Vad har dessa personer gemensamt?

Al Gore, Angela Merkel och Margaret Thatcher är alla politiker som har eller har haft ledande befattningar i viktiga industriländer. De är även kända för sitt engagemang i klimatfrågan. Vad har de mer för gemensam nämnare?

1) En bakgrund inom utvecklingsfientlig miljöaktivism

X) En strävan efter statligt övertagande av produktionsmedlen och främjandet av en ekofascistisk världsregering

2) En gedigen bakgrund inom naturvetenskap

För de som funderar över varför denna fråga ställs hänvisas hit

Bert Bolinföreläsningen 2011 av Ralph Keeling

Bland det finaste en forskare kan få postumt är en årlig föreläsning uppkallad efter sig. Än finare är att få ett forskningscentrum med sitt namn. Professor Bert Bolin har med all rätt fått båda.

Varje år sedan 2008 annordnar Bert Bolincentret för klimatforskning en årlig föreläsning öppen för allmänheten med någon av de riktigt stora inom klimatforskningen. I år var det professor Ralph Keeling som talade. Ralph Keeling är ansvarig för Scripps CO2-program som bland annat sköter de världsberömda koldioxidmätningarna på Mauna Loa sedan 1958 efter hans far David Keeling, som var den som startade och drev dessa under många år.

Föreläsningen tog avstamp i klimatvetenskapshistorien där David Keeling, Bolin och svensk-amerikanen Carl-Gustav Rossby spelat avgörande roller och inspirerat varandra, framför allt i studiet av atmosfärens och havens kemi. Under föreläsningen tog Keeling upp det allt för ofta bortglömda faktum att klimatforskarna redan på 70-talet fick huvuddragen klara för de mänskliga utsläppens påverkan på klimatet. De förutsåg i slutet av årtiondet det vi ser och har sett de senaste decennierna.

En intressant del av fördraget var beskrivningen av Keelings pågående projekt som studerar koldioxidcykeln via mätningar av syrenivån i atmosfären. Bakgrunden är behovet att studera marksänkan för koldioxid. Den extra koldioxid som tillförs genom mänsklig aktivitet tas upp till en del av haven och till en del av växtlighet på land. Årligen ökar koldioxidnivån med drygt hälften av utsläppen från fossil förbränning.¹ För havens upptag finns det väl fungerande modeller medan markupptaget är betydligt osäkrare. Detta för att det är mycket komplext att modellera världens omväxlande växtlighet och dess biologi men även då människan påverkar upptaget genom skogsavverkning och annan aktivitet som frigör koldioxid men också skogsplantering och liknande som ökar upptaget. Keelings angreppsätt är en metod att kringgå problemen med direkt analys av markupptaget.

Vid förbränning av fossila bränslen binds syre från atmosfären med kolet. Koldioxidhalten ökar och syrehalten minskar. Vid upptag i växtlighet sker det omvända, koldioxid tas ur atmosfären och syre tillsätts via fotosyntesen. I haven sker det däremot ett kemiskt upptag av koldioxid utan motsvarande syreavgång.
Alltså, om havet var den enda sänkan för koldioxid skulle syrehalten i amosfären sjunka lika mycket som krävs för att förbränna det fossila bränslet men ju större andel som tas upp på land² desto långsammare skulle syrehalten sjunka. (Om all koldioxid från förbränningen skulle tas upp av växtlighet och inget kemiskt skulle syrehalten vara konstant.) Genom att beräkna hur mycket kol som förbränns, mäta ökningen av koldioxidhalten i atmosfären, beräkna upptaget i haven samt mäta förändringen av syrenivån kan Keeling och hans medarbetare beräkna nettot för koldioxidsänkan på land. En av svårigheterna är att förändringen av syrehalten liten jämfört med den mängd som finns i atmosfären så det ställer mycket stora krav på mätnoggrannhet. Resultaten visar att land står för ett nettoupptag av koldioxid i överenstämmelse med kolbudgetberäkningar.

Förhållande mellan syre och kväve i atmosfären uttryckt i avvikelse i miljondelar från ett standardvärde. (Källa NOAA)

Under den avslutande delen av föredraget reflekterade Keeling över klimatfrågan som ett svårt politiskt och psykologiskt problem. Ett problem där väldigt många, jordens befolkning, är berörda och där tidsskalan i så väl åtgärder och effekter är decennier.

1) En annan metod är att lägga till även bidraget av koldioxid från landanvändning. Då blir det knappt hälften av det totala bidraget som blir kvar.

2) Detta är förenklat. Även i haven tas koldioxid upp genom fotosyntes vilket tas hänsyn till i det vetenskapliga arbetet liksom att syre och kväve frigörs då haven blir varmare.

Föredrag i Göteborg och Stockholm på måndag

Nu på måndag (den 30 maj 2011) har hugade åhörare såväl på Sveriges framsida som på dess baksida möjlighet att höra företrädare för Uppsalainitiativet diskutera några av sina erfarenheter och tankar kring klimatdebatten.

I Göteborg kommer Erik Svensson att framträda i Föreningen vetenskap och folkbildnings regi, på Restaurang Bazar, Haga Kyrkogatan 14, kl 19.00. Anländ gärna i god tid, ty VoF:s möten i Göteborg brukar vara välbesökta och det blir ofta fullt på den mysiga restaurangen. Rubrik och sammanfattning:

Ska vi vara skeptiska till klimatvetenskapen?

Fick du mersmak efter Erik Svenssons föreläsning på Vetenskapsfestivalen i Göteborg? Eller missade du det kanske helt och hållet? Den 30 maj har vi nöjet att återigen låta Erik föreläsa om problemen med skepticismen mot klimatförändringarna. Det här är ett längre format av den 15-minutersföreläsning som i Vetenskapsfestivalens programblad beskrevs på följande vis:

"Klimatskeptikerna" i Stockholmsinitiativet tilldelades utmärkelsen Årets Förvillare 2010 av föreningen Vetenskap och folkbildning. Vad innebär det att ha ett vetenskapligt skeptiskt förhållande i klimatfrågan? Begrepp som auktoritetstro, konsensus och kritiskt tänkande kommer att behandlas.

I Stockholm samma afton är det jag som framträder. Det rör sig om ett arrangemang av föreningen Ingenjörer för miljön och äger rum på Hilton Hotel vid Södermalmstorg (Slussen). Deras s.k. MiljÖl-pub inleds ca kl 17, medan mitt föredrag börjar 18.00, med följande rubrik och sammanfattning:

Bland klimatforskare och klimatförnekare

Både i Sverige och internationellt (allra främst i USA) finns högljudda opinionsbildare som inte drar sig för att förvränga vetenskapen i syfte att bagatellisera klimathotet. Vad är det som driver dem, och hur bör de bemötas? Dessa frågor behandlas av Olle Häggström, som är professor i matematisk statistik på Chalmers, ledamot i KVA och IVA, och en av skribenterna bakom den folkbildande klimatvetenskapsbloggen Uppsalainitiativet.

Richard Muller Hide the decline

Ja det är ju fredag, dagen innan... och medans ni väntar på Bieber, lite fredagsmys.

Oneliners

Vi har ofta här på UI diskuterat olika typiska retoriska grepp som tenderar att återkomma i klimatförnekarretorik. Se t.ex. Lars Karlssons sammanfattning av de metoder som Oreskes och Conway tar upp i sin bok, eller de båda analyser av typiska bloggkommentarstrick vi mer nyligen lagt fram.

Jag vill idag diskutera ett specifikt och ofta använt grepp, nämligen en särskilt förrädisk sorts oneliner. Tricket är att komma med ett påpekande som i och för sig är sant (så att man slipper stå till svars för att ha ljugit), men som är noggrant utvalt för att leda åhörarnas eller läsarnas associationer i någon specifik riktning som går alldeles på tvärs mot det vetenskapliga kunskapsläget. Ett typexempel på sådan oneliner är "Klimatet har alltid förändrats, även långt före människans tid!". Baktanken är att åhöraren själv skall fylla i den outtalade fortsättningen: att det därför inte finns någon anledning att tro att dagens klimatförändringar skulle ha annat än helt naturliga orsaker. Ett annat typexempel är ”Koldioxid är livets gas!”, denna gång med den underförstådda konklusionen att fortsatt ohämmade koldioxidutsläpp därför inte kan ha några farliga konsekvenser.¹

Jag har svårt att tänka mig att någon skulle ställa sig upp och explicit försvara den här sortens försåtlig argumentationsteknik – eller hade, ty i söndags hände det faktiskt! I ett föredrag om klimatförnekarretorik som jag höll på ett möte i Stockholm arrangerat av Miljöjournalisternas förening och Bert Bolincentret nämnde jag tekniken ifråga. I publiken fanns bland andra Stockholmsinitiativets generalsekreterare Göran Ahlgren², som i den efterföljande diskussionen begärde ordet och förklarade att han ville kommentera just tekniken med oneliners. Jag minns att jag tänkte att nu kommer väl något kålsuparargument om att även företrädare för det läger Ahlgren och hans gelikar kallar "klimatalarmism" har kunnat beslås med samma teknik. Döm om min förvåning när hans ärende istället var att ta tekniken i försvar. Han hävdade att väl valda oneliners är ett bra sätt att få folk att börja tänka. Just så!

Ahlgren levererade också ett exempel på vad han menade var en förträfflig oneliner: "Vet ni hur många Vasalopp som ställts in genom tiderna? Tre, varav ett på 80-talet och två på 30-talet." Ingen i lokalen kände sig föranledd att vidare kommentera detta exempel, eftersom onelinerns funktion var så uppenbar. Tanken är naturligtvis att åhöraren skall bortse från sådana subtiliteter som distinktionen mellan lokal vädervariation och global klimattrend, eller de betydligt större tekniska och ekonomiska resurser Vasaloppesarrangörerna har idag jämfört med på 30-talet när det gäller att skapa åkbara förhållanden även snöfattiga år, och istället snabbt konkludera att den omtalade uppvärmning som skulle ha ägt rum under 1900-talet verkar det inte vara mycket bevänt med.

Till saken hör att bara några minuter tidigare hade någon i publiken ställt en fråga om huruvida det var rätt uppfattat att ingen längre ifrågasätter att det sedan 1900-talets början skulle ha ägt rum en uppgång i globalt temperaturmedelvärde om 0,7-0,8 grader. Ingen protesterade mot denna beskrivning,³ och Ahlgren (eller om det möjligen kan ha varit Lars Bern) förklarade att det minsann inte är uppvärmningen i sig som ifrågasätts, utan de bakomliggande orsakerna.

Det flagranta självmål som Ahlgren strax därpå gjorde genom att leverera en billig oneliner i avsikt att ifrågasätta just denna temperaturuppgång undgick nog ingen i lokalen utom honom själv.

Fotnoter

1) Förutom den förhöjda växthuseffekten med tillhörande globala uppvärmning, finns även andra konsekvenser som ger anledning till oro, kanske främst försurningen av våra världshav.

2) Även Lars Bern, en annan av de mer högljudda svenska klimatförnekarna, var närvarande. Efteråt skrev han ett referat av mötet på The Climate Scam, där han (som väntat) inte har mycket till övers för min föreläsarinsats, och dessutom passar på att leverera en del anmärkningsvärda påståenden om Uppsalainitiativet. Fullt så långt som Stockholmsinitiativets Ingemar Nordin går han inte i sin negativa karaktärisering av oss, men han kallar oss "vänsterradikal lobbygrupp" och spekulerar över om vi möjligen i lönndom är "finansierade av EU". Den diskussionstråd som följde på Berns referat är för övrigt en förträfflig illustration till den moraliska avgrund som The Climate Scam utgör. Bland mycket annat kan nämnas hur den kommentator som kallar sig Labbibia häver ur sig ett påstående om att jag "skrek 'kreationist, kreationist' åt Dr Roy Spencer vid det famösa riksdagsseminariet för något eller ett par år sedan". Att denne Labbibia i skydd av sin anonymitet tillåter sig att redovisa dylika fantasier⁴ är måhända inte något att förvånas över. Vad jag däremot finner anmärkningsvärt i sammanhanget är att ingen av det kanske halvdussinet personer som dagligen frekventerar The Climate Scam och som faktiskt var närvarande på mötet i Riksdagshuset (inklusive såväl bloggägarinnan Thauersköld som bloggpostförfattaren Bern) såg sig föranledd att korrigera denne Labbibias påstående. Det verkar faktiskt som om etiketten på The Climate Scam tillåter vad för slags påståenden som helst, halt oavsett sanningshalt, så länge inte någon i klimatförnekarlägret hamnar i skottlinjen. Fördragsamheten med Labbibias utbrott kan kontrasteras mot deras gränslösa upprördhet över den "smutskastningskampanj" i vilken vi på Uppsalainitiativet sanneingsenligt återger vad Ingemar Nordin haft att säga om hälsoeffekter av passiv rökning - en upprördhet som fortsatt eka i den nu aktuella diskussionstråden.

3) Inte heller jag valde att invända, trots frestelsen att beslå såväl Ahlgren som Bern med att upprepade gånger de senaste åren ha försökt sprida rökridåer kring huruvida 1900-talets globala medeltemperaturuppgång faktiskt ägt rum.

4) Den som är nyfiken på vad jag verkligen sade i Riksdagshuset den 13 maj 2009 kan förslagsvis läsa de noteringar jag gjorde några dagar senare, och kanske för säkerhets skulle jämföra med Maggie Thauersköld Crusells videoinspelning.

Refusering är inte censur

Då ett flertal av våra kommentatörer inte tycks vara informerade om skillnaden mellan att få en text refuserad och censur vill vi uppmärksamma detta:

censur
censu´r, förhandsgranskning av innehållet i kommunikationskanaler som t.ex. tidningar, böcker, filmer, radio- och TV-program. Censur har normalt utövats av statliga myndigheter för att hindra spridning av sakuppgifter och synpunkter som enligt de styrande inte bör komma till allmän kännedom. I Europa fick censuren sitt genombrott på 1500-talet, för att i Sverige inskränkas betydligt i samband med 1766 års tryckfrihetsförordning. ( Källa NE)

refusering
När en utgivare väljer att inte ge ut en författares, konstnärs eller musikers verk kallas det refusering. Det kan till exempel handla om att en tidning eller ett förlag avböjer publiceringen av en artikel eller ett manus eller om att ett skivbolag avböjer att ge ut en musikers musik.

Refusering misstas ibland för att vara censur, men termen är missvisande eftersom censur handlar om statlig förhandsgranskning av material som omfattas av yttrandefriheten. Eftersom det inte är en rättighet att publicera sig i en viss tidning eller på visst förlag är inte en refusering liktydigt med censur. En refusering kan bero på skilda orsaker, allt från en tidnings politiska inriktning eller ämnesområde, eller ett förlags eller skivbolags antagande om ett manus eller en skivas säljbarhet till ett museums åsikter om en tavlas omoraliska budskap kan spela in. (Källa Wikipedia)

I enlighet med vår moderieringspolicy kommer kommentarer som ropar censur att alltså att refuseras.

IPCC reformerar sig

Som vi skrev om i höstas lät IPCC Inter Academy Council (IAC) göra en oberoende granskning av organisationens processer och procedurer. Nu har IPCC beslutat om ett flertal förändringar och policyer i enlighet med rekommendationerna. Bland annat dessa:

• Strikt policy kring möjliga intressekonflikter hos de som medverkar i framtagningen av IPCC-rapporter. Policyn behandlar så väl finansiella som andra intressekonflikter men särskiljer samtidigt mellan bestämda uppfattningar i en fråga och intressekonflikter.
• Utvecklat kommunikationsstrategi för att säkerställa objektivitet, transparens och upprätthålla IPCC som en policyrelevant men policyneutral organisation.
• Upprättat ett arbetsutskott för att effektivisera arbetet och ta hand om frågor som uppstår mellan de ordinarie sessionerna.
• En standardiserad och spårbar metod för alla huvudförfattare att använda vid beskrivning vetenskaplig osäkerhet och bedömningar av den vetenskapliga förståelsen av en fråga.
• En tydlig procedur för att utvärdera och korrigera konstaterade fel inom en kort tid. Detta inkluderar en funktion dit de som anser sig ha hittat ett fel kan vända sig och få respons. Konstaterade fel med korrigeringar kommer att publiceras på IPCCs hemsida.
• Huvudförfattare kommer att utvärdera en stor bredd av vetenskapliga, sociala och ekonomiska åsikter och dokument så länge de är vetenskapligt och tekniskt giltliga. Dock är icke vetenskapliga tidningar och tidskrifter i princip inte godtagbara som källor medan bloggar, sociala medier och nyhetssändningar är uteslutna som källor.

För detaljer kring de beslutade förändringarna se IPCCs hemsida.

Amerikanska vetenskapsakademin ryter till mot desinformationskampanjer och medias oförmåga att hantera klimatfrågan

Vi bloggade tidigare om en ny rapport om klimatförändringarna som släppts av den Amerikanska vetenskapsakademin. Läser man den lite noggrannare hittar man också följande sågning av hur amerikansk media hanterar klimatfrågan.

"Most people rely on secondary sources for information, especially the mass media; and some of these sources are affected by concerted campaigns against policies to limit CO2 emissions, which promote beliefs about climate change that are not well-supported by scientific evidence. U.S. media coverage sometimes presents aspects of climate change that are uncontroversial among the research community as being matters of serious scientific debate. Such factors likely play a role in the increasing polarization of public beliefs about climate change, along lines of political ideology, that has been observed in the United States."

Inga små ord för att komma från en vetenskapsakademi, jag har aldrig sett något liknande i alla fall.

Att kommentera en klimatartikel

Det finns vissa knep som är bra att kunna när du som "klimatskeptiker" vill kommentera en artikel om klimatforskning på tidningarnas hemsidor eller på bloggar. Här kommer en liten genomgång av några väl beprövade knep:

Måsen
Allt som oftast innehåller artikeln namn på kända forskare som Mann, Jones, Dessler, Rockström eller andra kända från klimatdebatten som Gore, Wijkman eller helt enkelt IPCC. Om du är tidig i kommentarsfältet ska du inte missa att skriva vad som helst som du kan komma på som kan smutsa ner namnet. Irrelevant, sant eller inte spelar ingen roll. (Se vidare: Fusk)

Proklamationen
Referenser och sådant som vetenskapare håller på med är egentligen helt onödiga. Proklamera bara hur det står till i världen. Det är faktiskt upp till de andra kommentatörerna att vederlägga ditt påstående. Är du lite ambitiös kan du göra en Gish-gallop för att fullständigt dominera kommentarsfältet. Det skadar inte om du får med något om "climate gate", "hockeklubban" eller liknande. (Se vidare: Fusk)

Svara på frågan
Detta är ett lite mer krävande knep men användbart om du vill ha en debatt. Ställ upp några frågor som du vill ha svar på för att övertygas om AGW. Skadar naturligtvis inte med några rejäla halmgubbar. När nu andra kommentatörer svarar på dina frågor med referenser och annat vetenskapligt använder du någon av nedanstående tekniker:
* Ändrar förutsättningarna för frågan
* Hänvisar till att källorna är pro AGW och därför opålitliga.
* Börjar skriva om Yamal, hockeyklubbor och ”climate gate” (se vidare: Fusk)

Hotet från framtiden
Det skadar aldrig att påpeka att framtida människor kommer att skratta åt artikelförfattarna. Det kräver ingen som helst kunskap om ämnet eller någon ytterligare argumentation. Lägg gärna till något om hur idiotiska alla tycker författarna är redan i dag.

Du håller med till 90%
På forum eller liknande kan det finnas skäl att framstå mer vetenskaplig, om inte annat av PR-skäl. Då finns denna femstegsmetod:
Du är naturligtvis överens till 90% med AGW-företrädaren vad det än stod i det du kommenterar. Du påpekar att självklart värms jorden men lägger till något om måttligt eller att orsakerna är komplexa.
Nu är det dags att följa upp med din egen tolkning av klimatvetenskapen; havsströmmar, solcykler eller kosmisk strålning kan rekommenderas. Använd gärna fina ord och förkortningar. (Om du inte vet vad de betyder gör det inget.)
Gå vidare till någon lämplig AGW-halmgubbe som du gör en längre utläggning kring. (Kommer du inte på något annat se Ordboken.) Slutligen avslutar du din kommentar med en analys av varför halmgubben är fel samt att du tycker klimatalarmismen är överdriven.

Ordboken
Har du tur har någon använt ordet ”klimatskeptiker" eller ”förnekare” i artikeln eller tidigare kommentarer. Detta ger dig möjlighet att lägga ut texten om att ingen ifrågasätter att det finns klimat eller hur obehaglig du finner termen ”förnekare”. Liknande nedvärderande generaliseringar över en diversifierad grupp individer torde inte få förekomma – speciellt inte från en bunt klimatreligiösa miljömuppar.

Fusk
Även om du vet att ett flertal utredningar inte funnit några belägg för fusk vare sig kring ”climate gate” eller ”hockeklubban” så finns det ingen anledning att inte ta upp dem. Det är ju faktiskt så att utredningarna inte övertygat dig personligen om att det inte förekommit fusk. Och så länge de inte gjort det har du närmast en plikt att ta upp detta vid varje tillfälle. Vi har ju faktiskt åsiktsfrihet här i landet, än så länge, och den bör nyttjas. Det är upp till de andra kommentatörerna att bevisa forskarnas oskyldighet inför dig.

Ha en utväg
För att undvika det orimliga att du skulle behöva tillstå att du har fel, eller än värre att en AGW-are har rätt, är det viktigt att ha en utväg. Om det börjar bli obekvämt i debatten skall du genast göra något av följande:
* Klaga på den dåliga debattonen och vägra svara på fler ohövliga frågor
* Ta genast upp något helt annat ämne. Gärna någon teknikalitet om väderstationer eller årsringar.
* Deklarera att du har blivit missförstådd och ondgör dig över hur ingen vill ta upp de svåra frågorna. NB: Du ska naturligtvis inte gå in på vilka dessa är!
* Spela ut "climate gate"-kortet (se ovan: Fusk.)

Det finns naturligtvis många fler varianter som du kan använda dig av. Det viktiga är bara att du undviker varje form av konstruktivt samtal.

Amerikanska vetenskapsakademin släpper ny rapport om klimatförändringarna

Amerikanska vetenskapsakademin (och dess amerikanska systerorganisationer) har släppt ännu en rapport om klimatförändringarna. I kortversionen av rapporten skriver man bl a:

Klimatförändringar pågår, orsakas med stor sannolikhet huvudsakligen av utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter och utgör betydande risker för ett antal mänskliga och naturliga system. Utsläppen fortsätter att öka, vilket kommer att leda till ytterligare förändringar och större risker. Att bemöta dessa risker är en avgörande utmaning för USA och världen i dag och inför många decennier framåt.
...
Enligt den här rapportens författarkommittés bedömning så betyder de miljömässiga, ekonomiska och humanitära riskerna med klimatförändringarna att det finns ett pressande behov av omfattande åtgärder för att begränsa förändringarnas storlek och för att förbereda anpassning till deras konsekvenser. Det finns många skäl till att det är obetänksamt att skjuta upp sådana åtgärder, t ex:

• Ju tidigare vi gör allvarligt menade ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser, ju mindre blir riskerna med klimatförändringarna och ju mindre tryck blir det på att genomföra större, snabbare och potentiellt dyrare minskningar senare.
• En del av effekterna av klimatförändringarna kommer när de väl har inträffat att bestå i hundratals eller rent av tusentals år, och de blir svåra eller omöjliga att "ogöra". Däremot kan många åtgärder som svar på klimatförändringarna backas eller skalas tillbaka om de visar sig mer krävande än vad som behövs.
• Varje dag jorden runt görs stora investeringar i utrustning och infrastruktur som kan binda oss vid större växthusgasutsläpp i flera decennier framåt. Det är viktigt att få relevanta incitament och riktlinjer på plats nu så att de kan vägleda sådana investeringsbeslut.
• Många av åtgärderna för att minska sårbarheten inför klimatförändringarnas effekter är förnuftiga investeringar som kommer att ge skydd mot naturliga klimatvariationer och extrema händelser.

Wegmanartikel dras tillbaka

USA Today rapporterar att den vetenskapliga tidskriften Computational Statistics and Data Analysis har beslutat att dra tillbaka en artikel från 2008 av bland annat Professor Edward Wegman på grund av plagiat. Artikeln var en uppföljare till den (ö)kända rapport till kongressen vars allmäna undermålighet vi dokumenterat tidigare.

Ställd inför fullbordat faktum att hans studie innehåll plagierat material väljer Wegman det kanske minst hedervärda alternativet, nämligen att skylla ifrån sig på en student. Nåväl, som tur är har Wegman vänner som är trogna i vått och torrt.

Läs även på Deep Climate. DC var den första att uppmärksamma fusket i Wegmans arbeten.

Uppdatering: USA Today har frågat en expert om artikeln. Hon är inte imponerad.

Uppdatering 24/5: Nature tar upp återtagandet och utredningen kring Wegmanrapporten i en ledare.

Lindzens illusioner och Moncktons myter

Den stora klimatbloggen Skeptical Science har samlat granskningar av argument från två av världens mest citerade "klimatskeptiker", Richard Lindzen och Christopher Monckton, under egna rubriker.

Klicka på bilderna för att komma till samlingarna:

Richard Lindzen är en amerikansk atmosfärsfysiker och professor i meteorologi vid MIT. Han är den akademiskt mest välmeriterade av "klimatskeptikerna". Lindzens huvudargumentation är kring låg klimatkänslighet och att minskningar av koldioxidutsläppen är kostsamma och onödiga.


Christopher Monckton är politisk konsult, författare och kolumnist. Känd för sina föredrag fulla med mer eller mindre märkliga påståenden.

Rappande klimatforskare!

Inte Tupac och Biggie direkt men inte illa..



yo....we're climate scientists.. and there's no denying this Climate Change Is REEEEALL..

Who's a climate scientist..
I'm a climate scientist..
Not a cleo finalist
No a climate scientist

Droppin facts all over this wax
While bitches be crying about a carbon tax
Climate change is caused by people
Earth Unlike Alien Has no sequel
We gotta move fast or we'll be forsaken,
Cause we were too busy suckin dick Copenhagen: (Politician)

I said Burn! it's hot in here..
32% more carbon in the atmosphere.
Oh Eee Ohh Eee oh wee ice ice ice
Raisin' sea levels twice by twice
We're scientists, what we speak is True.
Unlike Andrew Bolt our work is Peer Reviewed... ooohhh

Who's a climate scientist..
I'm a climate scientist..
An Anglican revivalist
No a climate scientist

Feedback is like climate change on crack
The permafrosts subtracts: feedback
Methane release wack : feedback..
Write a letter then burn it: feedback
Denialists deny this in your dreams
Coz climate change means greater extremes,
Shit won't be the norm
Heatwaves bigger badder storms
The Green house effect is just a theory sucker (Alan Jones)
Yeah so is gravity float away muther f**cker

Who's a climate scientist..
I'm a climate scientist..
I'm not a climate Scientist
Who's Climate Scientists
A Penny Farthing Cyclist
No
A Lebanese typist
No
A Paleontologist
No
A Sebaceous Cyst
No! a climate scientist! Yo! PREACH~!


Written and performed by Climate Scientists, Dan Ilic, Duncan Elms and production by Brendan Woithe at Colony NoFi.

Uppdatering 2/6 : Extended version video.

Al Gores nya projekt

Al Gore är aktuell med ett nytt projekt. Han har inte uppfunnit internet, men han har låtit mjukvaru-utvecklare göra sin bok "Our Choice" till den första interaktiva fullängdsboken för iPad. Boken är uppföljaren till "En obekväm sanning." Du kan ladda ner boken via den här sidan.


Al Gore's Our Choice from Push Pop Press on Vimeo.

Hjälp klimatforskningen

Följer du årstidernas skiftningar i naturen? Då kan du hjälpa till Svenska fenologinätverket - som studerar blommningstider - genom att rapportera dina iakttagelser.

De vill få in rapporter från hela Sverige om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning. Registrera dig som observatör och logga in innan du skickar in dina observationer, så får dina rapporter högre trovärdighet.

Svenska fenologinätverket organiserar ett landsomfattande nätverk av observatörer. Kontakta dem på www.blommar.nu om du vill bli så kallad fenologiväktare. Fokus ligger på ett 50-tal vanliga växter.

    

Våren 2008 initierades ett svenskt fenologinätverk med representanter från frivilligorganisationer, universitet, och myndigheter. Nätverkets målsättning är att samla in fenologiska data. Liknande nätverk finns eller bildas just nu i många länder världen över. Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över, och vårt behov att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå. Fenologinätverket avser att bygga upp en databas baserad på såväl enskilda personers observationer som på data insamlade från fält- och forskningsstationer. Databasen kommer även att omfatta historiska data. Tillsammans kommer dessa data att vara av stor betydelse för vår förmåga att möta klimatförändringens effekter.
Du kan läsa mer om Svenska fenologinätverket i två artiklar, som publicerats i Svensk Botanisk Tidskrift: Bolmgren m.fl. 2010 (pdf) respektive Dahl m.fl. 2008 (pdf).

Klimat och fenologi

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide, när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just dessa skiften i naturen - tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg. Förutom att beskriva dessa tidsmönster försöker fenologer förstå vad som styr dem och vad som händer om dessa tidsmönster förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden och därmed förändras de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel. Störst utmaning kommer detta att vara för växter eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med de förhållanden som råder på deras växtplats. Många växter är dessutom beroende av insekter för pollinering och av fåglar för fröspridning. Vi vet i dagsläget väldigt lite om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av klimatförändringen, och det är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

Det är väl belagt att växter påbörjar sin växtsäsong och blomning tidigare nuförtiden. I Uppland blommar till exempel hägg och syren 6-7 dagar tidigare nu än för 50 år sedan, och vårblomningen har tidigarelagts ungefär dubbelt så mycket som midsommarblomningen.

Källa: Kjell Bolmgren, Sveriges lantbruksuniversitet

Sanningen ligger inte alltid någonstans mitt emellan

Ibland får vi i Uppsalainitiativet ta del av uppfattningen att vi och Stockholmsinitiativet är lika goda kålsupare. Lika ofta hävdas det (blott på grundval att vi i motsättningen mellan å ena sidan klimatvetenskapens mainstreamposition, och å andra sidan de konspirationsteorier som ekar i klimatförnekosfären, nästan genomgående tar vetenskapens parti) att vi är extremister. Vi avvisar å det bestämdaste dessa beskrivningar, som tycks bygga på ett felaktigt symmetriargument. När en viktig fråga diskuteras publikt så är det inte alltid så att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Richard Dawkins och Jerry Coyne har skrivit några kloka ord om den här problematiken - rekommenderas!

Ny forskningsrapport om Arktis

En sammanfattning av en ny rapport om läget i Arktis, ”Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic” (PDF, hemsida) har just släppts av av Arktiska rådets arbetsgrupp för miljöövervakning (Arctic Monitoring and Assessment Program). Rapporten är avsedd att vara underlag till IPCC:s nästa rapport. I arbetet med rapporten deltog bl a Margareta Johansson från Lunds universitet, som berättar om rapporten i forskning.se.

– De förändringar vi ser är dramatiska. Och de är inga tillfälligheter. Trenderna är entydiga och avviker från mönstren om man jämför med ett längre tidsperspektiv, säger Johansson.

Det här har rapporten att säga om läget i Arktis nu:

• De senaste 6 åren är de varmaste som har uppmätts i Arktis.
• Det finns bevis för att förändringar i två komponenter av den arktiska kryosfären, snö och havsis, redan bidrar till att snabba upp uppvärmningen.
• Utbredningen och tiden för snö och havsis har minskat över hela Arktis, och permafrosten värms upp.
• De största ismassorna i Arktis - mångårig havsis, bergsglaciärer och det Grönländska och andra istäcken - minskar snabbare det senaste decenniet än vad de har gjort tidigare.
• IPCCs modellkörningar från 2007 underskattade de förändringar som vi ser nu.

Det här är vad man har att säga om framtiden i Arktis:

• Det maximala snödjupet kommer att öka i många områden, men den årliga perioden med snö kommer att bli kortare.
• Det arktiska havet kommer att bli nästan isfritt på sommaren inom detta sekel, och förmodligen inom 30 eller 40 år.
• Förändringar i kryosfären orsakar stora förändringar i ekosystemen, vilket påverkar de människor som är beroende av dessa.
• Förändringarna påverkar de arktiska samhällena på många nivåer, och kommer att ge upphov till både utmaningar och möjligheter.
• Transporter och åtkomst till resurser påverkas av förändringarna i snö, vatten, is och permafrost.
• Arktiska infrastrukturer (byggnader mm) kan skadas av förändringarna.

Förändringarna i Arktis är betydelsefulla även globalt sett:

• Mindre snö och is leder till att mer värme absorberas av solen.
• Utsläppen av koldioxid och metan kan öka när marken och sötvatten värms upp.
• Havsströmmar kan påverkas.
• Smältvatten från arktiska inlandsisar kommer att bidraga allt mer till en stigande havsyta, och havsytan beräknas att stiga med 0,9 till 1,6 meter.

Rapporten föreslår de här åtgärderna:

• Människorna i Arktis måste anpassa sig till förändringarna. Regeringar och internationella organisationer måste visa ledarskap.
• Det råder stor osäkerhet om hur fort förändringarna i Arktis kommer gå och vilka effekter de i slutändan kommer att få. Samordnad övervakning och forskning är nödvändig.

Isbjörnarna då? Jo, de omnämns tillsammans med sälar, valrossar och narvalar som arter som riskerar förlora sina habitat när stora delar av havsisen försvinner. Men det är bara en av många effekter av den arktiska uppvärmningen.

De här videorna från SWIPA har ett år på nacken. Det finns mer material på hemsidan.





Uppdatering 2011-05-09: Expressen skriver om rapporten, och noterar hur lite den har märkts i media.