Om väder och klimat i Upsala Nya Tidning

Upsala Nya Tidnings historik vad gäller debattinlägg i klimatfrågan är långt ifrån entydigt ärorik och briljant. Man skulle kanske kunna tro att den artikel av Lennart Bengtsson från 2009 rubricerad "Växthusgasernas inverkan är ringa" som jag nämnde under Bengtsson-turbulensen i våras skulle vara det absoluta lågvattenmärket, men faktum är att det finns ännu värre exempel, som Wibjörn Karléns debattinlägg 2009, och Sten Kaijsers 2011.

Idag bjuds emellertid UNT:s läsare på en ordentlig uppryckning i form av en text om förhållandet mellan väder och klimat, rubricerad "Sårbart samhälle ingen valfråga?", undertecknad av yours truly tillsammans med Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau (och tidigare i Svenska Naturskyddsföreningen), och meteorologen Pär Holmgren. Så här inleds den:

Det väder som råder en viss dag på en viss plats kan beskrivas som en liten bit i ett stort pussel, som i sin helhet ger en bild av klimatet.

Vädret utspelas alltså inom klimatpusslets ramar, men den pågående klimatförändringen gör att hela ramen förflyttas. Extremväder ligger nära kanten på ramen och när ramen är i rörelse förändras också sannolikheterna för såväl kraftig nederbörd och översvämningar som torka och storbränder. Det är mot den bakgrunden som sommarens extremväder för det första ska förstås. För det andra är extremvädret en varningssignal i nutid om en framtid, där dagens extrema händelser kan bli det normala.

De som säger att extremvädret inte har med klimatförändringen att göra har därför fel.

Visst hade de extrema väderhändelserna den här sommaren kunnat ske även utan mänsklig klimatpåverkan, men det kan sägas om vädret även i ett förändrat klimat år 2050. Med den logiken beror då ingen väderhändelse på klimatet. Det är en missvisande retorik som bygger på en statisk och avgränsad syn på vetenskapen om klimatet.

En förklaring till den förvirrade debatten kan vara att extremväder är en känslig fråga ett valår, särskilt när politiken varit alltför passiv med tanke på de många studier som pekat på stora behov av klimatanpassning. Den som spelat ner klimatfrågan och arbetet med att förebygga utsläpp och anpassa samhället till den klimatförändring som redan pågår vill förstås hellre skylla på vädret än erkänna att man gjort för lite.

Läs hela artikeln här!

Global uppvärmning är inte en väderprognos

"So much for global warming, huh?"

"Den globala uppvärmningen slår rekord? Vinterkylan håller i sig, kan bli nya rekord." Så raljerade riksdagsmannen Lars Beckman (m) då han på Twitter häromdagen valde att komma ut som klimatförvillare. Att på detta vis blanda samman väder och klimat hör till de allra primitivaste och vanligast förekommande klimatförvillarargumenten, som till råga på allt fick ett uppsving i samband med den extrema köldknäppen i USA i början av denna månad. Här på UI har vi för länge sedan tappat räkningen på hur ofta vi sett oss nödsakade att bemöta tankegången. Idag bjuder xkcd på en träffande kommentar:

Brian McFadden: "Happy Climate Change Denial Season"

Från New York Times

Fredagsmys: Lär dig skillnaden mellan väder och klimat, annars....

USAs främsta komiker driver med "klimatskeptikerna"

Från the Daily Show med Jon Stewart: Det är mörkt här, men det var ju ljust alldeles nyss!

The Daily Show With Jon Stewart	Mon - Thurs 11p / 10c
Unusually Large Snowstorm
www.thedailyshow.com
Daily Show Full Episodes Political Humor Health Care Crisis

Från Colbert Nation med Stephen Colbert: Stephen Colbert introducerar den nya vetenskapen Tittutologi - "Det som just hände är det enda som händer."

The Colbert Report	Mon - Thurs 11:30pm / 10:30c
We're Off to See the Blizzard
www.colbertnation.com
Colbert Report Full Episodes Political Humor Skate Expectations

"Klimatskeptikernas läsförmåga har fryst inne"

Uppsalainitiativsmedlemmen Magnus Westerstrand skriver på Newsmill ett svar på den rad av artiklar från Stockholmsinitiativet som dykt upp i pressen för att vi haft några kalla dagar:

Vad säger då forskningen om detta, borde det inte finnas någon koppling mellan den pågående globala uppvärmningen och extremtemperaturer? Inte helt ologiskt så ger ett varmare klimat fler värmerekord och färre köldrekord i förhållande till varandra. IPCC har naturligtvis tittat närmare på detta och poängterar att vi redan kan se en ökning av perioder med väldigt varmt väder och att perioder med väldigt kallt väder minskar. Detta stämmer alltså väl överens med den globala uppvärmningen vi nu upplever.

[...]

Till sist vill jag rekommendera denna lilla filmsnutt som beskriver skillnaden mellan klimat och väder och påpeka att temperaturen ur ett klimatperspektiv fortfarande stiger globalt.

Läs hela artikeln här

Släpp vädret

Det är trots allt fredag så varför inte ta ett varv på YouTube och se på lite bra filmer om väder och klimat?

Eftersom pseudoskeptikerna förutsägbart nog inte slutat påpeka att det blir kallt om vintern kan det vara värt att påminna sig om skillnaden mellan väder och klimat igen.

Klimatförändringarna styr de storskaliga förändringarna som att permafrosten smälter och isarna krymper, här är en bra visualisering av det senare.

Lars Bern, får vi be om referenser?

Det är inte lätt att bemöta dagens klimatskeptiska Brännpunktsartikel på SvD; väldigt få hänvisningar anges, som sägs backa upp de allvarliga påståendena, gentemot forskarvärlden - vilka undersökningar handlar det om och exakt var kan man kolla upp resultaten? Hittade dock en liten passage som är hyfsat lätt att förklara; nämligen den som jämför klimatanalyser med nationalekonomi och aktiemarknaden.



.
.
.
.
.
.
.








"Liknande metoder [matematiska modeller] används av nationalekonomer för att förstå betydligt mindre komplexa och bättre kända fenomen. Där anses metoden på sin höjd kunna säga någonting om utvecklingen något år framåt i tiden."

Visst är det så, att vädret om sju dagar är supersvårt att förutspå korrekt; detsamma gäller en fonds eller akties exakta värde. Detta är typiskt för sk komplexa system. De fluktuerar ofta vilt och kaos-artat, när man ser på det kortsiktigt. Men långsiktigt ändras trenden långsamt. Temperaturerna och värdena ligger inom en viss statistisk fördelning, dvs de följer en trend. Man kan se avgjorda tendenser om man tittar på kurvan för generalindex under några decennier. Dow Jones Industrial Average Index för åren 1956 - 2004:
















Flera börskrascher och heta uppgångar har mänskligheten gått igenom, sedan mätningens början, men trenden finns ändå där, i form av den raka asymptotlinjen i diagrammen.
(Skalan på den lodräta axeln är logaritmisk, så ovanstående kurvor är egentligen inte linjära, utan exponentiella.)

Däremot är det just mycket svårare att urskilja något som ens kommer i närheten av en klar riktning, om man bara tittar på börsindex för ett enda år:



















Prognoser om exakt värde vid en viss tidpunkt i framtiden, är vanskliga att få fram inom komplexa system. I princip en omöjlig uppgift. (Se mitt tidigare inlägg "En väderprognos är inte samma sak som en klimatförutsägelse")

Medan trender och fördelningar över tid rubbas långsamt och ter sig tydliga.

Detta gäller ej bara för klimatanalys, utan uppenbarligen även på börsen.


/Cecilia
.
.

Bloggtips: Växthuseffekten och komplexa system (Klimat- och miljöbloggen)

En väderprognos är inte samma sak som en klimat-förutsägelse

De kan inte säga om det blir varmare eller kallare om 14 dagar men påstår bestämt att det blir 2 eller 4°C varmare om 100 år

....skrev fem klimatskeptiker i en gammal debattartikel i NyTeknik. Hrm. Undertecknad måste, som läsare, erkänna att meningen är humoristiskt och slagkraftigt formulerad. Men det var just dessa ord som fick mig att ge mig in i klimatdebatten här på Uppsalainitiativet. I citatet blandar man ihop begreppen väder och klimat. Jag påstår inte att någon med 100 %-ig säkerhet kan säga vart medeltemperaturerna här i världen är på väg (uppåt eller neråt, fler eller färre översvämningar, etc...), vädret har många parametrar, men det finns åtskilliga tunga undersökningar som tyder på en höjning, dessutom en betydande sådan. Och bara för att man inte är helt säker på något av alternativen, så betyder det inte att alla möjligheter är lika sannolika.

Vädret under en dag = molnigt/soligt/stormigt/klart/snöfall/dimma/regn/hagel, etc + en viss temperatur och ett visst lufttryck under dagen.

Klimatet = ett långsiktigt medelvärde av väderleken i en viss zon, se Anders M:s inlägg Vad är klimat? I begreppet ingår bland annat områdets medeltemperatur och medel-luftfuktighet

Väderprognoser görs genom att man samlar in en enorm mängd statstiska data/observationer om atmosfärens/troposfärens aktuella status. På dessa observationer appliceras sedan meteorologisk kunskap dvs vetenskaplig förståelse för vädrets uppförande i atmosfären. Parametrarna är väldigt många, vädret är ett sk komplext system, där ibland små små störningar i ett starttillstånd kan leda till stora oförutsägbara förändringar i sluttillstånd.

Men trots vädrets oförutsägbarhet: När man ser till bokförda väder- och temperatur-data över lång tid, t ex ett par år, märker man att det jämnar ut sig ganska mycket. Själva klimatet förändras långsamt.

När man väl har samlat ihop sina sannolikheter för en viss väderlek, under en viss dag, kan man göra sin prognos. En mycket förenklad modell av det hela är en liten Markov-kedja:

(exempel från Wikipedia)

En enkel vädermodell

Det finns två olika tillstånd: antingen skiner solen, eller så regnar det. Vi betraktar vädret en dag i taget.

*Om solen skiner är det 90% sannolikt att det blir vackert väder också nästa dag. (10 % att det blir regn)

*Om det regnar är det 50% sannolikt att det fortsätter regna dagen efter. (50 % att det blir solsken)

Modellen beskrivs i så fall av följande övergångsmatris (Man behöver inte alls titta på matriserna för att förstå sammanhanget i detta inlägg, det är bara att hoppa över avsnittet):

Första elementet "0,9" visar sannolikheten sol -> sol, andra elementet "0,5" visar regn -> sol, tredje elementet "0,1" visar sol -> regn, det fjärde "0,5" regn - > regn.

.
Om vi vet att solen skiner under dag 0 (med andra ord att sannolikheten för att solen skiner är 100%, respektive 0% för att det regnar) representeras tillståndet för denna dag av sannolikhetsvektorn

.

.

Nu kan det sannolika vädret under dag 1 (dvs nästa dag) beräknas genom:

.

.....och sannolikheten är alltså 90% att solen skiner även den dagen. På samma sätt kan vädret under dag 2 förutspås genom:

.

Övergångsmatrisen har egenvektorn (normaliserad så att summan av elementen är 1)

.....med tolkningen att 83 % av alla dagar i det långa loppet har vackert väder.

Men detta var ett extremt förenklat exempel på väderlek.

Om en Markov-matris ska representera en verklig flerdygnsprognos, så behövs en häftigt stor mängd sannolikhets-variabler. Många sannolikhetselement "0,6776", "0,545779", "0,765", "0,783", etc, etc.... blir det. Dessutom ändras sannolikheterna från dag till dag, vilket det ständigt tas hänsyn till i prognoserna. De revideras hela tiden.

..

.

Jag skulle, förenklat, vilja jämföra detta med att man vill beräkna vad en tärning kommer att landa på när man kastar den vid ett visst tillfälle.

.Oj, oj, oj...

De avgörande faktorerna blir inte lätta att hålla reda på: Exakta höjden från underlaget, handens exakta böjning, alla vinklar, kraften i fingrarna vid kastet, materialet, etc....

Och ändå vet man, på sikt, (om tärningen är välbalanserad) att sannolikheten för ett visst utfall ligger på 1/6. Såvida inte tärningen är tyngre på ena sidan, eller blir skadad på något sätt. I så fall förändras sannolikheterna, nämligen.

Om jag jämför morgondagens väder (eller temperaturen om 14 dagar) med ett tärningskast, så vet jag inte vilket det blir (parametrarna är alldeles för många), men ändå kan jag dra slutsatser om vilken sannolikhet det kommer att ha, med tanke på tärningens balans (jämför med omständigheter i atmosfären, naturen, etc). Eller hur?

Ett medelvärde (klimatet) är alltså inte samma sak som ett visst utfall (vädret under en speciell dag)

Slutsatser om medeltemperaturen om 100 år kan man dra, t ex eftersom man sett trender i de årliga medeltemperaturerna över de senaste 150 åren. En trend/kurvlutning syns tydligt i diagram, medan exakta punkt-värden inom detta ganska säkra medelvärdesintervall, nästan är omöjliga att förutspå.

/Cecilia

Källor: SMHI om klimatförändringar,

Wikipedia om Markovkedjor (matriserna i inlägget)