Finns det en global medeltemperatur?

Den 6 mars i år skrev Maggie Thauersköld-Crusell på sin blogg:

Redan 2006 menade forskargruppen Essex-McKitrick-Andresen att någon signifikant genomsnittstemperatur som stöd för den globala uppvärmningen inte finns. Rapporten kan laddas ner här.Essex-McKitrick-Andresen 2006-06-06 (1)

Är det fysikaliskt och matematiskt meningsfullt att tala om ett temperaturmedelvärde i det icke-jämviktssystem som klimatet utgör?

Den artikel M T-C refererar till är ett verk av matematikern Christopher Essex, ekonomen Ross McKitrick och fysikern Bjarne Andresen. De hävdar att det inte går att definiera något bra mått på en global medeltemperatur och därmed inte heller någon global uppvärmning. För att nå den slutsatsen gör Essex et al. ett antal hårresande fel*, som vi inte diskuterar i detalj här utan istället tar vi upp vilka praktiska konsekvenser ett avfärdande av begreppet medeltemperatur får för det dagliga livet. Istället för att använda en global medeltemperatur anser författarna att vi bör jämföra det spann av temperaturer som uppmäts. Exempelvis är solen varmare än Pluto eftersom att deras respektive temperaturspann inte överlappar.

Problemet är förstås att det här resonemanget inte bara är tillämpbart för olika himlakroppar eller olika tidsperioder i Jordens historia, utan för exempelvis olika länder eller årstider. Eller som i exemplet i artikeln, i ett kök. Om Essex et al.:s felaktiga resonemang hade varit korrekt hade det inte varit möjligt att ge meningsfulla svar på en rad både alldagliga och vetenskapliga frågor. Har det funnits en medeltida värmeperiod? Hur mycket kallare var Jorden under senaste istiden? Är det kallare på vintern än på sommaren? Är det varmare i Spanien än i Sverige? Dessa frågor har naturligvis meningsfulla svar; det är varmare på sommaren än på vintern. Det är lätt att observera att medeltemperaturen i Valencia är högre än i Göteborg, även utan att använda termometrar. Varför växer det inga apelsinträd eller palmer längs Hjalmar Brantingsleden, tro? Detta trots att det ibland kan hända att temperaturen i Göteborg överstiger den i Valencia.

Det som är uppseendeväckande, men ändå inte helt oväntat, är att Essex et al.:s nonsens dyker upp just nu, efter att ha legat i dvala i mer än två år. Varför, kan man fråga sig? Förklaringen är givetvis att det slutligen börjar gå upp för de så kallade 'klimatskeptikerna' att deras påstående om att den globala uppvärmningen avstannat är, och har hela tiden varit, fel. De två senaste månaderna har varit ovanligt varma enligt de satellitbaserade mätningarna, men lite mer moderata i de markbaserade. Vi här på Uppsalainitiativet har i sammanlagt tio poster sedan bloggens barndom (exempelvis från januari 2009) förklarat varför det är fel att tro att den globala uppvärmningen har avstannat. De två senaste månadernas värme har mycket lite med våra slutsatser att göra, de beror ju på långsiktiga trender och inte enstaka månader eller år. För dem som däremot tog det relativt kyliga året 2008 som intäkt för att kunna blåsa faran över för klimatet är detta naturligtvis problematiskt. Skulle det inte bli kallare, sa ni?

Nej, då är det naturligvis bättre att ifrågasätta hela konceptet om en global medeltemperatur. Strunta i den forna hjälten Roy Spencers idoga arbete att beräkna den och alla argument som någonsin framförts att klimatkänsligheten, som ju innefattar en global medeltemperatur, skulle vara låg. Huvudet i sanden, nu!

Någon som fortfarande undrar varför Stockholmsinitiativet och dess likar ofta kallas förnekare?

* Det mest genanta felet i Essex et al. är att de använder temperaturer i grader Celsius, istället för Kelvin, vid termodynamiska beräkningar. Som Eli Rabbett visat invaliderar detta fel artikelns centrala slutsatser totalt (de läsare som har Matlab/Octave kan testa själva). De mått på medeltemperaturen som används visar liknande beteende om beräkningarna utförs korrekt. En student som inte förstått att det nästan alltid är nödvändigt att använda temperaturer i Kelvin vid termodynamiska beräkningar kommer ha mycket svårt att klara ens grundkursen i termodynamik vid en svensk högskola.

Bildtack till NASA/Goddard Space Flight Center, The SeaWiFS Project and GeoEye, Scientific Visualization Studio.

Uppdatering: Open Mind svarar på ett argument mot meningsfull temperaturförändring: Att förändringarna är en slumpvandring. Men som sagt. Lustigt att dessa argument poppar upp nu och inte tex. 2008.