20 okt. 2010

Skepticgate

När man diskuterar plagiat kan detta handla om att studenten inte gör arbetet själv. Det kan handla om att kopiera någon annans text, t.ex. genom att klippa och klistra ur en text som man hittat på webben, utan att citera korrekt eller ange källan.

Har ni hört talas om den så kallade Wegmanrapporten? Den som knäckte hockeyklubban, ni vet. USA:s främsta statistiker läxar upp Michael Mann och hans medklimatologers taffliga försök att använda statistik för att trolla bort den medeltida värmeperioden.

Först lite historik. 1998 och 1999 publicerade Michael E. Mann, Raymond S. Bradley and Malcolm K. Hughes två artiklar där de försökte rekonstruera Norra Halvklotets temperaturhistoria de senaste tusen åren. Resultaten visade något som påminnde om en ishockeklubba, ett långt rakt skaft följt av ett tvärt uppåtgående blad. Kurvan fick pryda framsidan på IPCC:s rapport från 2001. Dessa resultat började dock ifrågasättas efter millenieskiftet och år 2003 publicerade Steven McIntyre och Ross McKitrick en kritisk artikel. När även annan kritik tillkom beslöt Kongressen i USA att låta undersöka saken. National Research Council blev det givna valet för ärendet och 2006 presenterade de sin rapport. Den konstaterade att det förvisso fanns en del brister i metodiken, men att resultaten i huvudsak var trovärdiga. Dessutom hade det tillkommit ett flertal andra studier som med annan metodik visat liknande resultat som hockeyklubban.

Detta var dock inte det utfall som en del politiker hade förväntat sig, men skam den som ger sig. Republikanen Joe Barton ordnade helt sonika en ny kommitté, ledd av statistikprofessorn Edward Wegman, för att avfärda hockeyklubban. Wegman skötte sitt uppdrag och levererade i sin rapport en skarp kritik av Mann och övriga paleoklimatforskarsamhället. Wegmanrapporten blev ett slagträ för dem som ifrågasätter att vi har en människoskapad global uppvärmning.

Det har dock visat sig att texterna i Wegmanrapporten visar anmärkningsvärda likheter med texter som inte är refererade till, från textböcker och till och med Wikipedia. Detta kan inte kallas annat än plagiat. Inom den akademiska världen anses plagiat vara ett allvarlig avsteg från god sed, oavsett om det gäller labrapporter, vetenskapliga artiklar eller hemtentor. Eller rapporter riktade till politiker. Om en högskolestudent ertappas med att använda plagierat material kommer detta i de flesta fall bli ett ärende för diciplinämnden. Undantag är studenter som precis börjat på högskolan och inte informerats om detta. Edward Wegmans arbetsgivare, George Mason University, har inlett en undersökning om oredlighet mot Wegman. Inte nog med plagiatet, när det plagierade materialet modifierats har det gjorts med en tydlig avsikt att framställa forskningen i mer negativa ordalag än i originalmaterialet.

Det har även kommit mer besvärande uppgifter i dagen kring rapporten. Dataforskaren John Mashey har i sin noggranna genomgång av Wegmanrapporten funnit att 50% av litteraturen i litteraturlistan aldrig refereras till i rapporten utan bara är utfyllnad. Rapporten har aldrig genomgått en normal review-process utan ett antal forskare ombads via personligt mejl kommentera artikeln. Flera av dem var bekanta till Wegman vilket är flagrant med tanke på rapportens starka kritik mot Mann och sociala nätverk bland forskare. Dessa kommentatorer beskrevs sedan av Wegman som reviewers. Bland andra problem är också att rapporten förvränger temperaturkurvan som föregick "hockeyklubban", den i IPCC rapporten 1990:

John Masheys jämförelse mellan originalet till höger och Wegmanrapportens återgivning till vänster. Notera hur den vänstra kurvan är både utsträckt i höjdled och förskjuten ca 50 år i sidled. Den röda streckade visar hur den borde sett ut. (Kurvan visar för övrigt rekonstruktion av temperaturen i England inte globala temperaturen.)

Betyder det här att allt som står i Wegmanrapporten är fel? Nej, inte nödvändigtvis, men rapportens värde minskar drastiskt. Det är uppenbart att rapporten inte skrivits av personer med djupgående kunskaper i ämnet. Specialiserad forskning är sällan lätt att greppa för utomstående och det krävs en rejäl arbetsinsats, även om du har goda grundkunskaper, att sätta sig in i frågeställningarna och metoderna. Det har inte Wegman och hans medarbetare gjort och därför kan inget som står i rapporten betraktas som trovärdigt.

En intressant aspekt är att "klimatskeptikernas" argumentation ofta är inriktad på tekniska detaljer, snarare än på klimatforskningens resultat. 'Skrev han så i sitt mail?', 'Varför är inte källkoden tillgänglig?', 'Den här mätstationen blev utsatt på fel ställe i figuren' osv. Lustigt nog tycks tystnaden vara total när det gäller plagiat.

25 kommentarer:

  1. I juli 2006 hölls två hearings i representanthuset med Joe Barton som ordförande. Ett av vittnesmålen kom från Wegman. Jag antar att hans vittnesmål är baserat på "Wegmanrapporten".

    http://frwebgate.access.gpo.gov/cgi-bin/getdoc.cgi?dbname=109_house_hearings&docid=f:31362.wais

    När man lyssnar på klimatskeptiker får man uppfattningen att "hockeyklubban" prövats i domstol - och funnits ogiltig. En hearing är dock ingen domstol. Andra vittnesmål ger stöd till MBH98/99:

    http://www.pewclimate.org/node/2132

    Mer om Joe Barton:

    http://www.desmogblog.com/joe-barton-misleading-congress-misleading-america

    SvaraRadera
  2. Kan tilläggas att Wegman på en fråga svarade att han inte haft tillgång till IPCC:s rapport från 1990, så uppenbarligen har han bara fått tag på en andrahandskopia av den där temperaturrekonstruktionen.

    En annan höjdarkommentar från Wegman i kongressförhöret är:
    "Again, it is the connection between carbon dioxide and temperature increase. Now, Mr. Inslee pointed out that he thinks there is a physical explanation based on a blanket of carbon dioxide in the reflection. Carbon dioxide is heavier than air. Where it sits in the atmospheric profile, I don't know. I am not an atmospheric scientist to know that but presumably if the atmospheric--if the carbon dioxide is close to the surface of the Earth, it is not reflecting a lot of infrared back."

    SvaraRadera
  3. Intressant och angelägen post.
    Det är ett dilemma att forskning bygger på forskning osv.
    Man måste hela tiden bygga vidare på tidigare kunskap och inte avvika från de förutsättningar som den inramas av.
    Vad gäller texters likhet med Wikipedia-artiklar så kan det nog förklaras med att Wikipedia plagierar referenslitteratur utan skam eller kontroll. Jag vet själv vilka avvägningar man tvingas göra, mellan citat och fri text. Här gäller det att hålla reda på vad som är avsett att citeras och vad som man lägger in för senare bearbetning.

    Nä, det är mycket slarv och snabba samanställningar av vetenskapliga arbeten, det måste få ta tid, arbetena behöver "ligga till sig" och sedan gås igenom igen osv.

    Kan inte låta bli att lyfta fram det här citatet ur bloggposten. En artikel som undviker att närmare diskutera rapportens resultat, utan fokuserar på kutym och källredovisningstekniska detaljer:
    "En intressant aspekt är att "klimatskeptikernas" argumentation ofta är inriktad på tekniska detaljer, snarare än på klimatforskningens resultat."
    -Som sagt, man ska inte ha för bråttom, det är lätt att tappa perspektiven.

    SvaraRadera
  4. EricS : Var det någon i din text som hette Bradley ?

    http://climateaudit.org/2010/10/18/bradley-copies-fritts/

    SvaraRadera
  5. Förlorar vi inte perspektivet här? Hela det här resonemanget om HUR man kommit fram till det ena eller andra och vem som granskat vad är ju sekundärt.

    Den viktiga frågan är väl: Har det funnits en "Medieval Warm Period" eller ej? IPCC ville, som jag förstått det, inte kännas vid den, medan andra betraktar den som ett historiskt faktum. Om svaret på frågan är ja ställer man sig naturligtvis följdfrågorna om hur IPCC kunde göra fel, och vad den medeltida värmen berodde på? Om svaret är nej är väl slutsatsen snarast den att isåfall ligger vi risigt till vilket väl är den ståndpunkt som denna blogg företräder.

    Ergo: Viktig fråga i sin essens men hela den här diskussionen om vem som sagt vad vid vilken granskning känns som meta-meta. Fjärdederivata minst :-)

    SvaraRadera
  6. Jan-Olof, det är begripligt och inte särskilt överraskande att Steve McIntyre och hans trogna anhängare försöker tillämpa 'nu pratar vi om något annat'-taktiken när er älsklingsrapport visar sig vara ett bedrägeri. Begriplig men inte desto mindre ynkligt speciellt med tanke på omständigheterna.

    För det första så är det uppenbart att det rör sig om ett misstag från Bradleys eller någon medarbetares sida. Det står klart och tydligt angivet att figurerna och texten är kopierade från Fritts, men det blir fel på en siffra i årtalet. Plagiat? Nej. Boken gör en noggrann genomgång av copyrighthänvisningar.

    För det andra har Bradleys bok knappast samma betydelse som Wegmanrapporten haft. Ni minns väl hur mycket den refererats till? Kolla inlägget annars. Bradleys bok har jag däremot aldrig sett refereras till i klimatdebatten. Om det skulle visa sig att klimatvetenskapliga arbeten kan visas innehålla plagierat material bör dessa arbeten dras tillbaka och omarbetas. Är det en pricip vi kan komma överens om?

    SvaraRadera
  7. Kurt Myrhagen, den synpunkten hade det varit passande att framföra till Wegman, McIntyre eller deras anhängare som tillämpar principen Method Wrong + Answer Correct = Bad Science innan det här fusket uppdagades.

    Då hade du ju nästan varit trovärdig här och nu.

    SvaraRadera
  8. Kurt Myrhagen, det är inte så enkelt. Om temperaturen varierat så mycket som antyds i IPCC:s skiss från 1990 måste det haft en orsak. Antingen finns det stora naturliga forcings som vi inte känner till, eller också är klimatkänsligheten större än vi vanligen antar.

    I det förra fallet påverkar det inte väntevärdet av vår uppskattning av hur stor uppvärmning vi får från CO2, även om det ökar osäkerheten i denna uppskattning. (AGW-förnekarna säger då att samma okända forcing kan orsakat uppvärmningen på 1900-talet vilket är sant, men denna okända process kan precis lika gärna maskerat delar av den uppvärmning vi annars skulle fått från CO2).

    Om det istället är klimatkänsligheten som är hög, ja då gör det att CO2 garanterat ger mer uppvärmning.

    SvaraRadera
  9. Bradleys bok har tydliga figurreferenser och tillstånd från copyrightägarna. Wegman snor nära 35 av 91 sidor utan att ha tillstånd eller referera. McIntyres försök att misskreditera Bradley för att dra fokus från Wegmanskandalen med stöd av ett eventuellt upplagefel i referensen är pinsamt.

    SvaraRadera
  10. Thomas Palm: Jo, jag förstår ditt resonemang. Och där står vi. Jag tror att det är troligt att de där okända forcings som orsakade MWP också spelar in i 1900-talets uppvärmning och det gör att att CO2-bidraget är starkt överdrivet. Du tror annorlunda. Vive la différence!

    ErikS: Din kommentar förstår jag överhuvudtaget inte. Varför ska du ifrågasätta min trovärdighet?

    SvaraRadera
  11. Kurt M,
    A tror att arsenik är giftigt, B att det är ofarligt. Vive la différence! ??

    Hur tycker du att A och B bör gå tillväga för att kontrollera vem som har rätt. Eller spelar det ingen roll?

    Sanningsrelativism är mysigt och bra socialt bomull men knappast ett fungerande sätt att närma sig vetenskapliga frågor.

    SvaraRadera
  12. Anders Martinsson. Varför jämför du med arsenik? Det vet vi ju båda är giftigt. Jag anser inte att det är entydigt bevisat att den uppvärmning vi sett sedan 1980 i huvudsak beror på CO2. Du gör det. Fine. För mig vore det ett avstamp till en intressant diskussion om sakfrågor.

    Mitt glada lilla utrop om åsiktsskillnader hänför sig bara till att det kan vara en fördel om man respekterar varandras åsikter.

    Jag vet inte vad sanningsrelativism är, kanske vill du förklara eftersom jag tydligen förfäktar detta för mig okända begrepp.

    SvaraRadera
  13. (Hej! ursäkta att jag dubbelpostar, men jag kom på att jag kan länka på ett bättre sätt. Vänligen ta detta inlägg och kasta det jag skickade för en stund sedan! Mvh Bengt)

    Ni kan gärna slita Wegman-rapporten i stycken om ni vill. Det är befogat om de kopierat utan källhänvisning. Jag tycker ändå att Kurt M har en poäng när han påpekar att huvudfrågan inte gäller vad som är rätt och fel när det gäller Wegman. Det är väl vad som är rätt och fel om historiska temeperaturnivåerna som är huvudfrågan. Eller?

    Jag vill gärna hänvisa till en relativ ny temperaturrekonstruktion genomförd av en svensk forskare. Det gäller Fredrik Charpentier och hans tempgraf (OBS bara norra halvklotet) som visar tydligt både på den medeltida värmeperioden och "lilla istiden". Jag hade gärna klistrat in grafen här, men jag tror att det bara är bloggägarna som kan göra det. Det är figur 3 här jag refererar till.

    I den "hockeyklubba" som ni återger högst upp i detta inlägg syns ingen medeltida värmeperiod och ingen ”lilla istid”. Idag, 12 år senare, kan vi se att "hockeyklubban" som den först presenterades ganska dåligt beskriver de historiska temperaturerna på norra halvklotet. Så kanske kan vi enas om att Wegman-rapporten har stora bister, liksom Manns hockeyklubba från 98/99. Kan vi gå vidare?

    SvaraRadera
  14. Bengt, MWP och LIA kan skönjas även i originalhockeyklubban, även fast de är svagare än i senare rekonstruktioner.

    Hur temperaturhistoriken egentligen såg ut är en inomvetenskaplig fråga som lämpar sig för forskare i fältet och vetenskaplig litteratur och inte för diskussioner på bloggar. Uppsalainitiativets fokus är den desinformation som sprids och där har Wegmanrapporten har en inverkan som är svår att överskatta. Det vore faktiskt rätt märkligt av oss att inte ta upp att Wegmans arbete är resultatet av akademisk oredlighet.

    Steve McIntyre har tragglat teknikaliteter i sedan jag vet inte när utan att någon 'skeptiker' har framfört de synpunkter Kurt och Bengt framför här. Lustigt, inte sant?

    SvaraRadera
  15. Kurt M,
    Jag jämför med arsenik just för att jag antog att du visste det var giftigt. Frågan är hur du vet att det är giftigt. Knappast för att du själv tagit arsenik (och förhoppningsvis inte för att du gett någon det och studerat effekten). Du vet det för att du läst och hört om att det är giftigt från för dig trovärdiga källor. Om du skulle tveka om ett ämne är giftigt skulle du rimligen tex. ringa tex. giftupplysningscentralen för att du kan räkna med så korrekta svar som möjligt (så vida du inte tror att de är med i en stor konspiration för att lura dig om olika ämnens giftighet eller är en bunt inkompetenta byråkrater). Så vad händer om du vänder dig till experterna på klimatet och atmosfären och frågar om koldioxidutsläppen? Har du goda skäl för att inte vara övertygad om att de har det mest korrekta svaret som finns idag?

    Att respektera olika åsikter är fint men att inte respektera ämneskompetens är korkat.

    Sanningsrelativism är tanken att din sanning är din och min sanning är min och vi ska alla respektera varandras världsförståelse.

    SvaraRadera
  16. OK, så nu har du bevisat att jag är korkad. Jag bjussar på det (lustigt, alla diskussioner på denna blogg utmynnar i att de icke rättrogna bevisas vara idioter).

    Tillbaka till arseniken. Nej, jag VET inte att arsenik är giftigt. Jag misstänker att det är så eftersom jag lärt mig det. Du tycker säkert nu att det finns en parallell med klimatvetenskapen. Eftersom "alla" forskare säger att CO2 är den avgörande faktorn för klimatförändringar borde jag lita på dem också. Jamen jag gjorde ju det. Länge. Men sedan började jag märka att storyn inte riktigt håller. Och där är jag.

    Om nu "arsenik" ersätts med t ex ett livsmedel som jag använder varje dag, varför inte potatis, så blir jämförelsen mer rättvisande. En enig forskarkår säger att potatis är farligt att äta. Ska jag nu tro på dem och övergå till att äta pasta istället (särskilt när jag vet att Al Gore äger pastafabriken)? Faktum är att flera av de där livsmedelslarmen som vi med jämna mellanrum utsätts för har varit överdrivna. Det förnämsta exemplet på det är kanske cyklamatlarmet på 70-talet som visade sig vara baserat på forskning som sponsrades av sockerindustrin.

    Jag erkänner att du har en poäng i att för oss vanliga medborgare så förefaller saken vara avgjord. Klimatet kommer att gå åt helvete om vi inte drastiskt minskar CO2-utsläppen. Men, så var det med cyklamatet också. De få som gjorde motstånd blev svartmålade och utstötta.

    Respekterar du alltid ämneskompetens själv? Är alla som inte gör det idioter? Folk som inte vill vaccinera sina barn t ex? Är de korkade? Litade du på skräckvisionerna om svininfluensan? Tror du att du får hjärt-/kärlsjukdomar av att äta smör? Skulle du lita på mig i frågor som rör min egen ämneskompetens. Isåfall kan jag meddela att kärnkraft är säker. 100%! Röstade du emot kärnkraften i folkomröstningen? I så fall lyssnade du inte på en samstämmig expertis som vurmade för våra reaktorer.

    Ja-ja, vi kan hålla på så här hur länge som helst. Men som sammanfattning: Nej jag litar inte alltid på "ämneskompetensen". Kanske för att jag vid flera tillfällen fastställt att jag haft fel och tvingats revidera min uppfattning. Är det inte så att påfallande många av de stora vetenskapliga upptäckterna har gjorts av outsiders som gått emot en enig "ämneskompetens"?

    SvaraRadera
  17. Erik S

    Det är svårt att förstå din ståndpunkt att diskussioner om temperaturhistoriken inte lämpar sig …för diskussioner på bloggar eftersom ni här på UI själva haft många egna blogginlägg om just detta. Vad menar du egentligen?

    Du säger också att Wegmanrapporten har en inverkan som är svår att överskatta, men jag skulle vilja vända på resonemanget: Manns hockeyklubba från 1999 har haft en inverkan som är svår att överskatta. Den poppar fortfarande upp emellanåt i debatten trots att den är vederlagd. Och förklara gärna var du kan skönja den medeltida värmeperioden i denna graf – är det den lilla ”bubblan” runt år 1150 du menar?

    SvaraRadera
  18. Bengt, ingen av oss på UI har kompetens att göra självständiga bedömningar av vilken av de publicerade rekonstruktioner som bäst fångar den verkliga temperaturhistoriken. Det är en inomvetenskaplig syssla som forskare i fältet får göra, företrädelsevis via vetenskaplig litteratur så att vi utomstående kan få lite insyn. Däremot kan UI bemöta den desinformation som sprids om forskningsläget.

    Originalhockeyklubban kan knappast anses vederlagd, eftersom att den i grova drag är konsistent med senare arbeten. Lär mer i NRC-rapporten som är länkad i inlägget.

    I grafen ovan är tiden runt 1600 ungefär 0.2 grader kallare än runt år 1000. Där har du MWP och LIA.

    SvaraRadera
  19. Erik S

    Du säger att ni på UI inte har kompetens att göra självständiga bedömningar, men säger samtidigt att ni ska bemöta desinformation. Hur du får det att gå ihop är en gåta. Desinformation är ett relativt begrepp! Förstår du inte att det är vad ni själv bedömer vara ”äkta” information som avgör vad som är desinformation?

    Om du läser sammanfattningen till NRC-rapporten ser du att Mann 1999 inte återfinns där, däremot en del liknade temprekonstruktioner med tydligare uttalad medeltida värmeperiod, bl.a. Moberg 2005 (figur S-1). Att påstå att NRC-rapporten stöder Mann 1999 är ganska missvisande. Du säger att den i grova drag är konsistent med senare arbeten och det är i och för sig en beskrivning jag kan acceptera. Fast jag skulle nog hellre beskriva den som en ”inte helt felaktig, men på det hela taget ganska usel” temperaturrekonstruktion.

    SvaraRadera
  20. Bengt, svaret heter peer-review. Vetenskapen nu är komplex och specialiserad. En artikel om fasta tillståndets fysik sakkunniggranskas av fasta tillståndet fysiker, inte av kärnfysiker eller forskare i kemisk fysik. Huvuddelen av dessa har helt enkelt inte den insikten i det aktuella forskningsläget. Ingen av oss i UI är forskare i paleoklimatologi utan är hänvisade till något slags sil i urvalet av vilka analyser och metoder som är tillförlitliga. En del 'klimatskeptiker' tycks använda sina förutfattade och ideologiskt underbyggda åsikter som filter, men vi väljer alltså peer-review. Den som tror sig kbehärska ett forskningsområde utan flerårig erfarenhet överskattar med allra största sannolikhet sin egen förmåga.

    Vi har exempelvis i diskussionerna med Björnbom och Ribbing inte kritiserat Spencer och Braswells artikel, utan B&R:s övertolkningar av artikeln. Om jag hade enkelt genomskådat någon felaktighet hade jag skrivit ett svar till JGR.

    För- respektive nackdelarna med artiklarna av Mann et al. 1998 och 1999 beskrivs i kapitel 11 i NRC-rapporten, som jag uppfattar som väldigt trovärdig.

    SvaraRadera
  21. (@UI: flytta denna post till tråden "Fortfarande möjligt att klara 2-gradersmålet" om ni känner för det. Passade dock bra in på Erik S inlägg)

    svaret heter peer-review. Vetenskapen nu är komplex och specialiserad. En artikel om fasta tillståndets fysik sakkunniggranskas av fasta tillståndet fysiker, inte av kärnfysiker eller forskare i kemisk fysik. Huvuddelen av dessa har helt enkelt inte den insikten i det aktuella forskningsläget. Ingen av oss i UI är forskare i paleoklimatologi utan är hänvisade till något slags sil i urvalet av vilka analyser och metoder som är tillförlitliga.

    Det där var ju väldigt välskrivet, synd bara att UI inte efterlever denna paroll. Du glömmer att nämna att s.k. open review är ännu mycket bättre och säkrare än peer review: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2010/03/brist-pa-olja-och-kol-raddar-inte.html
    Området man granskar behöver heller inte vara ens eget eftersom det går utmärkt att IPCC forskare granskar utsläppscenarierna i SRES är realistiska eller ej. Inte så många experter på utvinningsbarhet inom IPCC?

    SvaraRadera
  22. Gustav,

    Olika vetenskapliga tidsskrifter använder sig av olika typer av granskning gemensamt för alla också för IPCC är att det är personer kunniga på området som granskar.

    SvaraRadera
  23. SRES har inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. Enligt Simon K i den andra tråden fanns det ingen som var kunnig i framtida utvinning av fossila källor vid tidpunkten för SRES författande.

    SvaraRadera
  24. Kurt Myrhagen, skilj på kunskap och intelligens. Man kan vara hur intelligent som helst men ändå inte ha de kunskaper som tar åratal att skaffa sig för att kunna bedöma påståenden som görs inom ett vetenskapligt fält.

    Du kan ge exempel på larm som varit felaktiga och visst finns det sådana, men det finns också många som varit helt riktiga. Hur skall du avgöra vilka som hör till vilken kategori? Om det är en enstaka rapport som ligger bakom ett larm kan det vara läge att vänta på bekräftelse, men när forskarna haft samma åsikt i några decennier? Möjligheten finns fortfarande att de har fel, men det känns rätt vågat att chansa på det.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet