National Geographic: 6 degrees

+1 °C


+2 °C


+3 °C


+4 °C


+5 °C


+6 °C

Är det värt det?

Ett uttalande värt att begrunda angående omställningskostnader till ett koldioxidneutralt samhälle:

Om vi redan hade energi- och transportsystem som mötte våra behov utan att använda atmosfären som sopstation för våra koldioxidutsläpp, och jag berättade för dig att du kan bli 2% rikare, allt du bara behövde göra var att försura haven med risken att föröda korallrev och andra marina ekosystem, riskera att smälta inlandsisar och orsaka snabb havsnivåhöjning, förändra väderförhållanden så att matproduktionsområden kanske inte kan producera tillräckligt med mat och så vidare. Skulle du ta alla dessa miljörisker för att bli 2% rikare?

Uttalandet är av Ken Caldeira, forskare kring global ekologi vid Carnegie Institution, och återges i The Economist nummer "Stopping Climate Change" (Dec. 5-11). Caldeira säger att han ställt frågan i många sammanhang men än så länge har ingen han frågat svarat ja.

Kanske 2% är för lite. 5% eller 7% kanske gör det acceptabelt?

Glaciärerna krymper världen över

Vi har blivit vana att se bilder som den ovan. Men är de urval av "klimatalarmister" eller är det en global trend? I höstas har World Glacier Monitoring Service tillsammans med UNEP publicerat rapporten "Global Glacier Changes: facts and figures" som sammanställde läget och förändringarna hos många av glaciärerna i världens bergskedjor. Sammanställningen visar tydligt att förändringarna är globala och att det handlar om en både snabb och troligen accelererande minskning av glaciärer Jorden över.
Massbalansen, skillnaden mellan tillväxt och avsmältning, visar hur en glaciär beter sig vid den klimatförändring tex ökat snöfall eller ökad temperatur. Om massbalansen är negativ smälter de nedre delarna av tills massbalansen är noll. Om massbalansen är positiv växer glaciären och rör sig ned för sluttningen tills balansen åter är noll. Det tar tid för glaciären att uppnå jämvikt så om klimatet fortsätter att ändras så nås aldrig jämvikten.
Vanligen anges specifika massbalansen vilket är massbalansen dividerat med glaciärens yta. En specifik massbalans på -0,9 m motsvarar en 1,0 m skiva av glaciärens yta som förlorats¹. Nedanstående diagram från rapporten visar den kumulativa specifika massbalansen sammanställt från ett hundratal glaciärer världen över. Värdena före mitten av 60-talet är dock mer osäkra då endast data från ett mindre antal glaciärer finns.²

Den starkt fallande kurvan visar att glaciärerna världen över inte har uppnått balans utan istället har haft en negativ massbalans under senaste halvan av 1900-talet och att takten i trenden har ökat under sista årtiondena. Med andra ord. Förändringen av klimatet fortgår, glaciärerna krymper och det finns anledning att utgå från att avsmältningen ökat sista tiden.

Författarna till rapporten skriver om situationen så här:

There is mounting evidence that climate change is triggering a shrinking and thinning of many glaciers world-wide which may eventually put at risk water supplies for hundreds of millions — if not billions — of people. Data gaps exist in some vulnerable parts of the globe undermining the ability to provide precise early warning for countries and populations at risk. If the trend continues and governments fail to agree on deep and decisive emission reductions at the crucial UN climate convention meeting in Copenhagen in 2009, it is possible that glaciers may completely disappear from many mountain ranges in the 21st century.

Se även inlägget "Who cares?" om effekten på mänskliga samhällen.

1) Is har något lägre densitet än vatten. En liter is väger ca 0,9 kg.
2) De skandinaviska länderna har de äldsta mätserierna med massmätningar från slutet av 40-talet. Se även här för fördelningen av mätningar i undersökningen.
Alla bilder från rapporten

Who cares?

Är klimatförändringarna något att bry sig om egentligen? Det är väl ganska skönt när det är varmt och vill man åka skidor är det bara att flyga ännu längre norrut. Så vem bryr sig? Jo, bland annat har en halv miljard människor som bor runt floderna Indus, Ganges och Brahmaputra anledning till oro.

I en ny artikel i Geophysical Research Letters rapporterar Natalie Kehrwald (Ohio State University) och medarbetare om mätningar dom genomfört på glaciären Naimona’nyi (6050 m öh) i Himalaya. Metoden är intressant, och utnyttjar en oväntad bieffekt av Kalla Krigets kapprustning på 1950- och -60-talen. Tester av vätebomber släppte då ut radioaktiva isotoper, som deponerades i bland annat glaciärer. Resterna kan användas för att undersöka glaciärers utveckling. Den aktuella glaciären saknar spår av de radioaktiva isotoperna, vilket visar att ingen nettotillväxt skett sedan 1950-talet.

Glaciärerna i Himalaya beräknas bidra med upp till 45% av vattnet i de ovan nämnda floderna. Det är väldokumenterat att de flesta (80%) av dessa har krympt sedan 1950-talet och dessutom verkar avsmältningen accelerera. Så här avslutar författarna artikeln:

The surface area of glaciers across the TP [Tibetan Plateau /ErikS anmärkning] is projected to decrease from 500,000 km² measured in 1995 to 100,000 km² in 2030 [Cruz et al., 2007], thereby threatening regional rivers and water resources. Estimates of the impact of Himalayan glacier retreat on water resources have not accounted for mass loss through high elevation thinning such as is currently occurring on the Naimona’nyi ice field. If Naimona’nyi is characteristic of other glaciers in the region, alpine glacier meltwater surpluses are likely to shrink much faster than currently predicted with substantial consequences for approximately half a billion people.

Risken för vattenbrist blir alltså överhängande för en halv miljard hundratals miljoner människor.

UPPDATERING 11/12-09: Med anledning av de fel som upptäckts i referensen Cruz et al., 2007, vilket alltså är rapporten från IPCC:s arbetsgrupp 2, är citatet ovan felaktig.