12 sep. 2011

Lennart Bengtsson om NIPCC:s nya tvivelaktiga rapport

Den klimatförvillarorganisation som kallar sig NIPCC (en fyndigt vald förkortning ämnad att kunna förstås som "not the IPCC", men vars officiella uttydning är Nongovernmental International Panel of Climate Change) har nyligen utkommit med en ny tjock rapport kallad Climate Change Reconsidered: 2011 Interim Report of the Nongovernmental International Panel of Climate Change. Vi på UI är glada att kunna presentera en recension av rapporten från mycket kompetent håll, nämligen av Lennart Bengtsson, en av Sveriges mest meriterade klimatforskare och meteorologer. Bengtsson är inte nådig i sin bedömning, och finner rapportens argumentation så undermålig att han inte kan avhålla sig från att leverera en och annan sarkasm. Håll till godo!

* * *

NIPCC Interim Report 2011

Växthusgasförnekarna arbetar oförtrutet vidare. I dagarna har Heartland Institute publicerat en interimrapport på mer än 400 sidor med titeln Nongovernmental International Panel on Climate Change (NIPCC). Det internationella bidraget är begränsat till några individer från Kanada och Australien, i övrigt USA. Huvudansvariga för rapporten är Craig Idso, Robert Carter och inte minst Fred Singer.

Rapporten består av två huvuddelar, en som analyserar några vetenskapliga huvudfrågor och en andra del som tar upp konsekvenserna av en klimatändring. Jag skall här huvudsakligen befatta mig med den första delen.

Att växthusgaserna påverkar klimatet förnekas inte, men man hävdar i rapporten att denna effekt är obetydlig och de ändringar i jordens klimat som har blivit allt tydligare under de senaste årtiondena beror på interna processer, på solen och på variationer i den kosmiska strålningen. Några bevis för solens eller den kosmiska strålningen effekter redovisas inte utan tas mer eller mindre för givet. En förhöjd koldioxidkoncentration anses dessutom positivt liksom en högre temperatur i allmänhet.

Låt oss granska ett antal centrala frågeställningar.

1. Observerade temperaturändringar

NIPCC hävdar att den pågående uppvärmningen beror på naturliga processer. Speciellt framhävs tidigare värme- och kallperioder som exempel på att sådana ändringar har skett utan ändringar i atmosfärens växthusgaskoncentration. IPCC kritiseras för att vara biased när det gäller bedömningen och tolkningen av meteorologiska observationer. Till skillnad från IPCC menar NIPCC att den globala uppvärmningen under de senaste 100 åren bara är ett återhämtande efter den Lilla Istiden (Little Ice Age, LIA). Den medeltida värmeperioden MWP, Medival Warm Period, tas likaledes som ett faktum. Man för i båda fallen fram argument via sk ”cherry picking” av selektiva artiklar, att dessa klimatanomalier var globala i sin omfattning och därför en följd av solvariationer eller kosmisk strålning.

Existensen av MWP och LIA som globala fenomen spelar en viktig roll i argumentation. Detta är givetvis av central betydelse då det därav lätt via analogiargument kan föras i bevis att den pågående uppvärmningen inte behöver bero på växthusgasernas ökning utan på samma magiska krafter som gav upphov till LIA och MWP.

Här utesluter man flertalet referenser från ledande tidskrifter utan refererar till publikationer från bl a Energy and Environment, vilken väljer artiklar mer för sitt politiska budskap än för sitt vetenskapliga. För dessa skribenter är ”hockey stick”-formen på temperaturkurvan under de senaste 500-1000 åren tabu. Denna form på temperaturkurvan är emellertid högst rimlig och faktiskt i överensstämmelse med den rådande kunskapsbilden. Det föreligger nu övertygande indirekta klimatuppgifter att speciellt MWP huvudsakligen var begränsad till Europa och Nordatlanten. Andra områden på jorden var samtidigt kallare än normalt. Givetvis är en global temperaturkonstruktion för perioden före 1800 svår att fastställa då man här baserar kunskapsbilden på indirekta uppgifter, men det finns inga uppgifter som stöder en global temperaturanomali av det slag som vi nu har.

Emellertid nöjer sig inte NIPCC med att skapa globala temperaturanomalier under historisk tid. Man försöker till och med föra fram idén att den globala uppvärmningen har upphört varvid det framhävs att 1998 var det varmaste året hittills (”other researchers have documented a decade-long cooling period following the record heat of 1998”). Denna typ av argumentation känner säkert UI:s läsare till då det är en central huvudtes hos våra egna förnekare på klimatskammen. Samtliga tillgängliga observationsdata inklusive mikrovågbaserade mätningar med satellit från troposfären visar en uppvärmningstrend på 0.13-0.16°C/dekad för de senaste tre decennierna. Det senaste decenniet är faktiskt mer än 0.2° C varmare än det föregående där år 1998 ingick.

2. Klimatkänslighet

NIPCC hävdar här att en fördubbling av CO2 koncentrationen endast skulle resultera i en temperaturhöjning på 0.4° - 0.5° C. Detta är helt orealistiskt och har inget stöd i aktuell forskning. Ett originellt skäl som framförs är att den ökade biomassan som tenderar motverka uppvärmningseffekten. En annan förklaring är att IPCC underskattat växthuseffekten av freongaserna (CFCs) vilket man menar kan förklara den globala avkylningstrenden efter år 2000!

3. Ändringar i vattenstånd, havsis, glaciärer och landisar

Det råder nu bred enighet om att vattenståndsökningen uppgår till något mer än 3 mm/år enligt satellitmätningar under de senaste 18 åren. Genom att de senaste satellitsystemen kan mäta havens massändring och dess volymändring separat vet vi nu att 1/3 beror på volymexpansion (och en följd av havens uppvärmning) och 2/3 på ökad vattenmassa, dvs smältvatten från glaciärer och landisar. Sedan senare hälften av 1800-talet har havsvattenökningen varit 20-25 cm eller ca 1.5 mm/år. NIPCC citerar artiklar som hävdar att ingen trendökning föreligger, vilket knappast har något stöd i aktuella observationer.

Tillbakagången av bergsglaciärer som står för den största delen av havens massökning noteras med små undantag från alla kontinenter. I Alperna har den varit speciellt dramatisk, med en tillbakagång med mer än hälften sedan mitten på 1800-talet. Minskningen har varit särskilt stor de senaste 50 åren. NIPCC förnekar inte detta men har den något märkliga formuleringen citerande Hall: ”and she notes glaciers in all areas have subsequently undergone recession but only in the past 50 years”. Man stöder alltså här att glaciäravsmältningen bara ökat de senaste 50 åren men förnekar samtidigt att havsvattenståndsökningen har tilltagit!

Likaså försöker NIPCC nullifiera reduktionen av sommaris i Arktis med diverse selektiva artiklar. Även om klimatet i Arktis varierar kraftigt så är likafullt sommarisens tillbakagång spektakulär och i sanning statistiskt signifikant och som vi kan se från i år (september 2011) så var ingalunda 2007 en tillfällighet.

På detta sätt fortsätter argumentationen sida upp och sida ned. Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet. Och om det skulle ha någon effekt så är denna huvudsakligen positiv.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014. Tills vidare kan IPCCs utmärkta och välbalanserade utvärdering från 2007 användas.

Lennart Bengtsson

14 kommentarer:

  1. Tack Lennart Bengtsson! Hoppas få se Dig som återkommande skribent.

    SvaraRadera
  2. Lennart,
    Tack för den kärnfulla och klargörande genomgången!

    Med vänlig hälsning,
    PMA

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Apropå havsnivå.
    Någon trendökning kan jag inte se (på Climate4you) som citerar

    "Global sea level since late 1992 according to the Colorado Center for Astrodynamics Research at University of Colorado at Boulder. The data have been prepared by Dr. R. Steven Nerem (nerem@colorado.edu) and Dr. Eric W. Leuliette (leuliett@colorado.edu)"

    Snarare visar graferna att havsytan år 2100 kommer att vara ca 0,2 m högre än nu.

    SvaraRadera
  4. Bengt Ab,
    Tror du kan ha missförstått. Bengtsson talar om ökningstakten senaste decennierna jämfört med medlet sedan mitten av 1800-talet. Det går inte att se i ett diagram över satellitmätningar från 1992-2011.
    Se tex:A 20th century acceleration in global sea-level rise
    Här finns satellitmätningarna hos University of Colorado at Boulder och mycket mer information.

    Se även Climate related sea-level variations
    over the past two millennia


    Lite om framtida havsnivåhöjningar se detta inlägg. Det är inte riktigt så enkelt som att dra en linje fram till 2100.

    SvaraRadera
  5. Ja, det står i din första referens:

    " little acceleration has been detected over the second half of the 20th century."
    Precis som jag menade: havsyteökningar på 2-3 dm till år 2100 kan inte vara speciellt oroande.

    SvaraRadera
  6. Mea culpa - 20 century är inte nutid, väl.

    SvaraRadera
  7. Trevligt med en så meriterad granskning.

    "NIPCC - not the IPCC", är det någon motsvarighet till gamla "Not the nine o'clock news", ämnat att underhålla oss med stolliga argument mitt i allt allvar?

    SvaraRadera
  8. Får jag göra ett inlägg (till)?
    Church & White menar att: liten acceleration på senare halvan av 1900-talet. Signifikant acceleration på första halvan av 1900-talet. Prognosticerad havsnivå år 2100: ca 300 mm högre än år 1990.
    Deras figur 2c: sågtandad acceleration med (förbluffande tydligt) 20-årsintervall topp-topp.
    Intressant - men inte alarmerande.

    SvaraRadera
  9. Bengt Ab,
    vilka är dina perspektiv? Egen tid, barn och barnbarns tid eller längre tid, eget boende eller andras någonstans i världen? Det du bränner av nu lever vidare några hundra år.

    SvaraRadera
  10. Bengt Ab,
    Rekommenderar inlägget refererat till ovan om du vill komma längre i frågan om framtida havsnivåhöjning än 3x100. Tyvärr ter sig 30 cm som ett osannolikt minimum.

    SvaraRadera
  11. Hej!

    Kemp et al skriver att havsytan stiger 2 mm/år, med start ca 1890, dessförinnan (2000 år) tämligen stabil
    Church och White CW menar 1,4 mm/år i snitt från 1870, accelererande från ca 1930. Avtagande acceleration i senare halvan av 1900-talet.
    Avsmältning av 500 Gton landbunden polaris gör inte mer än 1 mm på havsnivån.
    Så jag ser inget stöd för att havsnivån år 2100 skulle öka med mer än säg 300 - 500 mm som worst case.
    Nästa fråga är givetvis konsekvenser av detta. Där jag bor har landhöjningen gjort 2 m sedan Linné, utan att någon gråter. Holländarna hanterar en havsnivå metervis "för hög". Den långsamma höjningen ger god tid till anpassning, skulle takten öka.

    En helt annan diskussionsfråga från länken "Climate related .." ovan:
    Kemp et al menar att de funnit spår av MWP och LIA i sina sedimentbaserade havsnivåproxies - skulle möjligen tala för att dessa fenomen var mer än lokala?

    SvaraRadera
  12. LB kritiserar rapporten för att förringa effekten av CO2:
    "Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet"

    I en artikel i UNT före Köpenhamnsmötet skrev LB:
    "Trots fortsatt ökning av koldioxiden och andra växthusgaser i atmosfären är deras inverkan på klimat och miljö fortfarande ringa jämfört med klimatets naturliga variation"

    Sitter de inte i samma båt?
    /CL

    SvaraRadera
  13. Bengt,
    Kan bara notera att ledande forskare inte delar dina slutsatser. Så frågan är vem man ska lita mest på. Deras slutsatser från år av forskning eller dina från att titta på lite grafer i tre fyra artiklar?

    Ang Kemp et all så ser du hur små variationerna är vid MWP och LIA jämfört med senaste tiden. Vilket också tas upp i artikeln.Kemp et all är ett oberoende stöd för de slutsatser Mann och många fler dragit om paleoklimatet. Tvärt emot NIPCC, SI och andra klimatförvillare.

    "Där jag bor har landhöjningen gjort 2 m sedan Linné, utan att någon gråter." Få gråter för att de får mer jordbruksmark. Det är inte lika roligt när havet tränger in och saltar ner befintlig jordbruksmark. Men du lär klara dig bra verkar det som. Var glad för det.

    SvaraRadera
  14. Mitt svar till signaturen CL är följande:

    Artikeln i UNT i november 2009 var en reaktion mot ett program av Vetenskapsmagasinet den 26 oktober 2009 som innehöll absurda överdrifter om växthusgasernas inverkan bl a en ökad tendens till jordbävningar och vulkanutbrott. Den vände sig likaså mot en uppfattning att klimatet har blivit mer dramatiskt med våldsammare stormar och oväder. Inte ens klimatsimuleringarna indikerar detta.

    Det är helt korrekt att klimateffekten av ökade växthusgaser hittills har varit ringa med en temperaturökning på ca 0.8° C under de senaste 100 åren. Det svenska klimatet t ex kännetecknas av stora naturliga och som vi förstår slumpartade variationer (skillnaden mellan en extremt kall vinter och en mycket mild vinter i Mellansverige uppgår till ca 2/3 av skillnaden mellan en normal sommar och en normal vinter) och liknande variationer kan man finna på flera platser inte minst på höga latituder. Dessa klimatanomalier har en markant regional profil som ändrar sig från år till år.

    Det är emellertid något helt annat än de fortlöpande systematiska ändringar av klimatet som vi har sett de senaste 50-100 åren. Dessa ändringar har en geografisk signatur som täcker in största delen av jorden. Det är denna långsamma klimatkomponent som oroar oss och som vi med allt större säkerhet förknippar med ökande växthusgaser. Den är inte slumpmässig så vitt vi förstår och det är denna komponent av klimatet som är huvudproblemet. Effekten märks knappast i det dagliga vädret men syns tydligt i glaciärminskning och i havens värmeackumulation.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet