Det finns ingen AGW-teori

Det finns ingen AGW-teori¹ liksom som det inte finns någon "Därför kan fåglar flyga"-teori.

Om vi undrar hur fåglar flyger vänder vi oss troligen i första hand till aerodynamiken och tillämpar dess lagar och teorier. Är vi inte nöjda med det inkluderar vi biomekanik, fysiologi och andra vetenskapsområden som belyser problemen kring fåglars flykt. De teorier och förklaringar vi använder oss av är alla tillämpliga på mycket mer än fåglars flykt, tex. samma strömningsmekanik som beskriver luftens strömning över fågelvingen beskriver vattnets strömning i ett vattenkraftverk.

Vill vi förstå klimatet och människans inverkan på detta använder vi atmosfärsfysik och kemi, klimatologi, ocenanografi, glaciologi och biologi med mer beroende på hur ingående vi vill studera frågan. Vi tar hjälp av kunskap om hantering av fossila resurser från ekonomi och industri. Vi tillämpar alltså den vetenskapliga kunskapen från ett stort antal forskningsfält på problemet människans klimatpåverkan. De teorier och förklaringar som tillämpas kring global uppvärmning tillämpas också inom de olika forskningsfälten för att förklara många andra fenomen.

Antropogen global uppvärmning (AGW) är en av många tillämpningar av vetenskaplig kunskap och som alla andra avancerade tillämpningar väcker den nya frågor och behov av fördjupad kunskap inom olika vetenskapliga områden. Där med driver den forskningen framåt mot bättre förståelse samt förfinade och kanske även nya teorier.

Om nu det inte finns någon AGW-teori varför dyker då beteckningen ofta upp i klimatdebatten. Jag föreslår tre orsaker till detta:

• För den som inte råkar vara specialintresserad av atmosfärsvetenskap, klimatologi eller planetfysik är det högst troligt att mötet med klimatvetenskap skett genom förklaringar till global uppvärmning och artiklar kring pågående klimatförändring. Det är därför lätt att tänka sig att klimatforskningen närmat sig problemet på samma sätt. Alltså som en strävan att ta fram orsaker som kan förklara observationerna kring senaste tidens uppvärmning. Denna bakvända syn förstärks ofta av att många beskrivningar i klimatfrågan börjar med 1900-talets temperaturkurva och sedan följer förklaringarna till denna.
• I framför allt USA finns en kreationistisk tradition att retoriskt utnyttja skillnaden mellan den vardagliga betydelsen av teori och den vetenskapliga. De säger att evolutionsteorin "endast är en teori" för att försvaga dess status i icke vetenskapligt insatt personers ögon (hjärnor). På liknande sätt använder vissa klimatförnekare dubbeltydigheten i teori även kring AGW. (En mer uppenbar variant förringning är naturligtvis AGW-hypotesen.)
  
• Det finns en annan retorisk poäng bland klimatförvillare med att tala om AGW-teorin. Det ger för mottagaren intrycket att förklaringarna till klimatförändringarna är separata från övrig vetenskap. Att tex. växthuseffekten skulle kunna vara helt annorlunda än förväntat utan att det skulle rubba förståelse för andra fenomen samt att deras föreslagna alternativa hypoteser kan leva fritt från övrig vetenskap. Det ger också intrycket att det är en förhållandevis liten grupp forskare som bygger upp denna "teori" vilket gör att anklagelser om fusk och vinklingar blir mer trovärdiga . (Ex. meteorologer enligt Lars Bern)

1 Detta är naturligtvis avhängigt av vad man menar med en vetenskaplig teori. Något som inte är stringent definierat. Jag utgår från att det är en väl belagd förklaringsmodell tillämpbar på en mängd fenomen inom ett eller flera vetenskapliga områden. Se även Wikipedia Scientific theory.