Visar inlägg med etikett körsbärsplockning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett körsbärsplockning. Visa alla inlägg

6 nov. 2011

Trendigt värre

Senaste tiden har återigen frågan om temperaturtrender kommit upp i klimatdebatten. Detta då "klimatskeptiker" försöker hitta ett kryphål ur slutsatserna från deras tidigare hjälte Muller angående globala uppvärmningen.

Så låt oss med hjälp av lite matematiska verktyg (Octave) och GISS temperaturdata se själva vad som är rimligt att säga om temperaturtrender.
Ovanstående graf visar temperaturutvecklingen 1880-2010.1 Trenden är ett mått på hur snabbt temperaturen ändras, alltså förändringshastigheten. Ju brantare temperaturkurva desto högre trend. Vidare betyder en ökande trend att temperaturkurvan blir brantare (eller lutar mindre neråt). En minskande trend att temperaturkurvan blir flackare (eller lutar mer neråt).

Temperaturtrender kan beräknas utifrån olika tidsintervall. Nedanstående graf visar temperaturtrenderna beräknade för perioden 1880-2010 med intervallen 11, 21 och 31 år. Trenden är markerad vid periodens mitt, alltså tex. sista punkten på röda kurvan är 2005 - mittenåret för intervallet 2000- 2010. Skalan på vertikala axeln är i grader Celsius per decennium


Notera hur det korta intervallet 11 år ger trender som svänger upp till +- 0,2 grader per decennium om man flyttar intervallet några få år. Anledningen är att denna korta trend starkt påverkas av sådant som ENSO (La Nina/El Nino) och effekten av vulkanutbrott. Så korta intervall kan körsbärsplockas för att få nästan vilket budskap man vill.

Trenderna baserade på 21 och 31 års intervaller visar betydligt mindre variationer. Ur dessa kan vi utläsa en snabb ökning av temperaturtrenden under 70-talet när den globala uppvärmningen tar fart. Dagens trend är knappt 0,2 grader per decennium.

Nedanstående diagram visar mer i detalj senaste 40-årens trendutveckling. Vi kan notera att trots de stora variationerna för 11-årstrenden uppvisar den en ökning under perioden. En ökning som återspeglas i den längre 21-årstrenden. Utifrån senaste tidens trendutveckling kan vi knappast finna skäl att förvänta oss en dämpad uppvärmning (snarare tvärt om).
Men temperaturstatistik är naturligtvis "bara" statistik. För att säga något om framtida utveckling måste vi se på orsakssambanden. Vi får helt enkelt modellera det vi vet om klimatsystemet och dess processer samt göra rimliga antaganden om dagens och framtida påverkan. Och vi vet ju vad det ger för resultat.

Se även:
Hur realister och "skeptiker" ser på den globala uppvärmningen
Open Mind: The real problem with the climate debate
BBC Richard Black: 'Hide the decline' revisited
Skeptical Science:   Eschenbach and McIntyre - Seeing the BEST part of the Satellite Temperature Record?

1) Se mer om temperaturserier och anomalier här

12 juni 2009

Fredagsmys: En medioker motionärs resultatutveckling

Det är inte bara på klimatområdet vi ställs inför svårtolkade tidsserier och liknande data. Nedan har jag tabellerat mina resultat på Göteborgsvarvet (världens största halvmara) det gångna årtiondet. Frågan är bland annat i vad mån en trend kan skönjas, och vad vi i så fall kan dra för vidare slutsatser av det. I ett försök att belysa frågan ur olika synvinklar har jag vänt mig till fyra av Sveriges främsta experter på statistisk tidsserieanalys och bett om deras reaktioner.

2000 - 2.02.01
2001 - deltog ej
2002 - 1.57.38
2003 - 1.56.10
2004 - 1.56.02
2005 - 2.01.19
2006 - 2.00.19
2007 - 1.56.35
2008 - 1.53.50
2009 - 1.54.30




Obs! Obs! Denna bloggpost är författad i satiriskt syfte. Data är riktiga, men expertutlåtandena är fiktiva. De inlägg i klimatdebatten som jag länkar till från de fiktiva utlåtandena är däremot (om jag förstått det hela rätt) inte avsedda som satir.

28 apr. 2009

Variationer och trend

En enkel modell för att illustrera detta med variation och trend som förekommer i debatten kring globala medeltemperaturen.
  • Vi antar en trend på 0,02 grader per år
  • Vi har en kortsiktig variation med en period av ca 3 år på 0,05 grader illustrerad med en sinuskurva
  • Vi har en längre variation på ca 12 år på 0,1 grader även den illustrerad med en sinuskurva
Låt oss rita ett diagram över dessa komponenter:

Om vi nu kombinerar dessa får vi:
Vi kan dra slutsatsen att utifrån även ganska långa mätserier göra uttalanden om trender är svårt i en variationsrik miljö. Att använda kortsiktiga förändringar för att avfärda en underliggande trend är direkt förkastligt.
Vad allt för få tycks inse är att riktig klimatologi inte bygger på trendanalys av temperaturer eller liknande utan på fysikalisk förståelse av klimatsystemet. Det är de naturvetenskapliga lagarna och teorierna tillsammans med observationer av relevanta data som leder till klimatologernas slutsatser.

Uppdatering:
Ovanstående är naturligtvis endast en enkel illustration. Ingrid har i kommentarerna gett tips på mer läsning på området:

Tamino: Don’t Get Fooled, Again
Tamino: Stupid is as stupid does
Realclimate: Uncertainty, noise and the art of model-data comparison
Mer om ARMA-processer:
Tamino: Alphabet Soup, part 1: AR
Tamino: Alphabet Soup, part 2: MA
Tamino: Alphabet Soup, part 3a: Parameters for ARMA(1,1)
Tamino: Alphabet Soup, part 3b: Parameters for ARMA(1,1) (continued)

En ny artikel av David Easterling och Michael Wehner på samma tema refereras här

20 mars 2009

Herslow plockar körsbär på Newsmill

Det är ledsamt att se Ernst Herslow på Newsmill upprepa den "körsbärsplockning" som genomsyrar rörelsen som förnekar att människan kan förändra klimatet och som vidare menar att om människan kan förändra klimatet så är det säkert bara bra, och som vidare hävdar att om det trots allt skulle vara farligt för någon att förändra klimatet, så är det säkert inte jag själv som drabbas och om det ändå är jag som drabbas så var det ändå inte mitt eget fel.

Körsbärsplockningen innebär att välja ut enbart de erbarmligt få undersökningar, de erbarmligt få forskare och det erbarmligt lilla statistiska urval som stämmer överens med den egna övertygelsen och sedan anklaga alla andra - som naturligtvis har fel - för att bedriva en komplott och konspiration.

Där det inte finns någon data som stämmer med den egna övertygelsen kan man istället hitta på. Herslow påstår att Arktis vinteris inte visar någon märkbar förändring för de senaste 30 åren. I själva verket saknas 1 miljon kvadratkilometer is. Den som inte märker en sådan förändring, kan säkert undgå att märka precis vad de vill.

Arktis vinterisutbredning 1979-2009 enligt NSIDC

Det är givetvis möjligt att Herslow har missförstått detta, och missförstått hur temperaturförändringen över tropikerna ser ut, men sammantaget ser det istället ut som att Herslow medvetet försöker måla upp en bild som inte stämmer genom att välja ut "rätt" data där det passar honom och upprepa felaktiga påståenden, där det passar bättre.

Jag hoppas innerligt att ingen verkligen tror att politiker skulle ha upptäckt den globala uppvärmningen före klimatologerna eller att kostnaden för att bygga bilar som inte går på bensin skulle vara större än kostnaderna för ett översvämmat Europa.

Jag hoppas även innerligt att ingen fortfarande tror att cigaretter är ofarliga, trots att det var så många som så länge sa att de var rent ut sagt hälsosamma för andningen och om inte hälsosamma så var de åtminstone inte farliga och om de var farliga så var det åtminstone inte ditt fel.

Ändå ser jag människor som röker och människor som tror att det går att argumentera bort det faktum att mänsklig industri har förhöjt den atmosfäriska koldioxiden med 100 ppm på 150 år och att vi vet mycket väl vad koldioxid i atmosfären har för effekt.

Uppdatering:
Med anledning av kommentarerna och diskussionen om isutbredningen före satellitmätningarna påbörjades lägger jag in diagrammet i IPCCs rapport som sammanfattar resultaten av forskningen kring detta.
Röd linje är isutbredningen kring sommarminimum och blå linje kring vintermaximum.
För mer information läs rapporten /Anders M

14 jan. 2009

Den globala uppvärmningen har fortfarande inte avstannat

Jag vet inte hur många liknande bloggposter som finns därute, men uppenbarligen är det här med trender och brus mycket svårt att förstå. Det räcker med enkla analyser av data för att visa att om man påstår att "uppvärmningen avstannat" så måste man också erkänna att "uppvärmningen avstannat" massor av gånger under det senaste halvseklet. Detta gör förstås påståendet att "uppvärmningen avstannat" helt meningslöst.

Om vi plottar "skeptikernas" favoritdataset över den globala medeltemperaturen, nämligen det från satellitmätningar analyserade av forskare (Roy Spencer och John Christy) från University of Alabama Huntsville, får vi figuren nedan.


I grafen finns två trendlinjer införda. Den svarta har med hela datasetet, den röda tar bara med data tom. augusti 2007, vilket i "skeptikernas" lilla värld skulle kunna vara då "uppvärningen avstannade". Som ni ser är skillnaden väldigt liten mellan linjerna, vilket visar att kortvariga fluktuationer har liten effekt på den långsiktiga trenden. Om istället residualerna (dvs. data minus trendlinje) plottas fås grafen nedan.

Här syns tydligt att det inte är något speciellt som händer runt 2008. Avvikelsen från trenden är inte större än den var 1985 eller 1992. Inte heller är perioden av tillfälligt kallare väder längre än vad tidigare perioder var, utan faktum är att perioden är kortare.

De som hävdar att den globala uppvärmningen avstannat verkar inte kunna förstå skillnaden mellan klimat och väder. Eller också vill de inte förstå. Den intressanta frågan i sammanhanget är hur "skeptikerna" kommer att reagera när temperaturen fluktuerar på ett sådant sätt att den hamnar ovanför trendlinjen. Kommer de att ändra sig och acceptera den teori som förutsade detta? Förmodligen inte.

16 dec. 2008

Tuvalu


Jonny Fagerström från Stockholmsinitiativet är tydligen flitig på insändarsidorna och nu fick vi ett tips om en insändare han har i Uppsalas nya tidning om Tuvalu. Jonnys inlägg är ett svar på en annan insändare som bland annat tar upp det allvarliga problemet att havsnivåerna stiger runt om i världen till följd av den globala uppvärmningen som till största delen orsakats av oss människor.

Till att börja med säger den första insändaren att havsnivåerna stiger i genomsnitt med 5-6 mm/år, en siffra som låter hög och som jag inte kan hitta vetenskapligt publicerad någonstans. Det finns dock om man bara väljer ut vissa stationer som referensexempel. Ett exempel på detta är om man kollar på nivåförändringen över en region i stilla havet och indiska oceanen mellan åren 1998 till 2001 (se figur nedan). Det finns också andra exempel men korttidstrender på få stationer ger osäkra resultat och bör undvikas om man försöker beskriva något globalt. Utökar man trenden till hela figuren nedan kan man se att havsnivåökningen i området skulle ligga runt 4 mm/år. (Figur från Church et. al 2006)


Tittar vi på vad den senaste publicerade vetenskapen säger om havsnivåhöjningar så tror man att vi runt 2100 kan ha fått en höjning av havsnivån runt 80 cm. Detta skulle ge en snitthöjning på havsnivån med dryga 7 mm/år.

Åter till Jonnys insändare, om jag försöker bortse från retoriken så påstås det i alla fall att:

-De globala havsnivåerna har ökat långsamt men naturligt sedan senaste istiden.
-Det finns ingen tydlig trend avseende havsnivåhöjning på Tuvalu.

Låt oss börja med det senare påståendet och titta in i vad de senaste vetenskapligt publicerade rönen säger... Church et al. 2006 säger att havsnivåhöjningen på Funafuti (Tuvalu) ligger på 2 +/- 1 mm/år (1950-2001) och skriver vidare att det är tydligt att havsnivåerna i detta område stiger.


Angående det första påståendet så har havsnivån globalt sett stigit med ca 1.8 mm/år det senaste århundradet (bild ovan), det finns också publicerade vetenskapligt granskade uppgifter som ser ut att hålla som säger att havsnivån mellan 1993 och 2000 steg med 3.1 mm/år. Bilden nedan beskriver hur havsnivån har förändrats sedan senaste ”istiden” som ni kan se är den inte jämn, ibland långsam ibland snabb. Något som är tydligt är också den stabila nivå som havsnivån har legat på i slutet av kurvan.


Ergo, om jag av någon anledning skulle ha bott på Tuvalu skulle jag snabbt se till att flytta därifrån.

12 dec. 2008

Fredagsmys: Paradigmskifte inom statistiken

Under de senaste åren har vi sett en vetenskaplig revolution, ett paradigmskifte, inom statistiken. Att analysera meteorologiska data är inte längre förbehållet dem som har en aning om vad dom gör. Ut med gamla räliga grejer som signifikans och autokorrelation, in istället med godtyckliga dataurval och icke-signifikanta trender. På detta sätt kan man nämligen "visa" att den globala uppvärmningen avstannat.

Vi här på Uppsalainitiativet är inte dom som hänger läpp över sånt. Vi inser att vi måste anpassa oss till tidsandan. Som ni säkert vet är det alltid bättre att anpassa sig än att bekämpa de problem man kan tänkas ha. Vi har därför gjort en djupdykning i de temperaturdata från satelliter som University of Alabama, Huntsville tillhandahåller. Resultaten är, minst sagt, chockerande.
Här har vi anpassat en trendlinje till de elva första månaderna under 2008. Vi ser att vi har en mycket kraftig trend mot högre temperaturer. 2.7 grader per årtionde är mycket mer än vad IPCC:s datamodeller förutspår. Inte nog med det, visst verkar det som att det finns en dramatisk brytpunkt vid maj månad? Jodå, kolla här:

Om vi istället väljer att börja trendanpassningen maj månad får vi en häpnadsväckade trend på 8.5 grader per decennium. Vi kan dra två viktiga slutsatser:
  • Globala uppvärmingen har nu accelererat kraftigt, precis som den gjort efter alla andra gånger den avstannat.

  • Ingen av IPCC:s modeller förutspår en så kraftig uppvärmning och de bör, således, förkastas.

5 dec. 2008

Tips till en blivande förnekare

Att vara en förnekare kan vara tungt och otacksamt, vare sig det handlar om evolution, förintelsen, klimatförändringar eller månlandningarna. Därför vill jag här ge några råd som underlättar din vardag.

Du verkar för det fria ordet
Ifrågasättande är självklart en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Det är också grunden för all vetenskap. Ditt engagemang för att sprida kreativa bortförklaringar ska därför uppmuntras av alla demokratiskt och vetenskapligt sinnade personer. Det går faktiskt utmärkt att hävda att de som kritiserar dig har odemokratiska och antivetenskapliga drag. Du vill ju bara att hela bilden av fenomenet ska visas och varje sten vändas. Eller hur?

Du vill demokratisera vetenskapen
Det är faktiskt rätt upprörande att vissa anses veta mer än andra. I ett demokratiskt samhälle har en person en röst och de räknas lika. Varför ska det vara så att bara för att någon arbetat med ett område i tjugo år tillsammans med några tiotals andra så ska den personens åsikter i frågan vara mer värda än dina? Du har trots allt ett brinnande engagemang för frågan.

För striden till motståndaren.
Handen på hjärtat. Din beskrivning läcker som ett såll. Men misströsta inte, detta är normalt för en förnekare. Det viktiga är ju trots allt inte vad du har att erbjuda det viktiga är att de andra har fel. Du ska därför aldrig, om du kan undvika det, svara på frågor om hur du beskriver händelserna offentligt. För alltid över diskussionen till problemen med dina motståndares beskrivning.

Räds inte den överväldigande bevisningen
De mest belagda teorierna och fenomenen har stora mängder data som stödjer dem. För teorier gäller också att väldigt mycket forskning bygger på den teori du vill förkasta. Detta kan för den osäkre förnekaren upplevas som ett problem. Men det är endast en falsk bild. Ju mer undersökningar, fakta och forskning som finns desto fler felaktigheter kan du finna. Människor är trots allt människor och gör fel ibland och naturen är inte lätt att studera alla gånger. Det är dessa fel du ska lyfta fram med stort engagemang och kraft, ty kan verkligen en teori som baserar sig på felaktiga data och leder till felaktiga hypoteser vara sann? Kan du samla tio sådana fel kan du klara nästan varje debatt och så frön av osäkerhet i lyssnarna.

Hänvisa till auktoriteter på rätt sätt
Många välkända forskare och forskningsinstitutioner producerar mycket bra data som du aldrig skulle ha tillgång till själv trots att deras (felaktiga) slutsatser går stick i stäv med dina. Dessa grupper har också gott renommé i omgivningens ögon. Du måste alltså använda denna guldgruva på rätt sätt. Du refererar gärna och ofta till deras namn och data. Men, och detta är det viktiga, referera aldrig direkt till deras hemsidor/artiklar om du kan undvika det. Kopiera bilder, tabeller och diagram eller leta upp andra källor där endast det du vill visa upp finns.
En viktig variant av auktoritetshänvisning är citering. I nästan varje text kan du finna fina citat som styrker din tes. Leta ihärdigt och tveka inte att använda dessa när du finner dem.

Var komplicerad och undvik förklaringar
Vi vet alla hur komplicerad verkligheten är och framför allt hur komplicerad vetenskap är. Tyvärr finns det de som menar att man kan förklara de principiellt viktiga fenomenen från grundläggande enkla resonemang som nästan vem som helst kan förstå. De har den dåliga smaken att även göra detta (trots att det ofta får dåligt betalt). Du får inte bli en av dem. Det vore förödande för din sak. Det viktiga är att verka insatt i de mest obskyra sammanhangen och att ständigt framhålla komplicerade fenomen på ett sådant sätt så att läsaren/lyssnaren förstår att de måste tillkalla en expert om de ska kunna argumentera emot. En annan viktig fördel med denna metod är den osäkerhetskänsla den sprider kring dina motståndares kunskaper samt lyfter fram hur mycket forskning som faktiskt behövs på området för att skingra den osäkerhet du skapat. (Har du riktig tur kan någon rik person bli imponerad och starta ett institut med dig i ledningen, eller varför inte ett fint pris? Var inte blyg - entreprenörer är sin egen lyckas smed.)

Återanvänd argument
Kom ihåg att det alltid finns en ny publik. Det är inga problem att återanvända samma påståenden gång på gång även om dessa av dina motståndare anses tydligt vederlagda. (Du vet ju att de har fel vad de än säger.) Tvärtom så är detta en mycket god metod att sprida ditt budskap.

Utnyttja gamla artiklar
Forskningen går ständigt framåt och ger nya kunskaper. Liksom med bevisningen så är det en möjlighet och inte ett problem om du lär dig att utnyttja detta på rätt sätt. Knepet är att leta i gamla dokument och artiklar. Där finner du de rätta resultaten. Tex: vill du visa på hur skeptisk forskare är till evolutionsteorin kan jag rekommendera skrifter skrivna före 1859. För klimatfrågan fungerar artiklar från före 1980-talet bra.

Luddiga påståenden är dina vänner
Få verktyg är så användbara för förnekaren som luddiga påståenden. Ingen förnekare med självaktning skriver lättkontrollerade hänvisningar om det kan undvikas. Lär dig att fullt ut nyttja uttryck som ”forskare säger att”, ”enligt nya studier”, ”mätningar visar” osv. Detta är extra viktigt när du vill skapa misstänksamhet mot dina motståndare (se nedan.) Uttryck som ”var det inte X som misstänktes för förskingring?” och ”Jag har hört att Y fick pengar från Z för sin rapport” kan rekommenderas.

Rör i den smutsiga byken
Liksom med bevisningen och forskningen så lär dig att utnyttja att bland en stor mängd personer kan du alltid finna några svarta får. Använd detta till fullo och ta vara på varje rykte. Kom ihåg att du arbetar för en god sak när du gör detta så tveka inte att framföra varje misstanke. Allmänheten förtjänar faktiskt att bli varnad.

Lögner
Ja, detta kan kännas jobbigt för nybörjaren. Ska jag verkligen ljuga? Men även om det kan krävas en viss tillvänjning så är det ett vapen som är allt för effektivt för att inte nyttjas. En välformulerad lögn kan skapa stora framgångar, ju fräckare desto bättre. De flesta läsare/lyssnare utgår från att du talar sanning eller eventuellt vinklar något, en rejäl lögn flyttar därför tyngdpunkten till din fördel. Mot forskare som är vana med att deras alster kritiskt granskas av omgivningen är detta vapen extra effektivt i en debatt. De kan bli helt överrumplade och har du riktig tur kontrollerar du resten av tillställningen.
Men om de kommer på mig med lögnen då? Ingen fara, att kalla någon för lögnare möts oftast av ogillande från omgivningen och bevisbördan hamnar på den som utmanar dig. Rätt använd så är lögnen svår att bemöta med enkel bevisning (kom ihåg: var komplicerad) och de flesta kommer efteråt aldrig vara säker på vem som egentligen hade rätt.

Ideologisera
Många kanske undrar varför inte den stora majoriteten håller med dig. Det finns en uppenbar risk att ett flertal får uppfattningen att du har fel i sak. Detta måste du undvika. Att se till att debatten ideologiseras är ditt bästa försvar mot denna fadäs. Var noga med att blanda sakfrågor med moraliska och ideologiska frågor. Lyft fram de moraliska moraset som dina motståndares åsikter leder till, de ekonomiska katastroferna och de obehagliga politiska konsekvenserna. Var inte för försiktig. Varje koppling, hur tunn den än kan tyckas, är värd att uppmärksamma. Tänk på att du är moralens, demokratins och den fria människans försvarare mot mörkermännen.

Jag hoppas att dessa små råd kan hjälpa dig att utvecklas till en tvättäkta professionell förnekare med alla dess möjligheter till uppmärksamhet och inkomster.