21 jan. 2012

Handbok för att avslöja myter

Hur avslöjar man effektivast falsk information? Det är ämnet för den utmärkta lilla skriften The Debunking Handbook av John Cook som ligger bakom sajten Skeptical Science, och kognitionsforskaren Stephan Lewandowsky. Man skulle kunna tro att det bara handlar om att ge korrekt information, men så enkelt är det tyvärr inte. Boken utgår från psykologisk forskning som visar på svårigheterna att med att få människor att ge upp felaktiga föreställningar. Den tar upp tre olika sätt som ett mytavslöjningsförsök kan slå fel, och hur man kan förebygga dessa:
  •  För att avslöja en myt som måste man nämna myten. Men det finns en risk med detta: genom att läsaren blir bekant med myten kan han/hon efter ett tag glömma bort att det var en myt och i stället börja tro att det var sant. Om t ex (rent hypotetiskt) kvällstidningarna har löpsedlar som lyder "Kungen gick inte på strippklubb", så kommer efter en viss tid en del läsare att tro att kungen faktiskt besökt den typen av inrättning. Därför är det viktigt att lyfta fram den korrekta informationen, och att ge den falska informationen mindre utrymme. Jag försökte själv följa den regeln i mitt inlägg "S Fred Singer och den globala uppvärmningen", där jag ägnar det mesta utrymmet med att redogöra för vad olika mätserier faktiskt visar, och endast på slutet ger Singers felaktigheter utrymme. Tyvärr har jag nog inte gjort så i alla mina inlägg.
  • Myterna är i regel enkla, och om man ställer en enkel myt mot en lång och krånglig sanning, så vinner myten. Därför bör man hålla det enkelt.  Det är bättre med tre motargument än med tolv. Använd gärna grafik för att illustrera dina poänger (Ett exempel är graferna med trendlinjer i mitt Singer-inlägg).
  •  Om en person av t ex ideologiska skäl tror på en myt och man försöker avslöja myten, så kan resultatet bli att personen i stället  stärks i sin tro på myten. När personen känner att myten är hotad så kan han/hon anstränga sig för att hitta försvar för myten och därigenom stärks han/hon i sin övertygelse. Därför är det svårt att nå fram till någon som har en mycket stark ideologisk övertygelse. Någon som t ex anser att skatter är slaveri kommer inte i första taget att acceptera fakta som kan motivera en koldioxidskatt. Satsa hellre på dem som inte har intagit så låsta positioner. Försök också hitta sätt att framställa saken på som rimmar bättre med personens världsbild.
Om man lyckas övervinna dessa svårigheter, vilket är då bästa sättet att avslöja en myt? Det räcker inte att visa att myten är fel: det gäller också att ersätta den med en alternativ förklaring. I det hypotetiska exemplet med kungen ovan, så kan det t ex handla om vad kungen gjorde i stället för att gå på strippklubb, och/eller förklara vem som ligger bakom det falska ryktet och vilka motiv denne har. Jag försöker i viss mån göra det i mitt Singer-inlägg när jag beskriver Singers bakgrund, och också när jag ger korrekta data.

En eftertanke slår mig. Framgångsrika förvillare arbetar också enligt de här principerna, men från andra hållet. De arbetar med enkla och lättbegripliga (men felaktiga) budskap som upprepas ihärdigt så att de blir bekanta, och de förstår att spela på åhörarnas ideologiska strängar.

49 kommentarer:

  1. Det är något skumt med länkarna här på bloggen. Systemet hänger sig när man klickar på en länk. Det händer bara just på den här bloggen. kurt persson

    SvaraRadera
  2. Uppsalainitiativet "tar klimatvetenskapen på allvar". Det låter ju betryggande. Men då kan man fråga sig om inte också Stockholmsinitiativet gör det. Dessa två parallella bloggar kämpar var och en på sitt håll och med diametralt motsatta verklighetsuppfattningar och -tolkningar. Det är därför intressant att studera de båda bloggarna parallellt, ty aldrig mötas de två och aldrig att de kommenterar varandras diagram, grafer och kurvor. Då uppstår naturligtvis frågan varför. När jag ena dagen läser om något väldigt intressant på den ena bloggen, skulle det vara ännu intressantare om den andra bloggen då kommenterade detta. Nej, då kommer i stället ett helt nytt ämne på den andra bloggen, och så fortsätter det. Därmed grundläggs, tror jag, en skepticism hos läsarna som riktar sig åt båda hållen. Ty varför har Stockholmsinitiativet rätt och Uppsalainitiativet fel, eller omvänt? Inget av "initiativen" verkar nämligen vilja bemöta motståndarens argument i en direkt och aktuell debatt.
    Den här iakttagelsen gjorde jag sedan jag förstått att klimatengagerade läser antingen den ena bloggen eller den andra, men sällan båda två. Därigenom får man endast sina förutfattade meningar bekräftade, varje dag. I min vardag har jag mest så kallade klimatskeptiker omkring mig, och när de pekar på någonting de läst på Stockholmsinitiativets blogg skulle jag gärna vilja få läsa ett seriöst bemötande på Uppsalainitiativets blogg, ett bemötande att hänvisa till. Men det är alltså sällan det går.
    Tänk om vi hade en blogg där båda sidor kunde samsas om utrymmet. Vilken debatt vi skulle få!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Micke P, i en "normal" debatt finns det två eller fler sidor som är någorlunda överens om de grundläggande spelreglerna för debatten, även om de (naturligtvis) har skilda åsikter om debattämnet. Exempelvis är de flesta svenska riksdagspolitiker överens om att hålla en balanserad ton, undvika personangrepp och hålla sig inom sin tidsram då de för politiska debatter i riksdagen. Och de flesta forskare är överens om att den vetenskapliga debatten bör präglas av argument grundade på vetenskapliga observationer och experiment, och vara fri från lögner och myter. Problemet uppstår när de båda sidorna i en debatt, ofta outtalat, har olika uppfattning om de grundläggande debattreglerna. Om man exempelvis, som många klimatförvillare, är mer intresserad av att driva en viss politisk linje än att upplysa allmänheten om vetenskapliga rön, och tycker det är helt okej att sprida lögner och myter i detta syfte, ja då är det inte särskilt märkligt om mer vetenskapligt inriktade personer ogärna vill debattera med en. Det är helt enkelt så att om de grundläggande debattregler som den ena sidan tycker bör gälla inte följs av den andra sidan, så kan det vara mer rationellt för den förstnämnda sidan att inte debattera med den senare (i meningen "mindre bortkastad tid", "mindre uppmärksamhet åt galna idéer" etc.). Som exempel kan vi ta Richard Dawkins, som inte vill debattera med kreationister över huvud taget, eftersom dessa då skulle få en uppmärksamhet och ett "erkännande" som Dawkins inte tycker att de förtjänar. Kreationisternas mål är ju inte att övertyga sina meningsmotståndare med rationella argument, utan snarare att få så mycket uppmärksamhet i media som möjligt. I detta avseende finns en direkt parallell mellan kreationister och klimatförvillare.

      Med tanke på ovanstående tycker jag UI är ursäktade om de inte allt för ofta går i direkt svaromål mot det som skrivs på SI. Det finns helt enkelt effektivare sätt att sprida vetenskaplig upplysning och motverka myter och lögner än att ständigt ge sig in i verbal ping-pong med personer som inte är intresserade av ett seriöst sökande efter sanningen.

      Radera
  3. Anonym 06:29,
    Jag har märkt att Internet Explorer har problem med Blogger-bloggar sedan ett tag.

    SvaraRadera
  4. Micke P,
    Vi länkar mycket sällan till inlägg på TCS. Däremot skriver vi ibland om Stockholmsinitiativets förehavanden (de som driver TCS), men inte så ofta nu för tiden. Det är dock sällsynt att det uppstår någon sakdiskussion. Om SI ens uppmärksammar vad vi skriver så är det mest för att beklaga sig över "personangrepp" (vilket i deras vokabulär verkar betyda "kritik mot vad en namngiven person har skrivit"). Vi har också blivit kallade vänsterradikaler och vi har fått vår mentala hälsa ifrågasatt.

    Så jag bedömer förusättningarna för en gemensam blogg som mycket dåliga :-)

    SvaraRadera
  5. Ett litet exempel på nivån på TCS:

    "Globala temperaturjusteringar" av Tage Andersson. Titta på graferna över "U.S" temperature" som kommenteras med "En negativ trend från 1940 till 2000 blir positiv och 1930-talet är inte längre varmast, se fig 3."

    För det första beräknar man inte en trend bara genom att dra ett streck genom två punkter. För det andra så är de två graferna inte för samma period: den andra grafen täcker tio år längre och det gör "trenden" där också. Så det är inte så konstigt att "trenden" går från negativ till positiv.

    Om vi skulle kommentera allt trams på TCS så hunne vi inte med så mycket annat.

    SvaraRadera
  6. Men Lars, skillnaden mellan de två graferna begränsas väl inte till att de täcker olika perioder? De har ju sänkt temperaturen kring 30-talet och höjt den i slutet av seklet. Detta är ju knappast en hemlighet, utan något som GISS gjorde av okänd anledning.

    Är det TCS fel att GISS "justerar" sina data utan att tydligt ange varför?

    SvaraRadera
  7. Anonym 12:58,
    Sättet som TCS (egentligen d'Aleo) "beräknar" trenderna på överdriver skillnaden på ett närmast groteskt sätt. Har du inget att invända mot det?

    SvaraRadera
  8. Lars, jag tror du missförstår vad som visas i de två graferna. Graferna visar inte temperaturtrend. De visar vilken effekt GISS "justering" har haft på temperaturgraferna. Före "justeringen" var 1930 0.35 grader varmare än 2000. Efter "justeringen" var 1930 0.15 grader kallare än 2000.

    Det är det man visar med dessa. Inget annat. Det är ingen skillnad i period på de båda strecken (även om det översta ser ut att sakna ett par millimeter på högersidan). Det är bara att plocka fram linjalen och se själv.

    SvaraRadera
  9. Anonym,
    Den första "trendlinjen" går fram till runt 1990. Det behöver man ingen linjal för att se. Den röda kurvan (5 års medel) i den grafen går bara fram till c:a 1997. Den svarta kurvan (årliga data) går fram till c:a 1999.

    Den andra "trendlinjen" går fram till runt 2000. Den röda kurvan där går fram till c:a 2007. Den svarta kurvan (årliga data) går fram till c:a 2009.

    Hur kan du undgå att se det?

    SvaraRadera
  10. Men snälla Lars, dra ut den svarta linjen i den övre grafen till 2000. Lutningen på den blir densamma.

    GISS har justerat sitt data så att 2000 gick från att vara 0.35 grader kallare än 1930 till att vara 0.15 grader varmare. Det är det enda detta handlar om. Hur kan du fortsätta prata om hur långt den röda kurvan går i de olika graferna? Det har inget med det TCS-inlägget att göra.

    SvaraRadera
  11. Anonym,
    Jag kan inte dra den övre svarta linjen till 2000, för det finns inga data för 2000 i den övre figuren. Men jag kan dra den till 1999 (sista datapunkten), och då blir lutningen ungefär 0.

    SvaraRadera
  12. Lars, jag är ledsen. Om du inte begriper att du är ute och cyklar nu kan jag inte hjälpa dig. Men du får svårt att hävda hög nivå på den här bloggen...

    Det enda som håller hög nivå är skygglapparna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. AnonymJan 23, 2012 03:04 AM,
      Vad skall vi tycka? Att du har rätt, och att GISS lömskt har manipulerat data och vägrar tala om varför? Det kanske är forskarfusk och en konspiration som inga andra vetenskapare upptäckt förut?

      Det Lars skriver är riktigt, det inte speciellt vetenskapligt korrekt att tolka graferna på det sätt som Tage Andersson presenterat. Det är en körsbärsplockning av data.

      "Är det TCS fel att GISS "justerar" sina data utan att tydligt ange varför?"
      Om man hittar goda skäl till att räkna om äldre data så bör det göras inom vetenskap. Man brukar också tala om varför man gör det, och på vilket sätt, så att andra skall kunna analysera. Och precis som man kan förvänta sig så ligger det ute på nätet om man googlar några minuter. Här har du skälen till att GISS gått över till version 3 av data, till exempel:
      http://pubs.giss.nasa.gov/cgi-bin/abstract.cgi?id=ha00510u

      Med vänlig hälsning,
      PMA

      Radera
  13. Jag vet inte vem "anonym" är, men han illustrerar tydligt attityden på TCS/SI: erkänn aldrig ett fel, ens när det är uppenbart. För i det här fallet är det tydligt att linjen med -0,35C slutar i en punkt runt 1990 (förmodligen vid en topp i den röda kurvan), och den med +0,15C slutar i en punkt runt 2000 (ditto), och det var c:a 0,3 grader varmare runt 2000 än runt 1990. Så linjerna är inte jämförbara.

    Det är naturligtvis meningslöst att försöka diskutera med sådana personer. För att knyta att till inlägget, så handlade den tredje punkten om detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser att på TCS så ägnar sig bl a Pehr Björnbom åt att sprida falsk information om diskussionen på den här tråden. Jag är inte förvånad.

      Björnbom påstår också att de två svarta linjerna (märkta -0,35 och +0,15) inte har något med Anderssons resonemang att göra. Då kan man fråga sig (1) vad de gör där, och (2) var är då de trender som Andersson skriver om?
      ("En negativ trend från 1940 till 2000 blir positiv och 1930-talet är inte längre varmast, se fig 3.")

      Radera
    2. På TCS så fortsätter Björnbom att hitta på saker som jag skulle ha sagt.

      Då är det rimligt att tänka sig att hans förklaring att de svarta linjerna inte hade med saken att göra också är en bluff.

      Radera
    3. "Hittar på"? Han citerar dig.

      Du försöker fortfarande låtsas som om du inte vet vad diskussionen egentligen handlar om. Att all AGW-forskning strävar efter att sänka historiska temperaturer och höja nuvarande dito.

      Hockeyklubban är det mest ökända exemplet. SMHI gör likadant. Samtliga "justeringar" görs i den riktningen. Det görs lite för ofta och det passar lite för väl in i den politiska ideologin för att det skall kännas bekvämt och seriöst.

      Vi har satellitdata från 1979 och framåt. Låt oss följa temperaturen därifrån och se hur den utvecklas. Det finns inget som tyder på någon galopperande/accelererande uppvärmning. Eller hur? Det vi ser är att skillnaden mellan CO2 och temperaturutvecklingen blir större för varje år som går. För varje år borde vi kunna bli mindre och mindre oroade över att CO2 skall döda oss.

      Om någon AGW-troende i alla fall en enda gång kunde forska fram någon liten detalj som inte tyder på att allt blir värre pga CO2 skulle ni kanske kunna tas på allvar.

      Eller ska det fortfarande bli 6 grader varmare och 1m högre havsnivå om 88år?

      Radera
    4. Anonym,

      Visa mig var jag förnekar att de senare temperaturerna i "US Temperatures" har justerats uppåt, eller be om ursäkt, eller försvinn härifrån.

      Det jag anmärkte på var linjerna med -0,35 och +0,15.

      Notera att Anonym Jan 23, 2012 12:18 AM hävdade:
      "Graferna visar inte temperaturtrend. De visar vilken effekt GISS "justering" har haft på temperaturgraferna. Före "justeringen" var 1930 0.35 grader varmare än 2000. Efter "justeringen" var 1930 0.15 grader kallare än 2000."

      Det är detta jag inte håller med om.

      Radera
    5. Tage Andersson "svarar" men utan att beröra de svarta injerna.

      Här är en annan lustig detalj: i Fig 2 (också från D'Aleo) med GISSTEMP finns en asterisk som är märkt "Satellite 2009 +0.26, och som ligger en 0,35 grader under kurvan för GISS. Jag förmodar att det rör UAH, som hade en sådan anomali för 2009. Men UAH har en annan baslinje för anomalin än GISSTEMP, baserad på 1981-2010 jämfört med 1951-1980 för GISSTEMP. De olika baslinjerna gör en skillnad på c:a 0,35 grader (dvs GISSTEMP ligger högre eftersom den utgår från en lägre baslinje). Är det verkligen så illa att D'Aleo inte känner till att serierna har olika baslinjer?

      Radera
    6. Här är en länk till Anderssons "svar" för den som inte räds det intellektuella mörket på TCS. Lägg också märket till den förvirrade individ direkt under som inbillar sig att jag först skulle "censurera" Andersson för att sedan omnämna hans komment här (Tips: jag driver inte bloggen ensam).

      Nu räcker det med TCS-pajaserier för mig för ett tag.

      Radera
  14. Vilken position (naturliga/antropogena orsaker) är närmast myt när det gäller de senaste tvåhundra årens klimatförändringar? Ange hur.

    Finns det bevis för AGW? Om ja, vilka är de tre bästa bevisen? Om nej, vilka är de tre bästa indicierna?

    SvaraRadera
  15. Anonym,
    Här är en bra översikt av ett antal studier som tittar på naturliga och antropogena faktorer de senaste 50 eller 100 åren. De visar att naturliga faktorer har sannolikt haft en avkylande effekt de senaste 50 åren, och endast en liten uppvärmande effekt sett över 100 år.

    Här är ett litet inlägg hos oss om samma sak.

    The Discovery of Global Warming ger en bra översikt om hur kunskapen om växthuseffekten och klimatet har utvecklats. Tro det eller ej, men växthuseffekten upptäcktes långt innan IPCC grundades.

    David Archer har skrivit en utmärkt grundläggande bok om klimatet, och hans videoföreläsningar finns online.

    SvaraRadera
  16. Det var jag som frågade:

    "Vilken position (naturliga/antropogena orsaker) är närmast myt när det gäller de senaste tvåhundra årens klimatförändringar? Ange hur.

    Finns det bevis för AGW? Om ja, vilka är de tre bästa bevisen? Om nej, vilka är de tre bästa indicierna?"

    och skriver fortsättningsvis under mina inlägg med signatur enligt nedan, så blir det lättare.

    Öh, varför ska jag behöva läsa igenom en massa länkar? Så svårt kan det väl inte vara att svara på mina enkla frågor?

    /Tålis

    SvaraRadera
  17. Här är ett mycket kort svar: vi vet att växthusgaser som CO2 hindrar värmestrålning från att lämna jorden, vi vet att vi släpper ut växthusgaser bl a när vi brukar fossila bränslen och att dessas halt i atmosfären har ökat. Vi har bra koll på hur stor effekten av den ökningen bör vara. Vi kan observera hur utstrålningen från jorden har förändrats, och detta har skett på ett sätt som stämmer med växthusgasernas signatur.
    Vi har också koll på andra viktiga faktorer som påverka klimatet och dessa verkar inte i en riktning och storlek som kan förklara den observerade uppvärmningen.

    Resten får du läsa i länkarna.

    SvaraRadera
  18. Jamen, jag frågade efter bevis! Inget bevis finns alltså?!

    Klena indicier i mitt tycke...

    /Tålis

    SvaraRadera
  19. Tålis

    Vetenskapen producerar överhuvudtaget inga slutgiltiga bevis, men det är inte i sig något godtagbart skäl till att inte ta vetenskapen på allvar. Det allmänna utropet "Det där är ju inget bevis" kan du använda som universalsvar vad vi än skriver, men därmed sänker du dig till samma nivå som femåringen som kommit på att hon kan vinna varje diskussion på ren utnötning genom att bemöta varje svar med följdfrågan "Varför då?".

    Extra fånigt blir det när du vägrar följa våra lästips, utan insisterar på att få det hela fullödigt serverat i en femradig bloggkommentar. Det sistnämnda är omöjligt. Vetenskapen handlar inte om oneliners. Det vetenskapliga evidensläget för en antropogen global uppvärmning är inte bara överväldigande utan också mångfacetterat och komplicerat. Vad du i praktiken gör är att du avvisar det vetenskapliga evidensläget samtidigt som du vägrar att ta del av det.

    Man kan också fråga sig vad du nu skall basera dina uppfattningar i vetenskapliga frågor på, när du nu tydligen avvisar vetenskapen. På astrologi kanske? Eller på kakfonin av grundlöst tyckande på bloggar som The Climate Scam?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Börjar med att tacka för svaren! Till Olle:

      Jag frågade inte efter några "slutgiltiga bevis", utan vad ni som skriver här tycker är de bästa. Anledningen är givetvis att jag aldrig läst/hört några.


      Jaha, så du bekänner att inga bevis finns då?

      Varför skulle jag därmed sänka mig till en femårings intellektuella nivå? Jag var inte ens i närheten av att försöka "vinna". Önskade bara läsa vad ni grundar er uppfattning på. Jag har tolkat det så att ni står okritiskt AGW-sidan och avskyr minsta tvivel, så ni borde väl ha hunnit samla på er goda bevis/indicier/argument för saken.

      Fånigt? Klickade på länkarna, men det var för mycket text igår kväll och just nu. Jag vägrade inte läsa, utan ska göra det när jag får tid. Inte heller krävde jag ett fullödigt svar, utan endast det jag skrev. Inte avvisar jag vetenskapen, utan försörjer mig på att tillämpa en del av den.

      Samtidigt får jag bekänna att du drar väldigt långtgående och förhastade slutsatser om mina uppfattningar i vetenskapliga frågor och mig som person. Efter att du läst ett par hundra ord av mig, mest frågor så känner du dig förmögen att analysera mig och/eller min ståndpunkt i "klimatfrågan" och dessutom i alla andra vetenskapliga frågor?

      Till er kännedom så är jag universitetsutbildad inom geovetenskapen. Inom matematiken gillade jag mest numeriska metoder, men som god tvåa kom matematiskt statistik.

      Återkommer kanske med frågor, när jag läst alla länkar ni gav ovan.

      /Tålis

      Radera
  20. Tålis:


    Jag frågade inte efter några "slutgiltiga bevis", utan vad ni som skriver här tycker är de bästa. Anledningen är givetvis att jag aldrig läst/hört några.


    Då borde du verkligen läsa mer. Börja med länkarna vi gav. Och att t ex växthusgaser som CO2 hindrar värmestrålning från att lämna jorden är inte en fråga om indicier.

    Jag har tolkat det så att ni står okritiskt AGW-sidan och avskyr minsta tvivel, så ni borde väl ha hunnit samla på er goda bevis/indicier/argument för saken.

    Nej, du drar väldigt långtgående och förhastade slutsatser om vår inställning till kritik mot AGW. Vi kräver helt enkelt att kritiken ska vara väl underbyggd. Och vi tycker inte om att se folk upprepa gamla vederlagda felaktiga argument om och om igen, eller lättvindigt kasta ogrundade anklagelser om fusk mot klimatforskare (som en viss Anonym här ovan som skriver om temperaturserier).

    Du är välkommen tillbaka när du har läst på.

    SvaraRadera
  21. Alla skulle kanske läsa mer? Dock är enskilda personers tid på jorden begränsad och de flesta har förmodligen andra intressen än små klimatförändringar!?

    Har redan börjat med din första länk: A Comprehensive Review of the Causes of Global Warming.

    Hur kan mänsklig påverkan på klimatet överstiga 100 %? Verkar totalt oseriöst!

    Drar jag förhastade slutsatser? Kanske det. Vad är de tre bästa bevisen/indicierna/argumenten emot AGW då, enligt din/era åsikter?

    /Tålis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tålis:

      Hur kan mänsklig påverkan på klimatet överstiga 100 %?

      Om den naturliga påverkan är negativ, dvs avkylande.

      Radera
  22. Äh, försök inte! Då blir påverkan negativ! Inte över +100 %!

    Vad skulle det negativa bestå av då?

    /Tålis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det står "% av den observerade uppvärmningen" (observed warming). Om något är kylande så blir det negativa procent.

      Radera
  23. Jamen, de skriver inte det! Ok, låt det ologiska passera. Då blir det alltså kallare nu! Hur går det ihop med AGW?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om naturliga faktorer kyler så får de negativa procent, och då blir det över 100% av uppvärmningen för de antropogena. Summan blir 100%. Fullkomligt logiskt.

      Radera
    2. NEJ! Bara korkade kan tycka att över 100 % antropogen påverkan är tvärtom. 200 hundra procent påverkan är alltså tvärtom?


      Imbecillt, ju mer procent påverkan fast tvärtom är ditt budskap! Skärpning!

      Öh, alla förändring kan vara bevis på AGW då? Kallare som varmare?

      /Tålis

      Radera
    3. Tålis,
      Låt mig förklara med ett exempel.

      Antag att antropogena faktorer påverkar med 0,6 grader, och naturliga med -0,1 grader. Nettoresultatet är en ökning på 0,5 grader.

      Det antropogena bidraget till ökningen blir då 0,6 grader av 0,5 grader, dvs 120%.

      Det naturliga bidraget till ökningen blir -0,1 grad av 0,5 grader, dvs -20%.

      Det går jämnt ut: 120%-20% = 100%.

      Får jag ge dig ett råd? Om du inte förstår en sak, så behöver det inte vara saken själv (eller den som förklarar den) som är ologisk, imbecill, eller oseriöst. Det kan helt enkelt vara så att det är din förståelse som brister.

      Nu bryter vi. Om du har fler funderingar, så lägg dem på de öppna trådarna.

      Radera
    4. Det är inte lätt, Tålis, att förstå vad du menar med ditt gastande om "tvärtom". Gissningsvis har du fått något så till den grad om bakfoten att du inte längre förmår läsa innantill vad Lars skriver. Kanske kanske kan det klarna något om du tar ett djupt andetag och läser min gamla bloggpost Koldioxid och procentsiffror.

      Radera
  24. När det gäller den vetenskapliga grunden bör IPCC Assesment Report 4 från arbetsgrupp I höra till läsningen. (börja t.ex. med sammanfattningen för beslutsfattarna)

    http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_ipcc_fourth_assessment_report_wg1_report_the_physical_science_basis.htm

    Errata finns uppdaterat daterat oktober 2011.

    SvaraRadera
  25. En video om den vetenskapliga grunden från Peter Sinclair för de som inte orkar läsa ...

    What Do We Know About Climate Change?
    http://youtu.be/w9SGw75pVas

    SvaraRadera
  26. Magnus Jan 22 09:50

    Magnus, tror inte du som jag att SI resonerar på precis samma sätt? De t.o.m. framhåller allt som oftast hur UI saknar vetenskapliga underlag. För alla läsare som inte är så insatta i ämnet framstår följaktligen både UI och SI som seriösa men där slutsatsen blir att "vetenskapen är inte enig". Följden blir att klimatengagemanget uteblir. Ser du till verkligheten omkring dig är detta också vad som skett. Efter 2006 har engagemanget successivt minskat och i dag bryr sig ingen. Personligen känner jag en handfull människors som engagerade sig väldigt hårt men som nu gett upp. Frågan om klimatet har blivit en parallell till striden mellan Darwin och hans "vederläggare", en strid som ännu pågår. En majoritet av världens människor förkastar Darwin...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad gäller påståendet "SI resonerar på precis samma sätt" har du en poäng i så måtto att klimatförvillarna, ironiskt nog, ofta anklagar sina meningsmotståndare för det de själva gör sig skyldiga till i kubik, såsom körsbärsplockning, ovetenskaplighet, ignorans etc. Men med lite sunt förnuft, i den mening som beskrivs nedan, är sådana anklagelser lätta att vederlägga.

      Jag har ingen erfarenhet av att diskutera klimatfrågor med klimatförvillare ansikte mot ansikte. Däremot har jag de senaste 2-3 åren följt klimatdebatten (om det nu ens är en lämplig term) på olika interaktiva forum, typ UI, SI och newsmill, där klimatförvillare brukar figurera flitigt. Utifrån denna erfarenhet har jag skapat mig en bild av hur en typisk klimatförvillare resonerar och debatterar. Mitt intryck är att den typiske klimatförvillarens resonemang är så fulla av logiska brister, ideologisk förblindelse och allmän förvirring att vilken person som helst med lite sunt förnuft, i meningen grundläggande tilltro till vetenskapen, en aning källkritisk nyfikenhet och rudimentära kunskaper i logik, UTAN att vara det minsta insatt i klimatvetenskap, snabbt kan avfärda den stora majoriteten klimatförvillare som oseriösa. Jag håller alltså inte med om ditt påstående "För alla läsare som inte är så insatta i ämnet framstår följaktligen både UI och SI som seriösa men där slutsatsen blir att vetenskapen är inte enig". Jag skulle snarare vilja påstå att "För alla läsare som inte är så insatta i ämnet, men som har en grundläggande tilltro till kompetens och ärlighet hos majoriteten av alla vetenskapsmän, tillräckligt med ork och nyfikenhet för att kontrollera källor, och basal logisk förmåga, framstår UI som seriösa och SI som oseriösa, och en överväldigande majoritet av vetenskapsmännen inom området som eniga om vissa grundläggande påståenden, såsom 'AGW är en realitet'." Vad gäller klimatförvillarnas debattaktik tycks denna kunna sammanfattas "förstora allt som talar till din fördel, förminska eller ignorera allt som talar till din nackdel och upprepa samma påstående om och om igen, tills motparten tröttnar." Denna taktik, implementerad med hjälp av logiskt bristfälliga, ideologiskt genomsyrade och allmänt förvirra(n)de resonemang leder mig till slutsatsen att i stort sett alla debattaktiva klimatförvillare är ideologiskt drivna lögnare och/eller förvirrade konspirationsteoretiker. Som jag antytt finner jag ett visst intresse av att följa debatten med dessa människor, inte minst från ett psykologiskt perspektiv. Jag undviker dock att diskutera klimatfrågor med dem, eftersom jag upplever det som bortkastad tid.

      Vad gäller allmänhetens minskade engagemang i klimatfrågor, vilket verkar vara ett faktum, tror jag att det i huvudsak beror på att den krisande världsekonomin överskuggat alla andra frågor i media de senaste åren. Naturligt nog är ju de flesta människor mer inriktade på att "rädda ekonomin" än att "rädda klimatet". Denna fokusering på "ekonomi" på bekostnad av "klimat" kommer förstås att slå tillbaka med kraft, eftersom "rädda klimatet" är en förutsättning för "rädda ekonomin" i det långa (men allt mer korta) loppet.

      Radera
    2. Jag har, tyvärr, upplevt att få debattera mot en "skeptiker", och det var inte alls speciellt trevligt. Orsaken var att jag hade skrivit ett svar till hans påståenden i tidningen, och han ville rätta mig då jag hade missuppfattat att när han skrev "det har inte funnits någon uppvärmning det senaste seklet", så menade han de senaste tio åren. Så han ringde upp mig på jobbet, och förklarade hur jag hade missuppfattat det hela, att han menade de senaste tio åren och "hur vi alarmister hade problem att förklara den försvunna uppvärmningen". Jag försökte gång på gång förklara att han inte kunde ta en så kort tidsperiod och kalla det för bevis att uppvärmningen inte finns och att det faktiskt finns en positiv trend om man inte använde sig av en så kort tidsintervall, men han bara skrattade åt mig och sa att jag hade problem. När svaret sedan kom i tidningen så hade han lagt till andra myter, så som att Arktis blir större och att CO2 är livets gas. De verkar inte ha mycket nya myter de kan använda sig av, så de griper desperat efter de som är enkla och upprepa. Sedan försvinner de ur debatten när mytreserven tagit slut, och så dyker de upp någon annanstans och upprepar samma sak.

      Tröttsamt är det....

      Radera
    3. Jag är glad att det finns människor som ideellt lägger ner tid och energi på att kritiskt bemöta klimatförvillarnas spridande av myter. Och en god kännedom om de psykologiska faktorer som påverkar mottagandet av ett budskap är förstås, som bloggposten beskriver, värdefull om man vill bemöta förvillarna effektivt. En bra grundregel är att inte försöka omvända förvillarna själva, utan istället inrikta sig på gruppen "oinsatta och öppensinnade". Som nämns i bloggposten bör man då fokusera på klara och tydliga fakta snarare än på myter, och tala till den öppensinnade läsaren/lyssnaren snarare än till förvillaren. Så om en förvillare sprider myter i en tidningsinsändare är ett lämpligt svar från vän av vetenskap något i stil med: "I en insändare förra veckan spred X ett antal myter om det globala klimatet. Låt mig därför, för att främja vetenskap och allmänbildning, upplysa läsarna om vad den stora majoriteten forskare inom klimatvetenskapen är överens om vad gäller de frågor X uttalat sig felaktigt om. För källhänvisningar, se slutet av denna text. 1. Den globala medeltemperaturen har ökat med Y grader de senaste 30 åren. Bla bla bla. 2. Uppvärmningen de senaste 30 åren beror till största delen med mycket stor sannolikhet (>95%) på mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. Bla bla bla. ..." Observera att myterna inte omnämns i detta insändarsvar, och att förvillaren inte tilltalas direkt. Detta sätt att svara lär i de flesta fall vara mer effektivt, och mindre tidsödande, än att ge sig in i polemik med förvillaren.

      Radera
  27. Hej!

    På skeptikersidan kan man ofta läsa något i stil med "de senaste 10-15 åren har temperaturökningen i stort sett avstannat och ligger ungefär still."

    Är detta en korrekt beskrivning eller hur skulle ni beskriva denna period?

    Nästa fråga kan då bli ifall man kan dra någon slutsats av detta. Men, den frågan ställer jag inte./Benny Guldfot

    SvaraRadera
    Svar
    1. Benny Guldfot: Det var just med tanke på denna ofta återkommande fråga (jämte en handfull andra), som jag häromsistens skrev blogginlägget Klimatskeptikerns FAQ.

      Radera
  28. Intressant artikel och rapport:
    http://www.ucsusa.org/assets/documents/scientific_integrity/how-corporations-corrupt-science.pdf
    http://www.guardian.co.uk/science/2012/feb/19/science-scepticism-usdomesticpolicy

    SvaraRadera
  29. Marlene,
    Tack för länkarna, mycket intressanta!

    Hälsningar,
    PMA

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet