Inlägg
I Sverige och Storbritannien regnar det rekordmycket. I USA är det rekordvarmt. Är det bara väder eller spelar klimatförändringen en roll? Denna video från NCAR & UCAR belyser sambandet genom en sportliknelse:
10 juli 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sitter nere i Småland och intalar mig att man naturligtvis inte kan skylla regnet på mänskligt fossilt missbruk. Men man kan lika lite utesluta möjligheten.
SvaraRaderaVad kan vi egentligen förvänta oss som konsekvenser av vår globala uppvärmning? Ett långsamt förlopp där det successivt blir lite varmare och på en del platser lite blötare, på andra lite torrare? Nej, jag tror inte det, jag tror förändringarna kommer att innehålla betydligt mer dramatik. Vi vet att förändringar i luftströmmar på kort tid, över år, dramatiskt kan förändra klimatet regionalt. Vi vet att havsströmmarna har stor betydelse tex i Norden och att även dessa ger upphov till förändringar i korta perspektiv.
Inom ramen för marginella medeltemperatursförändringar avseende hela jorden tror jag regionala förändringar kan komma plötsligt som följd av förändrat luftströmsbeteende. Och förändringarna blir dramatiska då en regions klimatanpassade tillvaro rubbas. Som exempel kan vi ta extremvärmen i USA, tänk om den blir permanent. Eller nederbördssituationen i norra Europa. I båda fallen tycks luftsströmsförändringar vara orsaken.
Om eller när permanenta förändringar kan tänkas inträffa vet vi inte men jag tror de kan komma långt innan vi är framme vid 2-gradersmålet.
Ser rapporterna från "avrinningskatastrofen" i Emmåns tillflöden.
SvaraRaderaHuset klarade sig bra men snickeriet blev översvämmat.
Kanske lite fördomsfullt-men de var inte dumma förr i tiden när de byggde hus!
Anonym
SvaraRaderaDet har väl aldrig varit en lika kraftig översvämning tidigare och att man förr i tiden hade svårt att förutse att risken för översvämningar skulle öka. Det diskuterades inte då om global uppvärmning och riskerna med det.
/Johan
I helt oreglerade vattendrag är översvämningar naturliga och inget människan kunde göra något åt. Man fick helt enkelt anpassa sig och inte bygga på dåliga ställen om man ville ha hög säkerhet mot översvämningar. I Sverige idag är de flesta större vattendrag och sjöar reglerade och det finns kanske en övertro på hur gott skydd de tekniska lösningarna ger mot maxflöden. I synnerhet om dimensioneringen av dammar och utskåp gjorts mot fåråldrade skattningar av nederbördsmängder. En annan problemfaktor är regioner där korporationerna som en gång byggde anläggningarna (t.ex. för flottning eller sjösänknikngar för mer åkermark) upphört med verksamheten och det inte längre finns uppenbart vinstintresse att underhålla dem längre och det blir en kostnad för skattebetalarna i stället.
SvaraRaderaSen tror jag att förr liksom idag finns det de som är villiga att ta risker eller tvingas göra det eftersom mark i riskfyllda lägen oftast är billigare eller kan ge någon ekonomisk fördel på lång eller kort sikt.
När det gäller Emån med biflöden så är huvudorsaken att det aldrig regnat lika mycket tidigare.
RaderaDen undersökning som för 10 år sedan om vad klimatförändringarna skulle kunna innebära för framtida nederbörd har kritiserats hårt av vetenskapsförnekare att den var fantasifull skrämselpropaganda från klimatforskarlobbyn. Det var några klimatskeptiska professorer vid Linköpings Universitet som totalsågade undersökningen. Lärdomen är att de professorerna, som aldrig sysslat med klimatforskning, skall man inte lyssna på i fortsättningen. Tyvärr var det flertal kommunalpolitiker som gjorde det 2003.
Nu visar det sig väl snarare att att även klimatforskarna verkar ha underskattat hur nederbörden förändras med klimatförändringarna. Nästan de flöden som man förväntade sig kunde uppstå vid extrem väderlek runt år 2050 uppnåddes i Emån redan i år. Så rapporten från 2003 behöver revideras.
Johan
Tiden 1901-2010 har det varit 190 betydande översvämningar i Sverige.
SvaraRadera1900-talets största ägde rum 1916 längs Dalälven och Klarälven.
Emån var översvämmad även 1924 och 1951.
Mälarens utlopp vid slussen stod under fem meter vatten 1904.
1860 stod Siljan 3 meter över normalt vattenstånd.
1649 var de centrala delarna av Östergötland under vatten. 15 000 människor bedöms ha avlidit i efterföljande hungersnöd. Källa MSB.
Jag tror, att samhällsutvecklingen bidragit till att sårbarheten för översvämningar ökat. Dokumentationen är också mer lätt tillgänglig är förr, då på sin höjd prästerna skrev ner de värsta katastoferna i kyrkböckerna.
Om nu temperaturen stiger något efter Lilla Istiden, tror jag knappast att det leder till mer extrema väderhändelser. Vi får nog vänta några tusen år på en ny istid för att få se sådana.
Olaus
Ja det var ju ett vetenskaplig inlägg i debatten...inte.
SvaraRadera"The atmosphere has a very small amount of greenhouse gasses".
Liten i förhållande till vaddå? Den extra växthuseffekten pga mänsklig inverkan är mindre än 0,3%. Det är därför man måste hålla på med olika modeller av "radiative forcing" och annat för att förklara hur en sådan liten ändring kan ge så stor effekt.
Inte så med steroidintag, där tar man steroider i samma storleksordning som de som redan finns i kroppen (annars hade man inte kunnat se det i tester heller). Inte konstigt att det blir en stor effekt.
Uppvärmningen må vara orsakad av mänsklig aktivitet, men jämförelsen med anabola steroider är helt enkelt inte rätt.
Jag antar att siffran 0,3% bygger på ungefär samma sorts felresonemang som "skämt"-tecknaren Josh gör sig skyldig till här.
RaderaSMHIs klimatscenarie:
SvaraRaderaMinskad tillgång på vatten under framtidens somrar
Det blir överlag mer nederbörd i Sverige i framtiden, särskilt i norr och under vintertid. Men ett förändrat klimat gör samtidigt att hela södra landet kan stå inför betydande problem med minskad vattentillgång på somrarna.
nu har tobakslobbyn varit framme IGEN!
SvaraRaderaConclusions
1. Homogenization is necessary to remove errors introduced in climatic time
series.
2. Homogenization practices used until today are mainly statistical, not well
justified by experiments and are rarely supported by metadata. It can be
argued that they often lead to false results: natural features of hydroclimatic
time series are regarded errors and are adjusted.
3. While homogenization is expected to increase or decrease the existing
multiyear trends in equal proportions, the fact is that in 2/3 of the cases the
trends increased after homogenization.
4. The above results cast some doubts in the use of homogenization procedures
and tend to indicate that the global temperature increase during the
last century is smaller than 0.7-0.8°C.
5. A new approach of the homogenization procedure is needed, based on
experiments, metadata and better comprehension of the stochastic
characteristics of hydroclimatic time series.
Se här (Figur 5): ingen större skillnad på före och efter justeringar.
RaderaKul med folk som klistrar in lite text utan referens.
RaderaAntar att det är detta som åsyftas
Victor Venema expert på homogenisering av temperaturdata har tittat på saken och kommenterar WUWT i frågan:
Radera1) You would not expect the proportions to be 1/2, inhomogeneities can be have a typical sign, e.g. when an entire network changes from North wall measurements (typical in the 19th century) to fully closed double-Louvre Stevenson screens in the gardens or from a screen that is open to the North or bottom (Wild, Pagoda, Montsouri) to a Stevenson screen, or from a Stevenson screen to an automatic weather stations as currently happens to save labor.
...
The same people who complain about biases in the global mean temperature trend due to the urban heat island effect, do not want homogenization to change the trends. Dear "skeptics", this is not consistent. Do you want homogenization to remove the artificial trend due to the UHI or not? Sounds to me, as if you only want to confuse a casual reader.
2) I was involved in the COST Action HOME, which just finished a study with a blind numerical experiment, which justified statistical homogenization and clearly showed that statistical homogenization improves the quality of temperature data (Venema et al., 2012). Many validation studies of homogenization algorithms have been published before (see references in Venema et al., 2012).
In a different approach, the statistical homogenization methods were also validated using breaks known in meta data in the Swiss (Kuglitsch, 2012). The size of the biased inhomogeneities is also in accordance with numerous experiments with parallel measurements; see Böhm et al. (2010) and Brunet et al. (2010) and references therein.
3) An EGU abstract is simply not a peer reviewed paper. Of the three sentences Watts cited from the "peer reviewed paper", two can only be found in the slides of the talk, which are not reviewed. Every post on Watts up with that? that is on a topic I am knowledgeable about, contains serious factual errors and clear misrepresentations. I am not talking about having another opinion, but facts. If clear facts are already wrong, I start doubting the rest. One wonders why the readers of Watts up with that? keep on reading that stuff. There seems to be little interest in the truth among these self-proclaimed skeptics.