AAAS i skarpt uttalande om attackerna på klimatforskare

American Association for the Advancement of Science (AAAS), världens största vetenskapliga sammanslutning gick igår ut med ett skarp uttalande kring de hot, trakasserier och påtryckningar som många klimatforskare utsätts för:

We are deeply concerned by the extent and nature of personal attacks on climate scientists. Reports of harassment, death threats, and legal challenges have created a hostile environment that inhibits the free exchange of scientific findings and ideas and makes it difficult for factual information and scientific analyses to reach policymakers and the public. This both impedes the progress of science and interferes with the application of science to the solution of global problems.

AAAS vigorously opposes attacks on researchers that question their personal and professional integrity or threaten their safety based on displeasure with their scientific conclusions. The progress of science and protection of its integrity depend on both full transparency about the details of scientific methodology and the freedom to follow the pursuit of knowledge. The sharing of research data is vastly different from unreasonable, excessive Freedom of Information Act requests for personal information and voluminous data that are then used to harass and intimidate scientists. The latter serve only as a distraction and make no constructive contribution to the public discourse.

Scientists and policymakers may disagree over the scientific conclusions on climate change and other policy-relevant topics. But the scientific community has proven and well-established methods for resolving disagreements about research results. Science advances through a self-correcting system in which research results are shared and critically evaluated by peers and experiments are repeated when necessary. Disagreements about the interpretation of data, the methodology, and findings are part of daily scientific discourse. Scientists should not be subjected to fraud investigations or harassment simply for providing scientific results that are controversial. Most scientific disagreements are unrelated to any kind of fraud and are considered a legitimate and normal part of the scientific process. The scientific community takes seriously its responsibility for policing research misconduct, and extensive procedures exist to protect the rigor of the scientific method and to ensure the credibility of the research enterprise.

While we fully understand that policymakers must integrate the best available scientific data with other factors when developing policies, we think it would be unfortunate if policymakers became the arbiters of scientific information and circumvented the peer-review process. Moreover, we are concerned that establishing a practice of aggressive inquiry into the professional histories of scientists whose findings may bear on policy in ways that some find unpalatable could well have a chilling effect on the willingness of scientists to conduct research that intersects with policy-relevant scientific questions.

Uppdatering: Läs gärna även intervjun med Ray Bradley, medförfattare med Michel Mann till "hockeyklubban", angående hans bok Global Warming and Political Intimidation: How Politicians Cracked Down on Scientists as the Earth Heated Up.

Australiensiska klimatforskare under mordhot

I ett nytt lågvattenmärke har aggressiva klimatförnekare tvingat klimatforskare i Australien att gömma sig, leva under polisskydd och under ständigt hot mot sig själva och sin familj.

The Canberra Times skriver bland annat:

More than 30 researchers across Australia ranging from ecologists and environmental policy experts to meteorologists and atmospheric physicists told The Canberra Times they are receiving a stream of abusive emails threatening violence, sexual assault, public smear campaigns and attacks on family members.
...
One scientist said he was advised by police to install a ''panic button'' security alarm in his university office after receiving death threats. Others have removed all contact numbers from their work websites, and deleted social media sites after these were defaced with abusive comments and obscene photographs. One researcher told of receiving threats of sexual assault and violence against her children after her photograph appeared in a newspaper article promoting a community tree-planting day as a local action to mitigate climate change.
...
Australia's new chief scientist, former ANU vice-chancellor Professor Ian Chubb has condemned these email threats as ''an outrageous attack'' on open and public debate.

"These hurtful attacks are intended to intimidate scientists, to scare them off and stop them from participating in public discussions on climate change. They are the antithesis of democratic debate,'' Professor Chubb said.
...
Outspoken climate science critic, Queensland Nationals senator Barnaby Joyce also condemned the attacks as malicious and counter-productive.

''No one deserves that kind of behaviour,'' Senator Joyce said.

Se även: DN, SR, France24

Det är tyvärr inte första gången som forskare hotas på liknande sätt i Australien.

Uppdatering: Påminner om hur en parlamentsledamot i New South Wales (Australien) jämförde forskare med nazister bara för några dagar sedan (2/6)

Uppdatering 8/6: Sveriges Radios "Klotet" intervjuar forskaren Will Steffen om hoten.

Uppdatering 14/6: Mer från Canberra Times om hoten, inklusive en kvinna som höll ett föredrag på ett bibliotek och fick avföring smetat på sin bil.
Påminner även om vårt tidigare inlägg om Clive Hamiltons analys av situationen i Australien och hatbloggarnas inverkan.

Tontrollet

Begreppet ”troll” torde vara välkänt för det flesta bloggläsare: en person som skriver debattinlägg på Internet med avsikt att reta upp andra läsare. Ett troll har ingen avsikt att bidraga konstruktivt till diskussionen utan är snarare ute efter att förstöra den. Det här inlägget handlar om ett mindre känt sorts troll: det så kallade tontrollet.

Tontrollet är på sätt och vis motsatsen till det mer vanliga provokativa trollet: tontrollet vill att alla synpunkter ska få höras, och att ingen ska angripas. Tontrollet uttrycker oro över den hårda tonen i diskussionen. Och visst finns det goda skäl att beklaga tonen i många diskussioner – man behöver inte vara tontroll för att göra det. Om fler personer sade ifrån när någon går över gränsen skulle detta förmodligen göra internet trevligare. Men sådana invändningar kan också användas för att ställa meningsmotståndare i dålig dager, och för att öppna fältet för den andra sortens troll som är svåra att hålla kort om man är alltför snäll. De kan användas för att avvärja berättigad kritik, som när man beklagar sig över ”personangrepp” för att man omnämns med namn när ens argument kritiseras.

Så hur känner man igen ett tontroll? Hur skiljer man på tontrollet och någon som är uppriktigt bekymrad över tonen på diskussionen? I många fall kan det vara mycket svårt att göra, men en viktig ledtråd är asymmetri. Någon som reagerar starkt på (påstådda) övergrepp från ena sidan men ignorerar eller slätar över övergrepp från andra sidan kan vara ett tontroll. I viss mån är det naturligt att man reagerar starkare när man upplever att någon man sympatiserar med angrips på ett orättvist sätt, men om asymmetrin blir för stor så finns det skäl att ifrågasätta det ärliga i uppsåtet. I synnerhet gäller det om personen själv ifråga använder sig, eller vid andra tillfällen har använt sig av grova retoriska figurer. Ett tontroll kan också vara en person som beklagar sig över skarpt formulerad kritik som riktas mot det själv och meningsfränder, men som på sin egen blogg tillåter rena smädelser, inklusive negativa uttalanden om enskilda personers mentala hälsa, jämförelser med nazistledare, eller tal om att efterlevande kommer att utföra vissa kroppsfunktioner på utpekade personers gravar när dessa har avlidit. I ett sådant fall är asymmetrin så stor att man kan vara tämligen säker på att det rör sig om ett tontroll.

Men hur bemöter då man ett tontroll? Det finns fyra grundregler. För det första, ge inte tontrollet ammunition i onödan. Använd t ex inte ett alltför grovt språk. Det är ofta lätt att bli provocerad, särskilt av den provokativa sortens troll (som kan leva i symbios med tontrollen) men försök hålla huvudet kallt. Ibland har tontrollet faktiskt rätt – bjud inte på det. Dessutom finns det andra goda skäl att hålla en hyfsad ton.

Detta ska dock inte leda till att man inte vågar yttra skarp men berättigad kritik. Så den andra regeln är att påpeka för tontrollet att det finns skäl för sådan kritik. Ibland måste man få kalla en lögn för en lögn, som när någon ”skeptiker” för hundrade gången påstår att ”Climategate” bevisar att forskarna fuskar. Den tredje regeln är att påpeka tontrollets asymmetriska förhållande till (påstådda) övergrepp från den egna respektive den andra sidan, om det finns tillfälle för det. Med andra ord: dra fram tontrollet i solen.

Den fjärde och viktigaste regeln gäller för alla troll: ödsla inte för mycket tid på trollet. Inlåt dig inte i långdragna diskussioner. Troll är tidstjuvar!

Illustrationen ovan är gjord av den norske konstnären Andreas Bloch.

Bo Jonsson på bloggen Piprök ger ett exempel på vad ett tontroll kan låta passera från den egna sidan.

Forskare och journalister smädas och hotas

Att klimatforskningen och enskilda forskare är under attack har vi tagit upp tidigare. En otrevlig sida av detta är dödshoten, smädelserna och trakasserierna mot Phil Jones, Michael Mann och andra kända forskare på sista tiden, men det har inte stannat där.

Clive Hamilton rapporterar att i Australien utsätts forskare, journalister och företrädare för miljöorganisationer för en formidabel kampanj av trakasserier och hot via e-post då de uttalar sig i media. Några exempel ur artikeln på vad som skickas till dem:

Till professor David Karoly:
It is probably not to (sic) extreme to suggest that your actions (deceitful) were so criminal to be compared with Hitler, Stalin and Pol Pot. It is called treason and genocide.

Oh, as a scientist, you have destroyed peoples trust in my profession. You are a criminal . Lest we forget.

Till en ung kvinnlig klimataktivist:
Did you want to offer your children to be brutally gang-raped and then horribly tortured before being reminded of their parents socialist beliefs and actions?

Burn in hell. Or in the main street, when the Australian public finally lynchs you.

Till en journalist:
Your mother was a goat f**ker!!!!!! Your father was a turd!!!!!!! You will be one of the first taken out in the revolution!!!!!!!! Your head will be on a stake!! C**t!

Om de skulle vara enstaka mejl skulle det vara otrevliga tecken på störda individer. Men dessa mejl tenderar att komma i klump inom några timmar vilket tyder på att information sprids inom grupper med personer kapabla till hat-mejlande.

I en uppföljande artikel analyserar Hamilton bakgrunden till dessa mejl-attacker och hur de hänger samman med de förnekar-bloggar där konspirationsteorier tillsammans med förtal och smädelser av forskare och andra florerar ohämmat och även uppmuntras av bloggägaren.

Jag förutsätter att alla deltagare i den svenska klimatdebatten är överens om att hat-mejl och andra trakasserier inte är acceptabelt och att det är ett ansvar för alla att motverka den typen av beteenden.

Hamiltons hela artikelserie:
Bullying, lies and the rise of right-wing climate denial
Who is orchestrating the cyber-bullying?
Think tanks, oil money and black ops
Manufacturing a scientific scandal
Who's defending science?