Svar på 101 frågor om klimatförändringarna

Australien har oturen att vara hemland för flera av de allra mest ökända klimatförnekarna, som Joanne Nova, Andrew Bolt och Ian Plimer. Nu har det Australiensiska departementet för klimatförändringar och energieffektivisering publicerat en rapport som svarar på 101 frågor om klimatet som Ian Plimer ställer i en bok.

Det är en bra och pedagogisk sammanställning som är läsvärd även för den som inte har kommit i kontakt med Plimers bok, så därför länkar vi till den här (PDF).

Här är ett litet smakprov.

Två Pinatubo varje dygn, året runt

Pinatubos utbrott är ett av de största i modern tid. Under det enorma utbrottet som kulminerade den 15 juni 1991 lämnade 5 kubikkilometer magma och 20 miljoner ton svaveldioxid¹ vulkanen. Askmolnet nådde 34 km upp i luften. Utbrottets frigörande av svaveldioxid, som till stor del hamnade i stratosfären, gav upphov till en global temperatursänkning på ungefär 0,5 grader celsius. I utbrottet frigjordes också ca 50 miljoner ton koldioxid.

Den mängd koldioxid Pinatubo släppte ut motsvarar ett halvt dygns mänskliga utsläpp.
Vulkaner är ett av de absolut mäktigaste av naturfenomen. Det är därför inte förvånande att vulkanernas koldioxidutsläpp figurerar i klimatdebatten så som alternativ förklaring till dagens koldioxidökning eller som anledning att anse att vi ändå är utlämnade till naturens nycker. Speciellt inte när notoriska "klimatskeptiker" som Ian Plimer sprider felaktigheter i frågan.

Emeritus vulkanologen Terry Gerlach reder ut hur det egentligen förhåller sig i en artikel nyligen publicerad i American Geophysical Unions tidskrift Eos - Volcanic Versus Anthropogenic Carbon Dioxide. För att sammanfatta slutsatserna:

• Publicerade studier uppskattar dagens globala koldioxidutsläpp från vulkaner till mellan 0,13 och 0,44 miljarder ton per år med ett föredraget område på mellan 0,15 och 0,26 miljarder ton per år. Mänskliga utsläpp, inkl. skogsavverkning, är ca 35 miljarder ton koldioxid per år.
• Vulkanernas utsläpp är motsvarande två dussin 1 GW kolkraftverk eller 2% av utsläppen från världens kolkraftverk.
• Länder som Kazachstan, Pakistan, Polen och Sydafrika har alla utsläpp per år motsvarande de från vulkanism.²
  
• Förhållandet mellan människans och vulkanismens koldioxidutsläpp har stigit från kring 18 ggr år 1900 till 38 ggr år 1950 och 135 ggr idag. Se diagram nedan.
• Enstaka stora utbrott som tex. Pinatubo, beskrivet ovan, och Mount St Helens kan släppa ut mycket stora mängder koldioxid. Under de 9 timmar då Pinatubos utbrott var som kraftigast spydde den ut 6 miljoner ton koldioxid i timmen vilket är jämförbart med de globala mänskliga utsläppen på 4 miljoner ton per timme. Men inte ens dessa utbrott är tillräckliga för att ge ett globalt avtryck jämfört med mänsklig aktivitet på grund av deras kortvarighet.
• Mänskliga utsläpp motsvarar ett Mount St Helens var 2,5 timme eller ett Pinatubo var 12,5 h. På mindre än tre dagar släpper vi ut lika mycket koldioxid som världens vulkaner på ett år.
• Antagandet att vulkaner skulle släppa ut koldioxid i samma storleksordning som oss leder till antingen orimliga mängder magmaproduktion, mer än 40 ggr den årliga magmatillgången vid världens oceanryggar, eller orimliga mängder koldioxid i magman. Detta tillsammans med observationer om motsatsen stödjer slutsatsen att vulkanism släpper ut betydligt mindre koldioxid än mänsklig aktivitet.
• De mänskliga utsläppen motsvarar en eller flera supervulkaner per år. Supervulkaner är sällsynta, de inträffar med intervaller på 100 000 till 200 000 år, med globala konsekvenser. Den senaste, Toba vulkanen, hade sitt utbrott för ca 74 000 år sedan.
  

Alltså: På geologiska tidsskalor är vulkanism viktig för koldioxidmängden i atmosfären (Se även Kolcykeln - introduktion.) men för dagens koldioxidutsläpp är de en dvärg vid sidan av vad vi åstadkommer med vår förbränning av fossila bränslen.
Ur Gerlach 2011

1 motsvarande en femtedel av de årliga SO₂ från fossila bränslen.
2 Sveriges utsläpp är ungefär en femtedel av den globala vulkanismens.

Uppdatering: Läs gärna mer om vulkaner och klimat på Weather Underground.

Konsten att inte svara på en fråga

Ian Plimer, Australisk "klimatskeptiker" och professor i geologi, utmanade i juli George Monbiot, författare och miljödebattör och skribent för tidningen Guardian, på debatt. Då Monbiot kände till Plimers sätt att debattera angav han som krav för debatten att Plimer först svarade på ett antal direkta faktafrågor kring påståenden i sin bok om klimatfrågan.

Plimer gick med på detta krav men började sedan skruva sig och ställde ett antal mer eller mindre märkliga motfrågor som Monbiot skulle svara på. Till slut inställdes debatten av tidningen som skulle hålla i den.

I förrgår bjöd ABCs Lateline in båda till en debatt och båda ställde upp. Detta är resultatet:

Uppsalainitiativet i Norrbottenskuriren: "Fullt av argumentationsfel"

Uppsalainitiativet svarar på Anders Edwardsson krönika i Norrbottenskuriren

På kurirens ledarsida den 15 augusti skriver Anders Edwardsson att Ian Plimers bok Heaven and Earth förmodligen kommer att gå till historien som början till slutet för växthusteorin. Redan i andra meningen är han ute och virrar. Växthusteorins ursprung hittar vi redan runt 1820 då Joseph Fourier visade hur en atmosfär kan värma en planet. Den svenske nobelpristagaren Svante Arrhenius vidare-utvecklade sedan teorin 1896 då han försökte beskriva hur koldioxid i atmosfären kraftigt skulle kunna förändra temperaturen på jorden. Under de följande dryga 100 åren har "växthusteorin" etablerats och förbättrats.

Att människan har en stark påverkan på den globala temperaturen råder det ringa tvivel om. De tillgängliga vetenskapliga publikationerna som finns har sammanställts av FNs klimatpanel IPCC och dessa målar en tydlig bild av hur människan påverkar klimatet.

Huvuddragen i IPCCs rapporter stöds av alla vetenskapliga akademiker i hela världen, som uttalat sig i frågan. Dessutom gjordes år 2005 en genomgång av närmare 1.000 vetenskapliga artiklar i ämnet, publicerade i granskade publikationer, av den amerikanska geologen och vetenskapshistorikern Naomi Oreskes. Hennes slutsats var att andelen artiklar som ifrågasatte konsensus-uppfattningen var 0 (noll) procent.

Mot detta ställs en icke vetenskaplig granskad bok som bland annat fått följande recension: "Plimers påståenden om människans roll i klimatförändringarna är naiv, visar på dålig förståelse om klimatforskning och bygger på återanvända och förvridna argument som tidigare har blivit överbevisade." Barry Brook, institutet för forskning kring klimatförändringar och hållbarhet vid Adelaide University (samma universitet som Plimer).

Flera forskare har också påpekat att Plimer inte underbygger sina påståenden eller diagram med källor eller fakta, där ibland David Karoly meteorolog vid Mellbourn Universitet. "Felen, icke vetenskapen och allt nonsens i Plimers bok gör att den borde klassas som science fiction." Extremt hårda och ovanliga ord i vetenskapliga kretsar. Det finns många fler forskare som yttrat liknande kritik.

Edwardsson räknar efter detta upp några naturliga processer som kan påverka klimatet på jorden, som till exempel jorden och solens bana och vulkanism. Men detta är något klimatforskarna är mycket väl medvetna om och har med i beräkningarna. Sedan klämmer Edwarsson in ett felaktigt påstående om att få moln ger högre temperatur och fler moln ger lägre. Så enkelt är det inte, molnens effekt beror bland annat också på vilken höjd över jorden de befinner sig på. Men inte heller detta är något nytt för klimatforskarna.

Krönikan i Kuriren är full av argumentationsfel. Till exempel hävdar Edwardsson att eftersom en varmare planet leder till högre koldioxidhalt i atmosfären kan inte ökad halt koldioxid i atmosfären leda till ökade temperaturer. Det är som att påstå att eftersom hönor kläcks ur ägg kan de inte lägga ägg. Att koldioxid frigörs ur varmare jord och hav står inte på något sätt i motsättning till att gasen värmer jorden.

Ett liknande fel finns i argumentet att eftersom planeten Mars blir varmare kan inte jordens uppvärmning bero på en ökad växthuseffekt. Argumentet faller eftersom forskarna pekat ut att den troliga mekanismen bakom den eventuella uppvärmningen av Mars är starka vindar som barlagt svart sten som minskat planetens albedo (vår förståelse av Mars och andra planeters klimatsystem är mycket sämre än jordens). [Se tex här]

"Växthusteorin" är en mycket väl förankrad vetenskaplig teori som tydligt visar att vi måste agera nu för att sänka våra utsläpp av växthusgaser för att vi inte ska drabbas av hårda konsekvenser.