Hyckleri av Stockholmsinitiativets Göran Ahlgren

Olle Häggström drar masken av Ahlgren i en Newsmill-artikel (17/1)

Göran Ahlgren är arg. Han vill att DN skall be om ursäkt för sitt språkbruk, och han efterlyser "en sansad, saklig debatt från alla läger utan bitoner av förnedring och hån". Men om det nu är en sådan debatt han är ute efter vore ett bra första steg om han rannsakade sig själv en smula.

...

Den 11 april 2010, i ett nyhetsbrev från SI, kommenterar samme Ahlgren den Aftonbladet-artikel i vilken jag diskuterar hur forskare utsätts för allt från den primitiva hånskrattsmetoden ovan till förtal, trakasserier och mordhot. Hånfullt och skadeglatt meddelar Ahlgren i sitt nyhetsbrev att jag "för en gångs skull prickat helt rätt", samt att jag "är förtvivlad och gråtfärdig".

...

Ahlgren vill att DN, VoF och vi andra, av något slags etiketts- eller artighetsskäl, skall undvika ord som "klimatförnekare". Och det vore ju väldigt bekvämt för Ahlgren, SI och övriga vetenskapsförnekare att kunna fortsätta med sina flagranta ohederligheter och sin irrpropaganda utan att behöva riskera att vi andra – vi som tar vetenskapen på allvar och som insisterar på att väga in hela den samlade vetenskapliga kunskapsmassan innan vi tar ställning i svåra klimatfrågor – kallar dem vid deras rätta namn.

I sammanhanget är det värt att påminna om Ahlgrens och Stockholmsinitiativets falska anklagelse mot Phil Jones som de spred över världen i våras. När Ahlgren talar om sansad och saklig debatt torde tungan svartna i hans mun.

Om vådan att debattera med förnekare

Uppsalainitiativets egen Olle Häggström var på Engelsbergs bruk i Västmanland häromdagen för att debattera klimatförändringarna. Evenemanget sponsrades av Axel och Margareta Ax:son Johnsons stiftelse. Champagne, god mat, operasång och vetenskapliga diskussioner. Vad mer kan man väl begära? Ja, en sak kanske. I en debatt är det alltid trevligt med en gemensam verklighetssyn. Uppenbarligen trodde arrangörerna att det skulle gå att destillera fram en sådan. Så här sa till exempel stiftelsens VD Kurt Almqvist till SRs Johan Bergendorff.

Det här var ett försök att lyfta frågan och få ihop de antagonistiska grupperna till ett möte. I bägge lägren förnekar man idag uppenbara sanningar som man annars skulle kunna ta till sig om det inte vore för att man hejar på AIK eller Djurgården…

Har man den bilden av klimatdebatten har man nog ätit för många snittar med klimatförnekarlobbyister. Några av de inbjudna talarna öppnade med att spä på fotbollsstämningen. Mer från Bergendorffs referat:

Journalisten Niklas Ekdahl (fd DN:s ledarredaktion) inledde med vårt behov av undergångsberättelser av typen Avatar (den film som spelat in mest pengar i världen) och som han beskrev som My Little Pony fast på en annan planet. Ekdahl plussade sen på med Lejonkungen, Pocahontas, myten om Gaia och Ragnarök och trodde att Usama Bin Ladin snart kommer bli klimatkramare han också. Idéhistorikern Svante Nordin från Lund gav ytterligare exempel som Noaks ark, Babels torn och Atlantis. Budskapet gick hem i publiken: dagens klimatlarm är bara en i raden av undergångsmyter som vi gillar att straffa oss själva med.

Ett vetenskapsfilosofiskt påpekande kan vara på sin plats. Bara för att det tidigare förekommit falsklarm betyder det inte att alla larm är falsklarm. Särskilt inte om man tar i princip alla sina exempel på falsklarm från sagornas värld. Vad de här inslagen hade på seminariet på Engelsbergs bruk att göra är uppenbart. Inte för att illustrera hur man värderar vetenskaplig information, utan endast för att redan från början skapa ett misstroende mot forskarna som var där för att informera om klimatförändringarna. Det var i och för sig ingen dålig samling företrädare för vetenskapen man hade fått dit. Fysikprofessor Ulf Danielsson från Uppsala var där, och även professor Johan Rockström från Stockholm Environment Institute, liksom professor Markku Rummukainen från Lunds universitet och SMHI. Plus som sagt vår egen Olle Häggström. Om Rummukainen skriver Bergendorff:

Denna välmeriterade klimatforskare såg under hela föredraget ut som om han tänkte: Här står jag inför ett gäng huliganer som när som helst skulle kunna börja kasta ruttna tomater på mig. När han lämnat konferens på eftermiddagen för att hämta på dagis, var det flera talare som gjorde sig lustiga över honom på ett synnerligen ovärdigt sätt.

Det här beteendet är förstås något som alla känner igen som har stött på klimatförnekarflocken. Olle Häggström har sedan länge tröttnat på det här och riktade, liksom flera gånger förr, vass kritik mot klimatförnekarna. Bergendorff igen:

När det var nämnde Häggströms tur att tala så gick han också till frontalangrepp på vissa i rummet som han menade förde debatten på en beklämmande låg nivå, och vissa fall spred rena vetenskapliga lögner. Oklart dock enligt Häggström om det var av okunskap eller medvetet.

Olle drog sig inte för att peka ut specifika lögner och ohederligheter från lika specifika och vid namn omnämnda meddebattörer. Detta föranledde en av dem att kritisera honom för användande av personangrepp. I sak var kritiken måhända riktig, men de här personangreppen behövs tyvärr. Möter man en debattmotståndare som ideligen far med osanning måste man ju påpeka det. Annars blir det lätt att allmänheten får en skev bild av vad som är verklighet och vad som är rena påhitt. Ett exempel på ett sådant missförstånd fanns redan i inbjudan till seminariet. Så här skriver Bergendorff:

Redan inbjudan till mötet ”Climategate & hotet mot isbjörnarna” fick mig fundersam. Journalisten och moderatorn Lotta Gröning hade bland annat skrivit om Climategate:

”Den stora katastrofen för teorin om den människopåverkade globala uppvärmningen tycks vara det som kom att benämnas Climategate. Skandalen blev ett faktum i november förra året då över ett tusen e-postbrev offentliggjordes efter ett dataintrång. Breven visade att forskarna manipulerat fakta för att påvisa klimatförändringarna och att de dolt information som talade mot idén om människans inverkan på klimatet”.

Jag frågade Gröning vad hon byggde det påståendet på eftersom flera oberoende utredningar redan friat Phil Jones East Anglia universitet (vars mail stulits) från alla misstankar om forskningsfusk. Hon tog då tillbaka alltihop och sa att det var en gammal text hon skrev innan alla fakta blev kända.

Mötet verkar mest ha blivit ett evenemang där klimatförnekarna kunde roa sig kungligt på forskarnas och arrangörernas bekostnad. Olle berättar vidare om mötet:

Det var hyfsad ordning under själva föredragen, men diskussionspassen blev desto mer kaotiska, och dominerades av folk som (trots att någon champagne ännu inte serverats) gastade i mun på varandra om att "IPCC är korrupt!", "koldioxid är livets gas!!", och "Al Gore försöker slå i oss att havsytan kommer att stiga sju meter på två veckor!!!".

Den som trodde sig inbjuden på en informerad debatt drog alltså en nitlott. Bergendorff summerar:

Min reflektion efter den här dagen var att många klimatskeptiker beskriver sig som motarbetade sanningssökare utan resurser. Igår på Engelsbergs bruk var klimatskeptikerna i förkrossande majoritet och bjöds därmed inte på något stort motstånd men väl champagne, lyxmiddag och operasång.

Kul för dem. Tråkigt för "debatten". Vi inom Uppsalainitiativet uttrycker härmed våra sympatier för Olle som kastade bort en hel dag på eländet.

Läs även professor Ulf Danielssons reflektioner: "Ett kollapsat seminarium".

Häggström i Aftonbladet: "Forskare trakasseras av klimatskeptiker"

Den låga nivån och de billiga retoriska knepen har vi börjat vänja oss vid, men på senare tid har en annan tendens i klimatdebatten blivit tydlig, nämligen att delar av klimatskeptikerrörelsen inte längre nöjer sig med retorik, utan övergått till trakasserier, huliganism och i vissa fall ren kriminalitet.

Olle Häggström skriver på aftonbladet.se om de vedervärdiga metoder som forskare bemöts med och hotet på flera nivåer som det innebär:

Det verkligt tragiska med allt detta är att klimatskeptikerna, om de är framgångsrika i sin huliganism, kan lyckas göra en självupfyllande profetia av deras bild av klimatforskarsamhället som ett fort där man till varje pris försvarar gamla förstelnade dogmer. Ty om klimatvetenskapen konstant befinner sig under detta slags belägring finns en uppenbar risk att forskarna blir obenägna att tala fritt och öppet om de vetenskapliga osäkerheter som faktiskt finns.

Men i det läget får vi inte hamna, ty en klimatforskning som opartiskt söker sanningen om vår planet har vi knappast råd att avvara.

Läs hela artikeln här!

Uppdatering 2010-04-09: Stockholmsinitiativet har också en debattartikel i Aftonbladet. De underblåser hatet med sina vanliga förvrängningar, misstänkliggöranden och felaktigheter.

Man läsa mer om smutskastningen och förföljelsen av klimatforskare här, här, här och här.

Servettfysik av Stockholmsinitiativet

Olle Häggström i kommentar till intervjun med P-O Eriksson i Ny Teknik:

Jag vet vad Eriksson grundar sig på i den frågan. Det är en uträkning som Gösta Walin, hans kollega i Stockholmsinitiativet, gjort. Det är en uträkning som får plats på en bordsservett.

Genom att ignorera såväl klimatsystemets tröghet som inverkan av andra faktorer än koldioxid kommer Walin fram till en grovt vilseledande siffra. Och med den tror sig Eriksson kullkasta vad hela den samlande klimatvetenskapen kommit fram till. Vetenskapligt omdömeslöst.

Kommentaren gäller den beräkning av klimatkänsligheten som Häggström tidigare kritiserat här.

Ny Teknik uppmanade i samband med intervjun P-O Eriksson att framföra sina tre bästa argument. Dessa är:

1. Jordens medeltemperatur har alltid varierat kraftigt av naturliga orsaker och kommer att fortsätta göra så. ... Ingen mänsklig aktivitet har påverkat tidigare dramatiska förändringar.
2. Koldioxid är jämfört med vattenånga en obetydlig växthusgas och har, på grund av den logaritmiska effekten, redan givit sitt största bidrag. Vattenånga och tillhörande molnbildning kan såväl stoppa direkt solinstrålning (avkylande) som stoppa utgående värmestrålning (uppvärmande). Inga datamodeller i världen kan beskriva detta och förutsäga framtiden och det då närmast ”ointressant” att med olika antaganden foga in koldioxidens inverkan på systemet.
3. Ett sista argument för att jaga koldioxid sägs vara ”försiktighetsskäl” och att vi ändå ska sluta förbruka våra fossila tillgångar. Min invändning är att de åtgärder som nu vidtas mot koldioxid ökar slöseriet

Att punkt tre inte har något med den vetenskapliga grunden för koldioxidens växthuseffekt att göra torde vara uppenbart. Punkt två är direkt strunt baserat på förvrängningar och amatörfysik av sämsta sort, så som Häggström påpekar i citatet ovan. Eriksson anför märkligt nog Henrik Svensmark som referens för punkten trots att Svensmarks hypoteser varken kan förklara senaste tidens temperaturhöjning eller säger det minsta om koldioxidens växthuseffekt. Återstår punkt ett och jag lämnar åter ordet till Häggström:

Med hans sätt att argumentera skulle man kunna påstå att eftersom stormar och andra naturliga fenomen utplånade skogar i förhistorisk tid så kan inte heller dagens kalhyggen ha något med mänsklig aktivitet att göra.

Uppsalainitiativet på Klimatforum 2009 x2

Den 3 oktober arrangeras Klimatforum 2009 i ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm. Uppsalainitiativet är med – klockan 11.00-12.15 modererar Anders Emretsson en paneldiskussion med Olle Häggström, Markku Rummukainen och Sverker Sörlin på temat Att bemöta desinformation i klimatfrågan.

Hela programmet kan laddas ner här (pdf-format).


Den 26-27 september arrangeras Klimatforum 2009 på Drabanten, Bangårdsgatan 13, i Uppsala. Uppsalainitiativet inleder kl 11.15 den 26/9 med ett föredrag av Anders Martinsson på temat Att bemöta desinformation i klimatfrågan.

Program kan laddas ner här (pdf-format)

Ny klimatvetenskap 2006–2009

Regeringens kommission för hållbar utveckling ordnade idag ett seminarium, där bland andra Olle Häggström satt i panelen, om den senaste tidens klimatforskning med anledning av rapporten av Markku Rummukainen och Erland Källén som på uppdrag av kommissionen gjort en genomgång av de nya rön som tillkommit sedan IPCC WG1 AR4.
Rapporten som går att läsa här. innehåller bland annat följande:

• Växthusgashalterna i atmosfären fortsätter att öka. Ökningstakten
för koldioxid är högre än tidigare.

• En diskussion kring betydelsen av senaste årets (2008) temperatur. Det är inte frågan om något trendbrott.

• Resultat som tyder på att havsytans höjninstakt varit högre 1993-2003 än snittet för hela perioden 1963-2003

• Den kraftiga minskningen av Arktis is är större än tidigare förväntat och kan vara en "tröskeleffekt". Västra Antarktis har en tydlig uppvärmningstrend. Beläggen för att uppvärmningen vid polerna är kopplat till antropogen uppvärmning har stärkts.

• Studier av Landisars avsmältningshastighet pekar på att havsytan kan höjas mer än vad som angavs i AR4, det kan röra sig om en meter under de närmaste 100 åren.

• En nederbördsändring som stämmer med förväntningarna har kunnat konstateras

• Svårigheterna att nå 2 graders-målet har ökat bland annat då ny forskning tyder på att havets förmåga att ta upp koldioxid minskar.

• Korrektionen av havstemperaturmätningarna direkt efter andra världskriget och urbaniseringseffekter. Osäkerheten om sambanden mellan global uppvärmning och orkaner har ökat.

• Stoftpartiklar och mätningar av temperaturökningen i troposfären. Förbättringar i metoder för det senare har lett till bättre överensstämmelse med modellernas förutsägelser.

• Nya studier ger stöd för att Solens inverkan på uppvärmingen är högst begränsad både via direkta intensitetsförändringar och indirekt via kosmisk strålning och molnbildning.

mm

Författarna sammanfattar:

Slutsatserna i den naturvetenskapliga delen av IPCC rapporten från 2007 står sig fortfarande väl sett i ljuset av nya forskningsresultat som publicerats under de senaste 2-3 åren. På vissa områden har tidigare skattningar bekräftats, på andra områden har justeringar gjorts. Inom några områden har en mer nyanserad bild trätt fram. Kunskapsläget inom klimatforskningsområdet är inte statiskt, men dess huvudsakliga grunder framstår även i ljuset av den senaste forskningen som robust.

Se seminariet via Regeringskansliets hemsida.

Olle Häggström tar ära och heder av Stockholmsinitiativet

Olle Häggström gör sågspån av Stockholmsinitiativets & Lars Berns trovärdighet på Newsmill. En sågning i den högre skolan som är en ren njutning att läsa - i alla fall om man är konnässör av vetenskaplighet och akademiska sågningar. Det finns inget att tillägga (utom möjligen Häggströms tidigare VoF-artikel), så klicka er över dit och läs.

Ett stalltips om svaret: De kommer att jaga efter Häggström som person, låtsas som de aldrig har läst motargumenten mot sina repetitiva utsagor och komma dragande med resultat från någon forskare som använt slagrutor för att komma fram till att klimatet nog inte existerar alls, faktiskt, när man tänker efter.

HMS Victory bryter den fransk-spanska linjen under slaget vid Trafalgar

Stockholmsinitiativet vilseleder om klimatvetenskapen

Olle Häggström som länge deltagit i debatten mot klimatskeptikerna och deras pseudovetenskapliga förvirringstaktik har idag (14/3-09) svarat Stockholmsinitiativet i Västerbottens-Kuriren. I samarbete med Olle publicerar vi även här hans svar.

I en debattartikel (12/3) ondgör sig miljödebattören Jonny Fagerström, tillsammans med nio medförfattare, över "alarmister" på klimatområdet. Av författarna presenteras inte mindre är fem som professorer och en som docent, vilket kan synas ge trovärdighet åt artikeln - tills man granskar deras argumentation.
Deras påstående att "man inte kunnat visa ett signifikant orsakssamband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar" visar på djup okunskap om forskningsläget. De utnämner också klimatvetenskapen till "ett allvarligt hot mot hela vetenskapssamhällets trovärdighet". Men i själva verket är det inte den seriösa klimatvetenskapen som står för detta hot, utan artikelförfattarna själva, då de viftar med sina fina professorstitlar trots att artikeln enbart bjuder på löst tyckande utan förankring i den vetenskapliga litteraturen.

Vidare påstås att klimatforskarnas datormodeller "är konstruerade så att måttligt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären ger upphov till en avsevärd uppvärmning". Härmed antyder de att forskarna väljer modellernas mekanismer och parametrar helt godtyckligt, eller (ännu värre) i syfte att uppnå så dramatiska resultat som möjligt. Det intryck som härmed frammanas är grovt vilseledande.
Klimatmodellerna bygger på experimentellt och empiriskt välunderbyggda mekanismer som exempelvis koldioxidens växthusgasegenskaper och annan grundläggande fysik. Vissa av de fysikaliska parametrarna är kända med mindre precision, men i sådana fall körs modellerna gång på gång med olika val av parametervärden, för att på så vis ge en uppfattning om hur stor osäkerhet i resultaten som den bristande parameterprecisionen ger upphov till.
Inlägget i VK är bara det senaste i en lång rad av snarlika inlägg från en sammanslutning kallad Stockholmsinitiativet, som sedan i somras ihärdigt spridit desinformation om klimatfrågan i svensk dagspress. Det finns inte här utrymme att i detalj gå in på pseudovetenskapligheterna i deras påståenden.
Jag vill istället rekommendera läsaren att ta del av min granskning av Stockholmsinitiativet i tidskriften Folkvett 4/2008, samt den efterföljande diskussionen i Folkvett 1/2009.

Låt mig slutligen kommentera detta med "alarmism" - ett i sammanhanget mycket märkligt skällsord. När vetenskapen upptäcker att mänskligheten står inför stora faror bör den givetvis slå larm.
Man kan undra vad som skulle hända om Jonny Fagerström oaktsamt kliver ut i gatan utan att notera den framstormande lastbilen, och en medtrafikant ropar "Akta dig!". Måhända svarar Fagerström då medtrafikanten med ett indignerat "Förbaskade alarmist!".

Olle Häggström
professor i matematisk statistik, Chalmers

Till VK 12/3

Uppdatering:Idag också i SvD

Stockholmsinitiativet som pseudovetenskap

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers, har skrivit en mycket läsvärd artikel om Stockholmsinitiativet som pseudovetenskap och säljare av en konstrovers.
Läs den här
Naomi Oreskes undersökning av vetenskapligt konsensus kring klimatfrågan som beskrivs i texten finns att läsa här
Min enda tvekan är om Stockholmsinitiativet verkligen når upp till tillräckligt hög intellektuell nivå för att vara en pseudovetenskap då de inte driver någon egen hypotes om klimatet utan endast idkar polemik.