Fredagsmys: En medioker motionärs resultatutveckling

Det är inte bara på klimatområdet vi ställs inför svårtolkade tidsserier och liknande data. Nedan har jag tabellerat mina resultat på Göteborgsvarvet (världens största halvmara) det gångna årtiondet. Frågan är bland annat i vad mån en trend kan skönjas, och vad vi i så fall kan dra för vidare slutsatser av det. I ett försök att belysa frågan ur olika synvinklar har jag vänt mig till fyra av Sveriges främsta experter på statistisk tidsserieanalys och bett om deras reaktioner.

2000 - 2.02.01
2001 - deltog ej
2002 - 1.57.38
2003 - 1.56.10
2004 - 1.56.02
2005 - 2.01.19
2006 - 2.00.19
2007 - 1.56.35
2008 - 1.53.50
2009 - 1.54.30

Hans-Iwan Bratt: Häggström verkar vara på dekis som långdistanslöpare - hans tid i år är ju klart sämre än förra årets.

Peter Stilbs: Tiderna slår kaotiskt fram och tillbaka med flera minuter. Om man nu med en datormodell skulle vilja simulera Häggströms utveckling, så skulle modellen antingen självsvänga lika okontrollerat hit och dit, eller också misslyckas med att fånga resultatkurvans form. Oavsett vilket blir den uppenbara slutsatsen att idrottsmedicin är en pseudovetenskap.

Maggie Thauersköld: Genes, not training, determine the result.

Lars Bern: De här tiderna är fabricerade av Folkhälsoinstitutet i syfte att skrämma upp folk så att de går med på en utökad skattebas och införandet av fasciststyre.

Obs! Obs! Denna bloggpost är författad i satiriskt syfte. Data är riktiga, men expertutlåtandena är fiktiva. De inlägg i klimatdebatten som jag länkar till från de fiktiva utlåtandena är däremot (om jag förstått det hela rätt) inte avsedda som satir.

Fem variationer på en trend

Även bland de flesta klimatskeptiker är uppvärmningen under 1900-talet ett accepterat faktum. Trots detta dyker det upp påstående av typen "Vintern 1877/8 var varmare än vintern 2007/8" som någon slags argumentation i debatten. Kanske för att antyda att variationerna är så stora så att trenden inte är något att bry sig om.
Vi har tidigare tagit upp frågan om signifikansen hos 1900-talets temperaturökning. Här kommer fem variationer på samma tema. Diagrammen nedan visar åren 1850-2008¹ sorterade i ökande temperaturordning baserat på:

• Global medeltemperatur under året
• Global temperatur december-februari. (Norra halvklotets vinter.)
• Global temperatur juni-augusti. (Norra halvklotets sommar.)
• Varmaste månaden globalt under året
• Kallaste månaden globalt under året

Data kommer från temperaturserien HadCRUT3v. Vertikala axeln visar anomalin, temperaturskillnaden, från normalperioden 1961-90. Horisontella är ordningsnumret i temperaturordning. Längst till vänster är alltså det kallaste året och längst till höger det varmaste.

Föga förvånande kan man konstatera att variationerna ökar om man väljer enstaka topp- eller bottennoteringar eller årstider i stället för hela året. Man ser också att norra halvklotets vinter är den årstid som har störst variation. (Vår och höst har även de lägre variation.)
Men det absolut tydligaste är hur alla serier visar en klar ökning med tiden och hur 1900-talets sista decennier och 2000-talets första toppar listan.

1 Vintertemperaturerna inkluderar vintern 2008/9 övriga fram till december 2008