16 aug. 2010

Antropogen temperaturökning under 1900-talet

Att globala medeltemperaturen stigit 0,7-0,8 grader under 1900-talet är idag ställt utom varje rimligt tvivel (se tex här). Men hur stor del är på grund av mänsklig aktivitet?


För att kunna svara på frågan måste vi ta reda på hur temperaturen skulle utvecklats utan mänsklig påverkan.

De viktigaste naturliga faktorerna är förändringar i solinstrålning och kylning på grund av vulkanism. De viktigaste antropogena faktorerna är utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, utsläpp av kylande (svaveldioxid) och värmande (sot) aerosoler, avskogning samt förändringar av ozonförekomst1. Nedanstående figur visar hur påverkan från dessa faktorer bedöms ha förändrats under förra seklet.
Förutom dessa påverkningar måste man ta hänsyn till återkopplingar i klimatsystemet som tex. mängden vattenånga i atmosfären och is/snötäcke. För att göra detta behöver vi en modell av hur klimatet fungerar. (Det är alldeles för komplicerat för att beräkna på en servett.)

Så vad blir resultatet om vi använder moderna klimatmodeller och jämför temperaturutvecklingen under 1900-talet med och utan mänsklig påverkan. Svaret kan vi tex. återfinna i senaste IPCC-rapporten.


a) Med både naturlig och mänsklig påverkan. b) Med bara naturlig påverkan. Svart kurva observerad temperaturutveckling. IPCC AR4 WG1 ch. 9 fig. 9-5
Resultaten från modellberäkningar visar att antropogena faktorer står för mellan 85 och 115 % av den observerade temperaturhöjningen under förra seklet2. Det är alltså helt korrekt att beskriva 1900-talets uppvärmning som ett resultat av mänsklig aktivitet framför allt i form av förbränning av fossila bränslen.
________________________________


1) Mänsklig aktivitet har inte bara tunnat ut ozonskiktet i stratosfären utan även ökat mängden marknära ozon. Ozon är en växthusgas så ökningen av marknära ozon bidrar till temperaturökningen. En annan klimateffekt av marknära ozon som uppmärksammats på senare tid är indirekt påverkan genom dess skadlighet för växter.

2) Se även om koldioxidens andel i uppvärmningen här

Figur 1: Källa

6 kommentarer:

  1. "...utom varje rimligt tvivel." Jahaja, följande länk leder till orimligt tvivel:

    http://rossmckitrick.weebly.com/uploads/4/8/0/8/4808045/surfacetempreview.pdf

    Se t.ex. sidan 39:

    With regard to CRU data, Brohan et al. (2006, p. 11) emphasized that reasonable urbanization
    adjustments should always yield reductions in temperatures: “recent temperatures may be too high due to
    urbanisation, but they will not be too low.” Yet the GISS method routinely yields adjustments that
    increase the estimated trend. Hansen et al. (2001) report that “the homogeneity adjustment changes the
    urban record to a cooler trend in only 58% of the cases, while it yields a warmer trend in the other 42%
    of the urban stations.” (p. 5).

    Självklart är UHI-effekten negativ nästan lika ofta som den är positiv! Hur kan man betvivla det? Vad får skeptikerna alla tokerier ifrån?

    / Magnus Olert

    SvaraRadera
  2. Förutom att de du citerar tycks handla om olika saker när man kollar på publikationerna så på vilket sätt menar du att någon av dem skulle ge något annat än runt 0,7-08 grader?

    SvaraRadera
  3. Magnus Olert, även ifall det kontrafaktiskt skulle visa sig att mätningarna av marktemperaturen är helt fel skulle vi ändå kunna vara helt säkra på att vi har en global uppvärmning.

    SvaraRadera
  4. Magnus Olert,
    Ibland flyttar man stationer, och då ofta till parker o dy som brukar vara svalare än tät bebyggelse.

    SvaraRadera
  5. Prova att räkna på vilken energitransport större havsströmmar innebär och hur små variationer över dessa kan ge stora energiförflyttningar. Detta är också en stor faktor i vattenångans svåra modellerande. Har till dags dato sett detta mycket svagt beskrivet i IPCC-rapporterna.

    //Roger

    SvaraRadera
  6. På wuwt finns en intressant sammanställning över olika instituts bedömningar av globala temperaturen.
    http://wattsupwiththat.com/2010/08/20/giss-shaping-up-to-claim-2010-as-1/#more-23677
    Det vore intressant att se förklaringar till detta fenomen.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet