Carl Sagan har sagt att “Extraordinary claims require extraordinary evidence”. Dvs om man vill desavouera klimatvetenskapen (inkl statistik som hjälpvetenskap) så duger det inte att tycka till om ett diagram, man måste ha betydligt mer på fötterna än så
SvaraRaderaAnonym 22.26,
SvaraRaderaFiktiva exempel används hela tiden för att utvärdera olika metoder. Det finns inget som helst problem med det. Det är naturligtvis inte tillräckligt att använda ett enkelt exempel för att bekräfta att en metod fungerar, men det räcker för att visa att den inte fungerar.
Ett exempel: du testar din nyinköpta miniräknare med 1+1 och får svaret 3. Skulle du tycka att det räcker för att dra slutsatsen att det är något fel på den?
Anonym 22.38,
SvaraRaderaNär man använder WoodForTrees, så bör man tänka på att det år som man anger för "to" inte inkluderas. Gör så här i stället:
http://www.woodfortrees.org/plot/rss/from:1979
Anonym skrev:
SvaraRadera"Ett fiktivt, overkligt exempel kan inte användas för att utvärdera någon metod. Det är väl klart?"
Nej, det är inte klart. Däremot är motsatsen klar (för mig åtminstone, och förhoppningsvis för de flesta som läst nedanstående).
Exempel: Det utvinns exakt 2 kg guld per vecka i världen.
Metod: Ta reda på årsutvinningen av guld i världen genom att multiplicera veckoutvinningen med 10^30.
Utvärdering av metoden med hjälp av exemplet: Enligt metoden applicerad på exemplet är årsutvinningen av guld i världen 2*10^30. Detta är betydligt mer än jordklotets totala vikt, vilket är orimligt. Alltså är metoden olämplig för att komma fram till årsutvinningen av guld i världen.
Lars Karlsson, ni förstår alla mycket väl, precis som övriga läsare gör. Ditt miniräknarexempel borde se ut så här: X + 1 = 3
SvaraRaderaDin slutsats är att svaret 3 är fel, alternativt att metoden addition rent allmänt inte har någon användbarhet inom matematik.
Jag anser att värde X måste fastställas innan slutsatserna ovan kan dras.
Anonym 23.26, förstår att du vill ha en modell där alla dina inmatade X tal ger det resultat du bestämmer från början.
SvaraRaderaAnonym 23.26,
SvaraRaderaJag har försökt hitta någon vettig tolkning av ditt senaste inlägg, men förgäves.
Till Anonym 12'e Juni 14:32.
SvaraRaderaNej, på det sättet är vi inte lika du och jag. Jag vänder mig emot det synsättet. Det är det jag, i enkla termer förklarar.
+0.53 C knappast korrekt om man inte mäter ändpunkter (vilket här medges görs), men så får man inte göra.
SvaraRaderaOlle H orerar om "relativt genomsnittet". Visst bör man beskriva det så rent matematiskt, men ändpunkter är ett sätt att ange temperatur på att man ofta kan visa nästan vad som helst. +0.53 är kanske ett "vassare svärd" -- ett större tal -- i debatten än de +0.4 C som enkel regression ger. Mixtrar man med att "ta bort" åren närmast El Nino 1998 kan man dock få ett värde mellan +0.3 C och +0.4 C (ev. närmast 0.3 C ...om man "jobbar på det"? ;) ).
Man kan i alla fall påpeka att temperaturen sjönk från 40-talet till 70-talet -- och därmed har den inte ökat lika mycket sedan 40-talet -- samt att landmätningarna förfinats i kvantitet stationer sedan 40-talet (där en abrupt minskning dock skedde år, som ökade andel av stationer som påverkas av UHI), men även under senare decennier förfelats i dåliga rutiner och bland mycket annat inkonsistens mellan lokala angivelser och angivelser av de som sammanställer den globala temperaturen (vilket bl a Wibjörn Karlén visat).
Well, detta gäller iofs inte UHI-serien som vi tjötar om i denna tråd, så ...sure!
Att tala om +0.4 C, eller möjligen +0.3 C, hade alltså varit lite mer okej.
Magnus A, det skulle aldrig falla mig in att på basis av UAH-mätserien tala om en ökning med 0,53 grader sedan 1979, eller mer allmänt att tillskriva en enskild mätpunkt i serien en sådan betydelse (så dömde jag mycket riktigt ut dylikt förfaringssätt i en tidigare kommentar - missade du det?).
SvaraRaderaDe cirka 0,4 grader som linjär regression ger synes mig vara en vettig siffra att ange.
Magnus:
SvaraRaderalandmätningarna förfinats i kvantitet stationer sedan 40-talet (där en abrupt minskning dock skedde år, som ökade andel av stationer som påverkas av UHI)
Fel, det var andel stationer i stadsmiljö som minskade! Se Open Mind för mer info.