11 sep. 2014

Om väder och klimat i Upsala Nya Tidning

Upsala Nya Tidnings historik vad gäller debattinlägg i klimatfrågan är långt ifrån entydigt ärorik och briljant. Man skulle kanske kunna tro att den artikel av Lennart Bengtsson från 2009 rubricerad "Växthusgasernas inverkan är ringa" som jag nämnde under Bengtsson-turbulensen i våras skulle vara det absoluta lågvattenmärket, men faktum är att det finns ännu värre exempel, som Wibjörn Karléns debattinlägg 2009, och Sten Kaijsers 2011.

Idag bjuds emellertid UNT:s läsare på en ordentlig uppryckning i form av en text om förhållandet mellan väder och klimat, rubricerad "Sårbart samhälle ingen valfråga?", undertecknad av yours truly tillsammans med Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau (och tidigare i Svenska Naturskyddsföreningen), och meteorologen Pär Holmgren. Så här inleds den:
    Det väder som råder en viss dag på en viss plats kan beskrivas som en liten bit i ett stort pussel, som i sin helhet ger en bild av klimatet.

    Vädret utspelas alltså inom klimatpusslets ramar, men den pågående klimatförändringen gör att hela ramen förflyttas. Extremväder ligger nära kanten på ramen och när ramen är i rörelse förändras också sannolikheterna för såväl kraftig nederbörd och översvämningar som torka och storbränder. Det är mot den bakgrunden som sommarens extremväder för det första ska förstås. För det andra är extremvädret en varningssignal i nutid om en framtid, där dagens extrema händelser kan bli det normala.

    De som säger att extremvädret inte har med klimatförändringen att göra har därför fel.

    Visst hade de extrema väderhändelserna den här sommaren kunnat ske även utan mänsklig klimatpåverkan, men det kan sägas om vädret även i ett förändrat klimat år 2050. Med den logiken beror då ingen väderhändelse på klimatet. Det är en missvisande retorik som bygger på en statisk och avgränsad syn på vetenskapen om klimatet.

    En förklaring till den förvirrade debatten kan vara att extremväder är en känslig fråga ett valår, särskilt när politiken varit alltför passiv med tanke på de många studier som pekat på stora behov av klimatanpassning. Den som spelat ner klimatfrågan och arbetet med att förebygga utsläpp och anpassa samhället till den klimatförändring som redan pågår vill förstås hellre skylla på vädret än erkänna att man gjort för lite.

Läs hela artikeln här!

17 kommentarer:

  1. Extrem nederbörd finns som en rubrik hos SMHI.
    Kanske lite intressant att studera innan man skriver artikeln ovan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hos SMHI hittar man bl.a. det här. Var det något mer du undrade över?

      Radera
    2. SMHI har historiken också-vilket jag hänvisade till.
      Det verkar ha regnat extremt förr oxå!
      Kommentarer ang ev trend?
      Är det SMHI som prognosmakare längre än femdygnsprognosen eller som uppgiftssamlare man har mest förtroende för?

      Radera
    3. Jadå, det har regnat extremt även förr. Vad gäller trender så kan allmänt sägas att trender beträffande extremväder är mycket svårare att extrahera tydliga statistiska svar på, då dataserierna ju är mycket glesare än vanliga väderdata. Därför bör man, när man diskuterar framtida extremväder, inte hänga upp sig enbart på dessa dataserier, utan man behöver ta hänsyn till kunskap av annat slag, såsom kvantifieringar av de enkla fysikaliska förhållanden som SMHI berättar om: "Rent kvalitativt kan man säga att ju varmare det blir på jordens yta, desto mera energi finns det för avdunstning och rörelser i atmosfären av olika slag. En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten. Detta leder till att vattnets kretslopp kan bli häftigare, vilket möjliggör mera och häftigare regn."

      Radera
  2. Några intressanta saker som man kanske inte tänker på vad det gäller extremväder och dess effekter är:

    - Att det inte bara handlar om ändringar i genomsnitt över stora områden, t.ex. verkar inte 0.8 graders ökning av den globala medeltemperaturen som en särskilt stor skillnad. Men ökningen vid en växthusgasuppvärmning är av fysikaliska skäl större (eller snarare snabbare, eller ännu snarare: tidigare) på land och större (eller...) närmare polerna. Sedan är effekter lokalt kännbara, en oförändrad genomsnittlig global variabel kan inrymma stora lokala ändringar i mönstren trots att dom "tar ut varandra" globalt eller regionalt. På liknande sätt i tiden kan oförändrad mängd nederbörd ändå innebära stora förändringar om den inträffar i längre perioder, vilket då också implicit skapar större torkperioder. Motsatsen med kortare regn/tork perioder innebär också en klimatförändring (huruvida en sådan generellt sett är "bättre" eller "sämre" vet jag dock inte). Ett exempel på ett fenomen som skapar mer "klustrat" väder är jetströmmarnas vågbeteende som uppmärksammats nyligen. Man har visat att extremväder utanför tropikerna har mycket med detta att göra men det anses oklart hur stor den antropogena påverkan är. Generellt sett kan man säga att ändringen i variansen också spelar stor roll inte bara ändring i medelvärdet. Klusterbeteendet är dessutom egentligen mer generellt än begreppet "varians" i dess vanliga mening (kanske Olle H har någon bra vetenskapligt korrekt term för det? :-)

    - Att effekten beror mycket på huruvida tröskeleffekter gäller. T.ex. när det börjar brinna brinner det ordentligt men upp till den punkten märker man inget. Och det är stor skillnad på att ha 0 eller 1 cm vatten i källaren, medans 1 eller 2 cm inte gör någon större skillnad. För fenomen med just tröskeleffekter kan en liten ändring i medelvärdet göra en stor skillnad i extremerna. Ett enkelt räkneexempel som jag gjorde tidigare på denna blogg (antaget oförändrad varians):

    "Antag att människors längd är normalfördelade med i snitt 174 cm och 7 cm:s standardavvikelse. Antag vidare att medellängden ökar med 2 cm. Detta medför nästan 3 ggr så många människor med längd över 200 cm"

    Som en paradoxalt samtidigt sann aspekt kan man anse att om alla människor blev 2 cm längre vore det inte så stor skillnad, eftersom inget enskilt fall är märkbart.

    SvaraRadera
  3. Och kan UI återspegla det vetenskapliga läget gällande extremväder globalt? Vad säger IPCC exempelvis och hur går det att påvisa att LB har fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs gärna IPCC:s Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation: Summary for Policymakers (2012) där det bland annat heter (s 11) att...

      "Models project substantial warming in temperature extremes by the end of the 21st century. It is virtually certain that increases in the frequency and magnitude of warm daily temperature extremes and decreases in cold extremes will occur in the 21st century at the global scale. It is very likely that the length, frequency, and/or intensity of warm spells or heat waves will increase over most land areas.

      [...]

      It is likely that the frequency of heavy precipitation or the proportion of total rainfall from heavy falls will increase in the 21st century over many areas of the globe. This is particularly the case in the high latitudes and tropical regions, and in winter in the northern mid-latitudes."

      Radera
  4. Det är detta som är problemet. Summary for policymakers verkar inte korrelera med rapporten. I Technical summary kan man läsa bl a detta TS6 s 114-115.Based on model results there is limited confidence in the predictability of yearly to decadal averages of temperature both for the global average and for some geographical regions. Multi-model results for precipitation indicate a generally low predictability. Short-term climate projection is also limited by the uncertainty in projections of natural forcing.
    Men även följande:
    Substantial ambiguity and therefore low confidence remains in the observations of global-scale cloud variability and trends.
    Jag och många med mig spolar gärna policy makers summering och tittar på underliggande rapports verklighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget i dessa körsbärsplockade citat står i motsättning mot det jag citerade 09:47 ovan.

      Radera
    2. De är inte mer körbärsplockade än dina citat, men om du inte förstår vad du läser och ser skillnaden beklagar jag. Vill du att jag ska översätta?
      Betydande tvetydighet och därmed lågt förtroende kvarstår rörande observationer gällande global molnbildning (och därmed möjlighet att förutspå nederbörd) att jämföra med att det är troligt att det kommer att regna mer i slutet på 2000-talet??!! Ingen skillnad? Jag tror vi har kommunikationsproblem!
      Det finns dessutom mycket kritik från både forskare deltagit i framtagandet av IPCCs nya rapport och fristående forskare som motsäger sig det som summary for policymakers slår fast eftersom det inte är underbyggt i den underliggande rapporten. Jag kan fixa länkar om du vill ha lite intressant läsning.

      /Bo N

      Radera
    3. Jag skrev "inge[n ...] motsättning", inte "ingen skillnad". Om du inte begriper en så enkel distinktion, Bo N, så kan jag bara hålla med om att vi har kommunikationsproblem.

      Anonym 14:59:s påstående om att rapporten och dess summary for policymakers matchar dåligt är helt gripet ur luften. För att underbygga ett sådant påstående krävs naturligtvis något helt annat än bara att hitta ett citat ur den ena texten som säger något, och ett citat ur den andra som säger något annat.

      Radera
  5. För den som av någon märklig anledning gillar att ta del av de långa, fruktlösa och som regel mer eller mindre idiotiska gräl mellan oss och diverse klimatförnekare som ibland blossar upp, så kan jag tipsa om att bloggpostens UNT-artikel på annan plats givit upphov till just ett sådat gräl.

    SvaraRadera
  6. Klimatförnekare ? Hm....har hittills inte stött på någon till skillnad från er här i koldioxidkyrkan...som förnekar att jorden omges av en atmosfär och därned ett klimat.Du som är en riktig räknenisse och kallar dig professor borde kunna förklara varför FAR 1990 SAR 1995s modeller inte kunde förutse tillbakagången i temp 1997-2014.Kan något annat än den ENORMA uppgången i co2 från 0, 03% av atmosfärsinnehållet till hela trumvirvel......0, 039 % vara orsaken till några tiondelars uppgång i glob.medeltemp ??? Under de geologiska tidsåldrarna jura och krita frodades och utvecklades djur och växtriket i högan sky trots co2 nivåer på 5000-8000ppmv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låt mig korrigera ett par av dina missförstånd:

      1. "Klimatförnekare" betyder inte "person som förnekar existensen av ett klimat". Läs här för att lära dig vad som menas med ordet!

      2. Det är inte så att jordens nuvarande klimat på någon absolut skala är objektivt bättre än ett som är, säg, fem grader varmare eller fem grader kallare. Men nu råkar både ekosystem och det mänskliga samhället vara anpassade till rådande klimat, och kan därför väntas ta skada av de exceptionellt snabba klimatförändringar vi har satt igång.

      Radera
    2. Krita - då dinosaurier levde på Antarktis! Visst saknar vi den tiden!
      (Men CO2-nivåerna var väl snarare 1500-2000 ppm.)

      Radera
  7. UI återspegla det vetenskapliga läget gällande extremväder globalt? Vad säger IPCC exempelvis och hur går det att påvisa att LB har fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se gärna länken i min kommentar 09:47 ovan.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet