9 juli 2009

Noll rätt, professorn

I onsdagens Uppsala Nya Tidning har Stockholms-initiativets Wibjörn Karlén skrivit en insändare med rubriken Den globala uppvärmningen existerar inte. Wibjörn Karlén är professor emeritus i naturgeografi och är knappast okunnig om vetenskapen kring klimatförändringarna. Ändå innehåller insändaren anmärk-ningsvärt många uppenbara felaktigheter. Kanske ännu mer anmärkningsvärt att det inte finns några rätt.
"Många länder har insett att dyra åtgärder inte förhindrar variationer i klimatet."
Med de "dyra åtgärderna" menas sannolikt till exempel lagförslaget Waxman-Markey i USA. Congressional Budget Office och miljöskyddsmyndigheten EPA har beräknat kostnaden för detta åtgärdspaket till i storleksordningen cirka 50 cent per dag och hushåll. Det är ingen stor kostnad, men sammanlagt blir det naturligtvis i slutänden ändå mycket pengar, vilket också är anledningen till att det är osäkert om lagförslaget kommer att ta sig igenom senaten.

För de allra flesta kongressledamöterna handlar det dock inte om någon insikt om att klimatåtgärder skulle vara verkningslösa, vilket Karlén implicerar.

Detsamma gäller de styrande i andra länder, som till exempel Kina och Indien, där det finns en stor medvetenhet om faran i klimatförändringarna men där man anser sig behöva öka användningen av fossilenergi för att öka den materiella levnadsstandarden, och där man framför allt anser att de industrialiserade länderna bör bära en större del av bördan.

"En granskning av ett stort antal temperaturserier från skiljda (sic) delar av världen utlagda på nätet visar att temperaturen varierat, men den har inte stigit över temperaturen under första delen av 1900-talet."

Nu är det svårt att veta vad Karlén har hittat för temperaturserier på nätet, men studerar man data från tillförlitliga källor framgår att denna mening är uppenbart lögnaktig. (Med tanke på Wibjörn Karléns yrkesbakgrund är det otroligt att det skulle röra sig om ett misstag.)


Ovanstående graf kommer från USA:s National Climatic Data Center, en division av National Oceanic and Atmospheric Administration som sorterar under det amerikanska handelsdepartementet.

Ovanstående graf kommer från NASA, den amerikanska rymdflygstyrelsen.


Ovanstående graf kommer från Brittiska Metoffice Hadley Center.

Dessa kurvor anses vara de mest tillförlitliga temperaturserierna som finns att tillgå och de visar alla tydligt att 1990-talet var varmare än alla tidigare uppmätta år samt att 2000-talet är ännu varmare.

Förvisso används dessa data i den forskning som IPCC har till uppgift att sammanfatta, men de baseras ingalunda på IPCC (IPCC gör vad jag vet inga egna temperaturmätningar). Vilka data bygger Karlén sitt uttalande på?

"Trädringsserier, iskärnor, glaciärvariationer, mm visar inte att variationerna under 1900-talet avviker från variationerna under tidigare århundraden."
Även detta är fel som, framgår av nedanstående graf.
Denna sammanställning av temperaturrekonstruktioner visar tydligt just att temperaturen under senare delen av 1900-talet avviker ganska dramatiskt från de föregående två årtusendena. Karléns påstående är extra anmärkningsvärt då han själv står som medförfattare till den artikel som ligger till grund för den röda kurvan i figuren (den enda som sträcker sig ända tillbaka till år 0).
De häpnadsväckande påståendena i insändaren skulle, om de var sanna, väcka stort rabalder i forskarvärlden. Men hade Wibjörn Karlén varit intresserad av en vetenskaplig debatt hade han förstås valt att föra den i de vetenskapliga tidskrifterna. Att han i stället går ut på en insändarsida gör det tydligt att hans motiv är ett annat.

32 kommentarer:

  1. Men forskarvärlden är ju full av motsägelser! De som är kritiska till den s.k. AGW-hypotesen, och de tycks bara bli fler och fler, har ju minst lika bra på fötterna som hypotesens tillskyndare. Detta måste nu stå klart för alla och envar. Ni kan inte leva med skygglappar. Ni kan inte förkasta allt som talar mot AGW-hypotesen. Faktum är ju dessutom att det inte finns några bevis för att klimatgaserna åstadkommer några klimatförändringar. Det är mycket större processer i gång och de har varit i gång tidigare.

    SvaraRadera
  2. Manfred:
    Ge referenser på dessa minst lika bra argument från de kritiska och allt som talar mot.

    SvaraRadera
  3. Anders E

    Karléns insändare i UNT är ganska kort och man blir inte så mycket klokare oavsett man är för eller emot AGW-teroin. Jag tror att det Karlén vill ha sagt finns återgivet här. Om du vill kritisera Karlén så titta gärna på detta och se om han har "noll rätt" även här.

    Att säga att Karlén inte vill föra en vetenskaplig debatt är lite konstigt eftersom han och hans medförfattare just i den artikel du tar upp (jag antar att det är Moberg et al) framför kritik mot den gängse koldioxid-hypotesen. Detta peer review i Nature. Är inte det bra nog i en vetenskaplig debatt?

    Kalén m.fl säger här "...The main implication of our study, however, is that natural multicentennial climate variability may be larger than commonly thought, and that much of this variability could result from a response to natural changes in radiative forcings..."

    SvaraRadera
  4. Anders E visar tre kurvor där temperaturen ser ut att ha gått upp under 1900-talet. Vilket den har, på det hela taget.

    Av någon anledning visar han inte den bästa temperaturserien, som garanterad inte är kontaminerad vare sig av UHI-effekter ellerhemliga (antropogena) korrektioner som mystiskt sträcker sig bakåt i tiden.

    Alltså, trots att han säger att de han visar skulle vara de mest tillförlitliga, visar han inte den mest tillförlitliga serien.

    Tittar man även på den, faller mycket av resonemanget och vad som är kvar som (möjligen antropogen) uppvärmning sedan indstriella epokens början är kanske 0.2°C. Av vilken en del alltså tänkbart kan härröra från CO2-utsläpp.

    Vad påståendet 'Noll rätt' skulle kunna ha för berättigande är mer än bara luddigt oklart. Anders E ger ju tom uttryckligen Karlén rätt i iaf en del av vad han hävdar. Och även i övrigt har han det gott fog för sina uppfattningar. Men jag tror att Anders E egentligen menar att han helst inte (skule vilja) hålla med ...

    Föreställningen att Anders E härifrån skulle kunna bedöma hur verkningsfulla ameriksanska politiska åtgärder kommer att bli för klimatet, och det generellt bättre än de som måste stå för besluten inför sina väljare nästa år, är lite för långsökt för att ens behöva kommenteras.

    Jag gissar att han har läst Krugmans NY-Times kolumn och satsar på att Krugman är duktigare på att gissa än han ...

    SvaraRadera
  5. Bengt A: Men inget av det Karlén påstår i UNT har något stöd i hans (eller någon annans) forskning.

    Det han faktiskt säger i artikeln är att
    "According to our reconstruction, high temperatures—similar
    to those observed in the twentieth century before 1990—
    occurred around AD 1000 to 1100..."

    Det finns alltså inte någon historisk motsvarighet i deras rekonstruktion till den fortsatt kraftiga temperaturökningen sedan 1990, och än mindre kan han dra slutsatsen att naturlig variabilitet på något sätt skulle exkludera effekten av växthusgaser.

    För att påstå sådant och bli tagen på allvar får han vända sig till UNT istället får Nature.

    SvaraRadera
  6. Bengt A:
    Ditt citat från artikeln är på intet vis en kritik mot "koldioxid-hypotesen" då det uppenbarligen inte behandlar fysiken som den bygger på.

    För övrigt är det en stor skillnad mellan rapportens huvudslutsats om eventuellt större naturlig variation än vanligen antaget och
    insändarens betydligt mer långtgående påstående:
    "Trädringsserier, iskärnor, glaciärvariationer, mm visar inte att variationerna under 1900-talet avviker från variationerna under tidigare århundraden."

    Så han får nog publicera det senare i vetenskapliga tidskrifter och möta svaren om det ska vara en vetenskaplig debatt i nivå med hans insändarutsvävningar.

    SvaraRadera
  7. Fel av mig (och klantigt dessutom, jag borde ju veta): Det är två dataserier som saknas i Anders E:s uppräkning av de 'mest tillförlitliga' händelsevis just de två mest tillförlitliga, nämligen både MSU och RSS, vilka fö och händelsevis visar extremt bra inbördes överensstämmelse.

    Men som sagt, verkligheten utanför behöver ju inte publicera sig i Nature mm för att bli tagen på allvar ...

    Det är lätt att missa den om man bara håller på med proxyargumentation.

    SvaraRadera
  8. Martin B

    Nej, Karlén eldar väl på lite väl mycket i UNT. Jag förstår inte varför han ska påstå att det inte varit någon uppvärmning alls jämfört med början av 1900-talet? Onödigt polemiskt, men så blir det ofta på debatt- och insändarsidor. Bättre då att läsa hans inlägg på Stockholmsinitiativets hemsida.

    Anders M

    Med koldioxid-hypotesen avsåg jag den uppfattning som ni här på Uppsalainitiativet och de flesta andra AGW-förespråkare tycks omfatta - nämligen att koldioxid är den huvudsakliga orsaken till den temperaturökning vi sett det senaste seklet. Kanske borde jag kalla det AGW eller något annat, svårt ibland att veta vilka begrepp man ska använda.

    Moberg et al gör verkligen en tydlig markering mot denna uppfattning i artikeln och säger att naturlig variation kan vara viktigare än koldioxid. Det står i stark kontrast till koldioxid-hypotesen och är enligt författarna själva den viktigaste slutsatsen ("Main implication").

    SvaraRadera
  9. Bengt A:
    För att kritisera sambandet mellan koldioxid och temperatur måste man kritisera de samband som stödjer denna. Att säga att naturliga variationerna kan vara större än vanligen antaget under senaste årtusendena är ingen kritik av sambandet mellan atmosfärens koldioxidnivå och temperatur. Två helt olika saker.

    Var i artikeln står det att variation kan vara viktigare än koldioxid för övrigt?

    SvaraRadera
  10. Anders M

    I mitt första inlägg här ovan har jag citerat med fet stil ur artikeln. Här kommer det igen (ursäkta att jag är tjatig!). "...The main implication of our study, however, is that natural multicentennial climate variability may be larger than commonly thought, and that much of this variability could result from a response to natural changes in radiative forcings...". Alltså naturliga variationer i motsats till av människan skapade (som koldioxid från förbränning av fossila bränslen - brukar benämnas AGW).

    Jag menar att artikeln visar på två viktiga saker:
    1. Temperaturen har historiskt varierat i betydligt större utsträckning än vad exempelvis Manns famösa hockeystick-kurva visar.
    2. Temperaturrekonstuktioner från proxydata bör betraktas med viss skepsis eftersom det finns problem med urval, kalibrering och sammanvägning. Eller som Moberg et al säger: "Much more effort, however, is needed to develop new proxy data series and to determine how proxy data should best be chosen, combined and calibrated."

    SvaraRadera
  11. Bengt A:
    "The main implication of our study, however, is that natural multicentennial climate variability"
    Det fetstilta är viktigt. Vad de skriver är att variationer på skalan hundratals år kan vara större än vanligen uppskattat och bero på naturliga förändringar i klimatpåverkan.
    Ingenting om AGW alls faktiskt. Än mindre om koldioxidökningens effekt.

    Dina 1 och 2 om historiska temperaturer är självmotsägande. Du kan väl inte både hävda att variationerna har varit större än Manns kurva och att osäkerheten är stor. Om osäkerheten är stor kan du inte veta att variationerna har varit stora. Om variationerna kan bestämmas som stora är inte osäkerheten stor.

    Om "Hockeklubban"

    SvaraRadera
  12. Bengt A
    Läser du artikeln i sin helhet så är implikationen av Moberg et al. lite mer nyanserad än vad du skrev.

    Den visar att T varierat mer än vad tidigare proxystudier visat, därmed drar de slutsaten att den naturliga klimatvariationen på 100 års tidskalan är större än vad man tidigare trott. Denna variation kan orsakats av variationen av solarkonstaneten och Jordens emission av IR samt Jorden Albedo. Men, skriver Moberg et al., detta säger inte att de senaste decceniernas T ökning orsakats av enbart av naturliga variationer. Solarkonstaten har inte ändrats i sådan omfatting att den kan förklara denna ökning och numeriska modeller kan inte heller göra jobbet utan att ta med vår antropogena påverkan.

    Slutligen menar Moberg et al. att mer kunskap krävs om naturliga variationen för att förutsäga framtiden där den naturliga variabiliteten antingen kommer att förstärka AGW eller förminska AGW.

    SvaraRadera
  13. Anders M
    Ursäkta upprapningen av din kommentar.

    SvaraRadera
  14. Calle:
    Ingen fara. Du gjorde mig uppmärksammad på vad Bengt A inte citerade som motsade hans påstående om kritiken mot AGW i rapporten:
    "This does not imply that the global warming in the last few decades has been caused by natural forcing factors alone, as model experiments that use natural-only forcings fail to reproduce this warming. Nevertheless, our findings
    underscore a need to improve scenarios for future climate
    change by also including forced natural variability—which could
    either amplify or attenuate anthropogenic climate change
    significantly."

    SvaraRadera
  15. Jonas N, det påstående som diskuterades var: "En granskning av ett stort antal temperaturserier från skiljda (sic) delar av världen utlagda på nätet visar att temperaturen varierat, men den har inte stigit över temperaturen under första delen av 1900-talet."

    Du är välkommen att försöka förklara hur data från UAH eller RSS som startar 1979 har något att säga om sanningshalten i det påståendet.

    SvaraRadera
  16. Thomas, behöver du ha lite extra betänketid att fundera över vad jag kan ha menat? Säg till i så fall ...

    SvaraRadera
  17. Anders M och Calle

    ”Naturliga variationer” står i motsats till icke naturliga, d.v.s. av människan skapade. Om man påpekar att naturliga variationer kan ha större betydelse än den gängse uppfattningen i frågan, säger man också implicit att AGW kan ha mindre betydelse. Det är väl ganska logiskt?

    Sedan är jag glad över att ni funnit formuleringen i artikeln där man påpekar att klimatmodellerna behöver förbättras med avseende på forced natural variability. Vanligtvis här på Uppsalainitiativet brukar ni bara prata om växthusgaser och dessutom med ganska stor säkerhet påstå att det finns en positiv återkoppling som förtärker den positiva trenden. Trevligt att se att Anders M här citera ur Moberg et al där man öppnar för möjligheten att återkopplingen även kan vara negativ ”which could
    either amplify or attenuate anthropogenic climate change
    significantly."

    SvaraRadera
  18. Bengt A, du blandar ihop forcings och feedbacks: Att det enligt artikeln finns starkare variabilitet i naturliga forcings än man trott har ingenting med feedback på högre temperatur att göra. Feedbackmekaniskmerna fungerar definitionsmässsigt på samma sätt oavsett vilka forcings som verkar, och förståelsen av dem har inget med vilka forcings som verkat historiskt att göra.

    SvaraRadera
  19. Bengt A

    Låt mig försöka ge lite perspektiv på den passage från Moberg et al - "The main implication of our study, however, is that natural multicentennial climate variability may be larger than commonly thought, and that much of this variability could result from a response to natural changes in radiative forcings" - som du drar så stora växlar på.

    En viktig fråga för klimatforskningen är att bedöma hur stora de naturliga klimatvariationerna är och har varit i olika tidsperspektiv. Här finns många studier, och de ger (såsom brukligt är i vetenskapen) inte alla exakt samma svar. Några pekar på lite större variationer, andra på lite mindre. Moberg et al hör, som ditt favoritcitat indikerar, till de arbeten som pekar mot lite större variationer. Inget uppseendeväckande med det.

    Givetvis innebär inte studien något stöd för de bisarrerier som Karlén framför i UNT. Att anföra den som ett sådant är lite grand som om jag i den kosmologiska litteraturen skulle finna en uppsats som skattar universums ålder till någon siffra i underkant av den gängse uppfattningen att åldern är 13.5-14 miljarder år, och ta denna till intäkt för att världen nog trots allt inte är mer än ca 6000 år gammal.

    SvaraRadera
  20. Jonas N,
    Thomas Palm bad dig om en förklaring till dina påståeenden om UAH (MSU) och RSS. Varför svarar du inte honom, i stället för att komma med hånfullheter?

    SvaraRadera
  21. Martin B

    Det är lite roligt att man kan tolka samma text på så många olika sätt, men det har nog delvis att göra med att vi som svenskar hela tiden är nödgade att göra översättningar. Jag menar att attenuate betyder försvaga, vilket jag tolkar som en negativ återkoppling. Jag är också ganska säker på att jag vet skillnaden mellan forcing och feedback.

    Olle H

    Jag vill påpeka att jag inte har något favoritcitat ur Moberg et al. Enda anledningen att jag tjatar om denna artikel här är att Anders E själv tog upp den i sitt inledande inlägg. Jag tycker, som sagt, att artikeln är intressant eftersom den visar på avsevärda skillnader gentemot Mann et al och att den lyfter upp betydelsen av ”naturliga variationer”.

    Ditt försök att ge perspektiv på artiklen inkluderar en insinuation att min argumentation är att jämföra med kreationism. Eftersom jag inte tar upp Moberg et al som ett stöd för Karléns insändare så slår du in en öppen dörr. Karlén var nog lite obalanserad när han författade sin insändare till UNT, något som kan drabba oss alla när vi skriver, och det framgår ganska tydligt av ett av mina inlägg ovan att jag tycker att Karlén tar i för mycket i UNT.

    SvaraRadera
  22. Bengt A

    Du skriver att jag "slår in en öppen dörr" när jag hävdar att Moberg et al inte kan tas som intäkt för klimatförnekerier av Karlénskt snitt. Det gläder mig att vi är överens på denna punkt! Och jag beklagar att du fick intryck av att min kosmologijämförelse syftade på dig.

    SvaraRadera
  23. Bengt A
    Iof är detta mer av semantisk intresse då resultat blir detsamma, men jag känner mig manad att svara din kommentar där du skrev -Jag menar att attenuate betyder försvaga, vilket jag tolkar som en negativ återkoppling.
    Din översättning är riktig men jag håller inte med dig om att det är att likställa med negativ återkoppling. Rätta mig om jag har fel, men vad jag vet så är återkopplingar, som albedo och växthusgaser, något som förstärker en pågående klimatförändring (mot varmare såväl som mot kallare).
    Så i detta fall kan man säga att om CO2 samverkar med en pågående T stigning så talas det om positiv återkoppling. Om det pågår en återgång till kallare klimat och CO2 minskar/bromsar upp denna T minskning talar man inte om negativ återkoppling, den går de facto mot vad CO2 nivåerna ska göra naturligt i ett allt kallare klimat.

    SvaraRadera
  24. Mera semantik Calle

    Jag blir egentligen inte klok på uttrycket forced natural variability i artikeln. Med forced variability brukar avses sådant som exempelvis vulkanutbrott som ger en specifik påverkan på klimatet, till skillnad från natural variability som avser naturliga förlopp som ej är kopplade till någon speciell händelse (eller som man ännu inte hittat förklaringen till!). Begreppet forced natural variability framstår då som ganska egendomligt. Står inte forced och natural i motsats till varandra? Det är lite i stil med uttrycket ”påtvingad frivillighet” som faktiskt inte går att ta på allvar. Antingen är det frivilligt eller så är det påtvingat.

    Hur som helst så blir min översättning/tolkning att framtida modeller för klimatförändringar bör ta hänsyn till att naturliga klimatvariationer kan påverkas på ett sätt som antingen kan förstärka eller försvaga AGW.

    Jag är inte beredd att ta gift på att artikelförfattarna här menar negativ återkoppling, så jag lämnar det där. Jag börjar bli trött på den här artikeln.

    SvaraRadera
  25. Bengt A
    Forced natural variability = natural variability = internal och external forcings.

    Vill bara tillägga att enskilda vulkanutbrott är mindre paranteser som generellt sett har kortsiktig påverkan. Large Igneous Provinces som i Indien och Ryssland, slutet Krita och Perm respektive, kan däremot ha betydligt större påverkan.

    SvaraRadera
  26. Wibjörn Karlén ligger bakom den röda kurvan säger ni och tycker att det är anmärkningsvärt. Varför det: enligt den röda kurvan så var det ju varmare på medeltiden än idag. Och det är förmodligen den som är rätt.

    SvaraRadera
  27. Du måste ha sett fel. Temperaturuppgången under de senaste årtiondena har ingen motsvarighet någon av kurvorna.

    SvaraRadera
  28. Anonym,

    Den röda kurvan verkar inte gå till idag.

    SvaraRadera
  29. Fina bilder Anders. Hur mycket massage har datat fått innan det plottats?

    Varför plottas "relative anomaly" istället för temperaturen?

    SvaraRadera
  30. John: Varför plottas "relative anomaly" istället för temperaturen?

    John, du kanske vill diskutera den frågan mer på
    den här bloggen.

    SvaraRadera
  31. @Lars,

    Gärna! Skeptiker eller alarmist, såhär i climategate-tider är det ju självmål att bara posta plottar utan presentera exakt förhållande mellan plottad funktion och tidsaxel (relativ anomali i det här fallet) samt länka till rådatat. Självklart ska man beskriva hur rådatat samlats in och om det efterbehandlats eller bara är en avläst termometer. Är det en avläst termometer måste man redovisa om förhållandena i termometerns närhet förändrats (tex om det var skog förut och nu är en stad).

    Sålänge man inte redovisar allt så jobbar man inte med fakta, och man kan medvetet eller omedvetet få precis vilka resultat man vill -- och ingen kommer kunna veta om man har rätt eller fel.

    SvaraRadera
  32. Om det mellan 1910 till 1940 var en genomsnittlig temperatur ökning med ca. 0.15 grader per 10 år, och mellan 1975 och 2005 var en genomsnittlig temperaturökning på ca. 0.18 grader per 10 år så vore det mkt intressant att få en seriös uppskattning på hur stor del av dessa 0.18 grader som kan härledas till växthusgaser som släpps ut av människan. Utan större kunskap inom området känns det som om den tidigare 30års perioden var i stort opåverkad av antropogena växthusgaser.

    Undrar Andreas Matsson (intresserad av klimatförändringar men dåligt påläst)

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet