John Oliver om Trump och Paris-överenskommelsen

Så här kommenterar John Oliver (Last Week Tonight) Trumps och USAs avhopp från Paris-överenskommelsen.

För den som vill läsa mer om alla felaktigheter i Trumps tal i Vita Husets rosenträdgård förra veckan:

• Trump’s Paris climate agreement speech, annotated by an expert in energy and foreign policy, Vox. (Repris från förra veckan).
• Factcheck Shows Trump's Climate Speech Was Full of Misleading Statements, Scientific American.
• Trump Misused MIT Research in Reasons for Ditching Climate Deal, MIT Technology Review.

Om ett stort ansvar och en mycket liten man

Klimatfrågan handlar i grunden om att ta ansvar: ett ansvar för vilken värld vi lämnar över till våra barn och generationerna som följer efter dem. Någon* sade en gång att vi bör försöka lämna världen i ett något bättre skick än vad vi fann den i. Det är kanske inte alltid vi kan göra det, men vi bör åtminstone försöka undvika att göra världen betydlig sämre. Hur vi förhåller oss till detta ansvar är en av de saker som definierar oss som människor.

Nu har vi nått den punkt där Stora Barriärrevet, många tusen år gammalt, riskerar att dö. 

CREDIT: NETTE WILLIS/AFP/GETTY IMAGES

Den globala temperaturen (mark- och havsytan) fortsätter att stiga. 2014, 2015, 2016 var alla rekordår enligt NASA.

Också haven blir allt varmare.

Havsisen vid Arktis krymper allt mer.

Atmosfärens koldioxidhalt fortsätter att stiga. I mitten av maj gick den rent av över 410 ppm. Det är sannolikt första gången i mänsklighetens historia som detta har hänt.

Tyvärr är ansvar ingenting som USAs 45:e president förstår sig på, och än mindre något som han förmår ta. Donald Trump har alltid levt ett helt igenom själviskt liv. Som affärsman har han utnyttjat och svindlat människor, alltifrån hantverkare som lurats på sin betalning till studenterna på Trump University. Han har skrutit om hur han har använt konkurslagarna för att dumpa över kostnaderna för sina egna misslyckanden på andra.  Han började sin politiska karriär som frontfigur för den rasistiska birther-rörelsen, och när han slutligen erkände att Obama faktiskt var född i Amerika så skyllde han det hela på Hillary Clinton. Han är en "bullshitter" som ofta inte ens verkar bry sig om huruvida det han säger är sant eller falskt. Han blev president genom att vädja till människors sämsta sidor, och vann valet (om än med nästan 3 miljoner färre röster än motståndaren) mycket tack vare rösterna från rasister, kvinnohatare, homofober, vapentokar och religiösa fanatiker. Mentalt verkar han ha slutat utvecklas någon gång i tidig barndom - han är självcentrerad, impulsiv, ytlig, snarstucken, hämndgirig och obildbar, och i grunden väldigt osäker och med ett outsläckligt behov av självhävdelse på andras bekostnad.

Det var därför ingen större överraskning när Trump för ett par dagar sedan tog det fullständigt ansvarslösa beslutet att USA ska lämna Paris-överenskommelsen. Under sitt tal i Vita Husets rosenträdgård när han tillkännagav detta radade Trump upp lögn efter lögn. Det är dock tveksamt om han själv visste att det var lögner, eftersom Trump sannolikt är lika okunnig om vad Paris-överenskommelsen går ut på som han är om t ex klimatvetenskapen eller den amerikanska författningen.

Så vad innebär det här för klimatet? För USA innebär det att klimatarbetet kommer att försinkas på federal nivå tills en mer ansvarsfull och vuxen president tillträder, förhoppningsvis år 2021. Å andra sidan har flera delstater som Kalifornien och New York och fler än 150 amerikanska städer redan uttalat att de tänker fortsätta att arbeta på att uppfylla överenskommelsen.  Många stora företag som General Electric, Microsoft och Apple uttalar också sitt stöd för överenskommelsen (bland de som är glada över Trumps beslut hittar vi å andra sidan Peabody Energy). Och världens andra stora ekonomier som EU, Kina, Japan och Indien tänker fortsätta göra sitt enligt överenskommelsen. Indiens premiärminister säger att det vore en "moraliskt kriminell handling" att svika i klimatfrågan. Förhoppningsvis kommer världens övriga länder också att stanna kvar.

För USA betyder utträdet kanske framför allt att landet ytterligare ökar avståndet till långvariga allierade, och att det alltmer kommer att ses som opålitligt och själviskt. Carl Bildt skriver i WP idag att "Amerika först" skall i praktiken ersättas med "Amerika för sig självt."  "Slutledningen var tydlig", skriver Bildt om Trumps tal, "länder som tidigare beskrevs som allierade med USA ses nu som ett mörkt hot. Paris-klimatöverenskommelsen beskrevs som bara ännu en del av en bredare konspiration mot USA, bedriven främst av länder som traditionellt har setts som allierade". 

Det är inte så vi löser framtidens globala utmaningar. Trumps förvridna psykopatologi (och hans republikanska medlöpares) är ett allvarligt hot mot världen, vare sig det gäller klimatet eller andra miljöfrågor, handel, fred, hälsofrågor, flyktingar eller terrorism.

* "Try and leave this world a little better than you found it, and when your turn comes to die, you can die happy in feeling that at any rate, you have not wasted your time but have done your best."
Robert Baden-Powell

SNL om Trump, Putin och Tillerson

Förra veckan skrev vi om att Trump ämnar utse Exxon Mobil-vd:n Rex Tillerson till utrikesminister i USA och om Exxon Mobils intressen i ryska Arktis. Så här kommenterar Saturday Night Live detta.

Alternativa verkligheter

Klicka på bilden för att komma till videon.

Många Trump-väljare verkar leva i en alternativ verklighet. Det visar en opinionsundersökning från Public Policy Polling. MSNBCs Rachel Maddow i videon ovan (klicka på bilden) redovisar en del av de stundtals bisarra missuppfattningar och åsikter som många Trump-väljare har enligt undersökningen. T ex så tror 40% av dem att Trump fick flest röster i valet - i verkligheten fick Clinton över 2 miljoner röster mer. Och 29% av dem tycker inte att röster från Kalifornien, en av USAs mest liberala delstater, ska räknas med när man beräknar det totala röstutfallet. 14% av Trumps väljare tror att Clinton m fl driver ett pedofilnätverk utifrån en Pizzeria i Washington D.C. (Pizzagate), och 32% är osäkra.

Det här är resultatet av åratal av desinformation och propaganda, från Fox News, från högervridna radiostationer över hela USA, och från "nyhetssajter" som Drudge Report och Breitbart. Man har samtidigt försökt skrämma bort folk från "main stream media" som visar en annan och mer balanserad bild av verkligheten. Etablerade media har visserligen sina brister och det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. Men det är inte vad Amerikanska högern eftersträvar: i stället vill man hålla kvar folk i den egna desinformationsbubblan. Trump höll veritabla hat-sessioner mot närvarande journalister på en del av sina valmöten. Det republikanska partiet har blivit allt mer beroende av en fördummad väljarkår som villigt stoppar i sig all propaganda som man serveras, och detta har kulminerat i Trumps kampanj och valseger.

Det finns stora likheter med klimatförvillarna. Även de bygger upp en alternativ verklighet utifrån en politisk ideologi. Man misstror både etablerade medier och vetenskapliga tidskrifter och organisationer och hämtar istället mycket av sin "information" från lobbygrupper och konservativa tankesmedjor samt från rena antivetenskapliga dårbloggar som WattsUpWithThat och Hockeyschtick. Man hetsar mot klimatforskare och hejar på politisk förföljelse av dessa. Man framför allehanda konspirationsteorier och pseudovetenskap. Sanningen är tyvärr inte något som hålls särskilt högt inom dessa kretsar.

Dessa likheter är inga tillfälligheter - den amerikanska högern har prånglat ut klimatförvillelse en lång tid, och de senaste åren har de flesta vetenskapligt orienterade politikerna drivits ut ur det republikanska partiet bl a av den anti-intellektuella Tea-Party-rörelsen. Trump, som sannolikt kommer att vara den minst vetenskapligt kunniga presidenten i modern tid, liksom den minst läskunniga, har tagit till sig detta. Som chef för Amerikanska Miljövårdsverket (EPA) ämnar han utse Scott Pruitt, justitieminister (Attorney General) i Oklahoma och inbiten motståndare till miljövård. Trumps utrikesminister blir troligen Rex Tillerson, som för närvarande är chef för ExxonMobil, ett av världens största oljebolag som bl a har avtal om att borra i ryska Arktis. Den verksamheten ligger visserligen nere nu p g a de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, men med tanke på Trumps och Tillersons goda öga till Putin och Ryssland kan den kanske snart komma igång igen. Det är en viss ironi att det är den smältande arktiska isen som ger nya tillfällen till oljeborrning i regionen.

Många klimatförvillare verkar se Trump som en frälsare, som mannen som ska rädda världen från de inbillade konspirationerna och skapa ett lyckorike med olja och kol. På den svenska klimatförvillarbloggen Klimatupplysningen (sic!) har man haft rena hyllningsinlägg om honom. Klimatförvillare ligger ofta långt till höger politiskt - även så i Sverige - och Trumps rasism, unkna kvinnosyn, mobbarmentalitet och ständiga ljugande verkar man ha överseende med eller kanske rent av uppskatta.

Men medan dessa individer lallar runt i sina fantasivärldar så kommer den riktiga världen att fortsätta enligt naturens lagar.  Atmosfärens koldioxidhalt kommer att fortsätta stiga och kommer långsiktigt att ta den globala temperaturen med sig. Människor, djur och växter kommer att fortsätta skadas av föroreningar. Men samtidigt är det viktigt att alla rationella människor - i USA, Sverige och resten av världen - som förstår och uppskattar vetenskapen och som kan tänka längre än näsan räcker fortsätter att kämpa för ett stabilt klimat och en ren miljö.

Amerikanska väljarna förkastar civilisationen

Lennart Gäbel

Donald Trump har blivit vald till nästa amerikanska president.  De ideal han står för är rasism, sexism och auktoritarianism.* Han är en person som verkar ha slutat utvecklas mentalt i tidiga puberteten, han saknar impulskontroll, koncentrationsförmåga och empati och han är besatt av dominans och hämnd. Han förefaller lida av en narcissistisk personlighetsstörning. Han har uppvisat en skrämmande okunnighet även i livsviktiga frågor som USAs kärnvapenarsenal, och han är ovillig att lära sig.  Han ljuger i en omfattning som får andra politiker att framstå som korgossar. För att citera republikanen Ted Cruz, som var hans medtävlare i primärvalen (min översättning):

Jag ska berätta för er vad jag tycker om Donald Trump. Denna man är en patologisk lögnare. Han känner inte till skillnaden mellan sanning och lögn. Han ljuger i praktiskt taget varje ord som kommer ut ur hans mun. Och enligt ett mönster som jag tycker kommer direkt från en lärobok i psykologi, så är hans försvar att anklaga alla andra för att ljuga.  

 Nu är Ted Cruz visserligen inget sanningsvittne, men här tycker jag att han slår huvudet på spiken.

Men varför skriver vi om Trump på en blogg som handlar om klimatvetenskap? Därför hans åsikter om vetenskap och om klimathotet är lika illa som allt annat med honom. Tidskriften Scientific American skickade 20 vetenskapligt relaterade frågor till de olika presidentkandidaterna. SA betygsatte varje svar från 0 till 5. Totalt kan man alltså få 100 i betyg. Trump fick 7. Det är inget skrivfel – det ska stå siffran ”sju”. Trump måste vara den mest ovetenskapliga presidenten i modern tid. I sitt svar på frågan om klimatförändringarna så medger Trump inte ens att de är verkliga – han skriver ”climate change” inom citattecken - och i det mesta av svaret pratar han om andra saker.

Och jag förmodar att alla har sett det här tweetet:

Och här är en video där Trump svamlar om klimatet:

Nu finns det indikationer på att Trump kommer att utse Myron Ebell, en industrilobbyist och desinformatör som nu chefar över den konservativa tankesmedjan Competitive Enterprise Institute, till att leda amerikanska mijövårdsverket, EPA. EPA är ett av Trumps många hatobjekt, och Ebells jobb kommer troligen vara att försvaga organisationen. Att utse en lobbyist som Ebell är förresten ett solklart exempel på korruption. Trump må påstå att han (figurativt) vill dränera träsket i Washington, men vad han troligen kommer att göra är att fylla det med giftigt avfall istället.

Klimatforskningen, i alla fall den offentligt finansierade, ligger också farligt till. Vi har redan sett många exempel på hur republikanska politiker trakasserar klimatforskare, och det kommer troligen att trappas upp nu. I vissa delstater som Kalifornien, där väljarna förkastade Trumpismen, kan kanske forskarna vara skyddade. Men det är också viktigt att Europa trappar upp sitt stöd till klimatforskningen, liksom till forskningen kring alternativ energi.  Om USA sviker och sjunker ner i barbari, så måste vi bli starkare i vårt försvar av civilisationen.

*Jag ser visserligen inte hur man kan rösta för Trump om man inte tycker att rasism, sexism och auktoritarianism är åtminstone acceptabelt.  Men för många väljare, både i primärvalet och presidentvalet, handlade det säkerligen också om en misstro mot etablerade politiker som tar emot kampanjpengar från företag och lobbygrupper. Tyvärr lär dessa väljare bli blåsta av Trump. Att tro att en man som föddes till miljonär, som har levt hela sitt liv i rent egenintresse och som brukar snuva småföretagare på deras betalning, verkligen skulle bry sig om dem är väldigt naivt. Hillary Clinton föddes åtminstone inte privilegierad.

Den amerikanska klimatdebatten når nya bottennivåer

Hur tröstlös klimatdebatten måste kännas i USA illustreras bra av det här klippet från the Daily Show som innehåller diskussioner från det amerikanska representanthusets vetenskapskommitté (United States House Committee on Science, Space and Technology). Fler än 300 000 demonstranter vandrade nyligen New Yorks gator som en uppmaning till världens ledare att ta tag i frågan. Samtidigt i vetenskapskommittén? Bottenlös okunskap, medvetna lögner och köpta delegater. Och detta i landet som har världens främsta vetenskapliga kompetens samlad inom sina gränser. Något är ruttet...

Christian Azar om amerikansk klimatpolitik

Att konstatera att världens samlade växthusgasutsläpp behöver minska är förhållandevis enkelt. Att i praktiken genomföra ett sådant världsomspännande projekt har visat sig svårare - hur fördela ansvaret? Förra årets misslyckande i Köpenhamn är ett symptom på hur trögt det går. I en debattartikel i dagens Göteborgs-Posten betonas USA:s nyckelroll i sammanhanget. Artikelförfattare är Christian Azar, som är Chalmersprofessor i hållbara energi- och materialsystem med meriter från bl.a. IPCC-arbete och statsminister Reinfeldts hållbarhetskommission, som utsågs av tidskriften MiljöAktuellt till 2009 års mest inflytelserike person i miljösverige, och som kanske mest av allt är känd för att ha gästbloggat på Uppsalainitiativet med en serie inlägg i vintras. Azar skriver i GP-artikeln:

Internationellt är det nästan bara EU som driver en verkningsfull klimatpolitik. Men för att komma vidare krävs att USA tar sitt ansvar, bland annat genom att på allvar börja minska sina egna utsläpp. Det är först då USA gjort det som man kan räkna med reella framgångar på det internationella planet. Varför skulle Indien och Kina ta på sig bindande åtaganden när USA, som släpper ut 13 respektive fyra gånger mer koldioxid per person än dessa länder, inte gör något rejält åt sina egna utsläpp?

Den just nu avgörande bromsklossen i USA:s klimatpolitik står enligt Christian Azar att finna i senaten, där det hittills visat sig ogörligt att få igenom det lagförslag om handel med utsläppsrätter som togs av representanthuset förra året. Det republikanska motståndet är för närvarande kompakt.

Vad kan då göras? Azar avslutar:

Klimatfrågan är här för att stanna. Det kommer förhandlas och diskuteras, framgångar kommer avlösas med motgångar, och temperaturen kommer obönhörligen fortsätta stiga, decennium efter decennium, ja, troligen under hela det sekel vi har framför oss. Men för att nå verkliga framgångar måste opinionen i USA och resten av världen bli starkare. Senatorer måste känna att de riskerar att inte bli omvalda om de röstar mot klimatåtgärder. Trycket mot världens olika maktcentra behöver öka. Politiker och företagsledare måste våga bilda opinion, även när vindarna blåser i andra riktningar. Innan dess är det svårt att se hur det här problemet ska kunna lösas.