Visar inlägg med etikett extremt väder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett extremt väder. Visa alla inlägg

11 sep. 2014

Om väder och klimat i Upsala Nya Tidning

Upsala Nya Tidnings historik vad gäller debattinlägg i klimatfrågan är långt ifrån entydigt ärorik och briljant. Man skulle kanske kunna tro att den artikel av Lennart Bengtsson från 2009 rubricerad "Växthusgasernas inverkan är ringa" som jag nämnde under Bengtsson-turbulensen i våras skulle vara det absoluta lågvattenmärket, men faktum är att det finns ännu värre exempel, som Wibjörn Karléns debattinlägg 2009, och Sten Kaijsers 2011.

Idag bjuds emellertid UNT:s läsare på en ordentlig uppryckning i form av en text om förhållandet mellan väder och klimat, rubricerad "Sårbart samhälle ingen valfråga?", undertecknad av yours truly tillsammans med Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau (och tidigare i Svenska Naturskyddsföreningen), och meteorologen Pär Holmgren. Så här inleds den:
    Det väder som råder en viss dag på en viss plats kan beskrivas som en liten bit i ett stort pussel, som i sin helhet ger en bild av klimatet.

    Vädret utspelas alltså inom klimatpusslets ramar, men den pågående klimatförändringen gör att hela ramen förflyttas. Extremväder ligger nära kanten på ramen och när ramen är i rörelse förändras också sannolikheterna för såväl kraftig nederbörd och översvämningar som torka och storbränder. Det är mot den bakgrunden som sommarens extremväder för det första ska förstås. För det andra är extremvädret en varningssignal i nutid om en framtid, där dagens extrema händelser kan bli det normala.

    De som säger att extremvädret inte har med klimatförändringen att göra har därför fel.

    Visst hade de extrema väderhändelserna den här sommaren kunnat ske även utan mänsklig klimatpåverkan, men det kan sägas om vädret även i ett förändrat klimat år 2050. Med den logiken beror då ingen väderhändelse på klimatet. Det är en missvisande retorik som bygger på en statisk och avgränsad syn på vetenskapen om klimatet.

    En förklaring till den förvirrade debatten kan vara att extremväder är en känslig fråga ett valår, särskilt när politiken varit alltför passiv med tanke på de många studier som pekat på stora behov av klimatanpassning. Den som spelat ner klimatfrågan och arbetet med att förebygga utsläpp och anpassa samhället till den klimatförändring som redan pågår vill förstås hellre skylla på vädret än erkänna att man gjort för lite.

Läs hela artikeln här!

20 okt. 2013

Extremväder och IPCC

Jag skrev nyligen ett snabbt inlägg på min egen blogg om hur Anders Bolling skriver förvirrat om extremväder i en blogpost hos DN. Anders tycks ha missat vad IPCC ska göra och har gjort. Han har tidigare hävdat att IPCC gjort ett lappkast i fråga om extremväder men har nu ändrat till att IPCC "backar" i frågan. Ett problem är att Anders inte preciserat var IPCC backar (se gammat inlägg). Tyvärr tyder Anders svar via twitter på att han inte tar åt sig av kritiken så låt mig ge ytterligare ett exempel på vart han har hamnat snett. Men man får ge ett plus för att han försöker diskutera lite i alla fall.


På DN ges inga konkreta exempel på var IPCC backar men han exemplifierar bland annat med att IPCC inte hävdar att översvämningar blivit större eller vanligare. Men vad sa då de olika rapporterna om detta? Jag klipper ut direkt ur den senaste:

AR4 WGI Chapter 3 (Trenberth et al., 2007) did not assess changes in floods but AR4 WGII concluded that there was not a general global trend in the incidence of floods (Kundzewicz et al., 2007). SREX went further to suggest that there was low agreement and thus low confidence at the global scale regarding changes in the magnitude or frequency of floods or even the sign of changes.

AR5 WGII assess floods in regional detail accounting for the fact that trends in floods are strongly influenced by changes in river management (see also Section 2.5.2). While the most evident flood trends appear to be in northern high latitudes, where observed warming trends have been largest, in some regions no evidence of a trend in extreme flooding has been found, e.g., over Russia based on daily river discharge (Shiklomanov et al., 2007). Other studies for Europe (Hannaford and Marsh, 2008; Renard et al., 2008; Petrow and Merz, 2009; Stahl et al., 2010) and Asia (Jiang et al., 2008; Delgado et al., 2010) show evidence for upward, downward or no trend in the magnitude and frequency of floods, so that there is currently no clear and widespread evidence for observed changes in flooding except for the earlier spring flow in snowdominated regions (Seneviratne et al., 2012). In summary, there continues to be a lack of evidence and thus low confidence regarding the sign of trend in the magnitude and/or frequency of floods on a global scale.

Någon som är benägen att kalla detta att backa?

Prof. Bert Bolin (1925-2007) en
av grundarna till IPCC
Det har naturligtvis skett förändringar i och med att mer forskning kommit fram sedan den tidigare rapporten, men jag har svårt att hitta någon kioskvältare på extremväder området. Förmodligen gäller detsamma Anders Bolling eftersom han fortfarande inte gett något konkret exempel på stor förändring mellan rapporterna. Dessutom vore en korrekta beskrivning om så vore fallet att säga att ny forskning visar att... inte att IPCC visar att... man kan också säga att IPCC:s sammanställning av forskningsläget visar att. Men om man ska skriva att IPCC backar så borde man i så fall visa att de gjort fel i sin tidigare sammanställning, att ny forskning skulle visa något annat än den gamla gör inte att man kan säga att IPCC "backar". Det har begåtts liknande misstag då tidigare rapporter släppts, vilket då fick mig att skriva denna text om vad IPCC är. Jag tycker dock generellt att det sett mycket bättre ut efter att den senaste rapporten släpptes.

Vad man sedan gör för bedömning av att flera typer av extrema händelser relaterat till klimatförändringarna beräknas hända blir en annan fråga. Vad är ett liv värt, går det att räkna på ekonomiskt också vidare. Men det är en fråga vi inte brukar behandla här på Uppsalainitiativet.

20 aug. 2012

Aftonbladet: Ett smält Arktis drabbar oss alla

Dagens Aftonbladet har en ledare som handlar om konsekvenserna av den minskande havsisen i Arktis. (Lite förvirrande skriver man "isen på Arktis", men det är just havsisen det handlar om, inte inlandsisarna.)

Så här är läget just nu enligt National Snow and Ice Data Center i Boulder, Colorado:

Aftonbladet kopplar också minskningen av havsisen till juli månads rekordregn här i Sverige, och värmeböljan i amerikanska mellanvästern. Eftersom Aftonbladet är en kvällstidning så uppger man inga vetenskapliga källor, men det finns forskning, bl a av Jennifer Francis (i GRL) och av Ralf Jaiser m fl (i Tellus) som visar att ett minskat istäcke kan påverka klimatet på våra (och lägre) breddgrader och skapa mer extremt väder där. Med mindre is tar det arktiska havet upp mer värme (pga lägre albedo) och det släpper även ifrån sig mer värme. Detta leder till minskade temperaturskillnader mellan Arktis och lägre breddgrader, och detta förändrar i sin tur luftcirkulationen inklusive jetströmmarna (luftströmmar ungefär en mil upp i atmosfären). Det kan också leda till högre luftfuktighet, och följaktligen mer regn och snö.

Uppdatering: Här är en video där Jennifer Francis förklarar kopplingen mellan lite havsis och extremväder.

5 aug. 2012

Martin Hedberg på SVT Debatt

Meteorologen Martin Hedberg skriver i dag på SVT Debatt: "Låt kolet vara kvar i marken – eller förbered samhället på extremväder!".
Om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser på global nivå inom rimlig tid har vi ännu mer klimatförändringar att förbereda oss inför. Sannolikheten för extrem värme har t.ex ökat med mer än en tiopotens sedan 60-talet. Värmeböljorna som drabbade Europa 2003, Ryssland 2010 och USA 2011 och 2012 hade inte hänt om det inte var för att vi människor påverkat klimatet.
Hedberg har också skrivit om extremväder på "Väderblogg" på "Klart.se", där han bl a förklarar hur sannolikheterna för olika temperaturer förändras:
Bild 4a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 4a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (4b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

10 juli 2012

Extremväder, rekord och klimatförändring

I Sverige och Storbritannien regnar det rekordmycket. I USA är det rekordvarmt. Är det bara väder eller spelar klimatförändringen en roll? Denna video från NCAR & UCAR belyser sambandet genom en sportliknelse:

3 nov. 2011

NBC-klipp om extremt väder

Ett klipp från NBC med Gerald Meehl, John Nielsen-Gammon och Richard Muller.

10 juni 2011